Thesis (Ph. D.)--University of Toronto, 2007. / Source: Dissertation Abstracts International, Volume: 68-05, Section: A, page: 1862. Includes bibliographical references (leaves 121-132).

Thesis (Ed.D.)--Teachers College, Columbia University, 1989. / Typescript; issued also on microfilm. Sponsor: Maxine Greene. Dissertation Committee: Jonas Soltis. Bibliography: leaves 149-155.

In this essay I will defend Nel Noddings care ethics by arguing against Michael Slotes critique of it, while also presenting critique of Slotes virtue ethical version of care ethics. The essential difference between the theories is in my opinion that Noddings theory gives relations so-called ontological priority. I will be arguing that the relational ontology vies better guidance in care situations, but it is also preferrable as an metaethical fundament. I will do this by presenting a situation where Slotes virtue ethics judges an act as caring, even though that’s not necessarily the case. I will then argue that Noddings care ethics demands a more amplie picture of the situation and therefore also gives better guidance, which I argue is valid generally in moral practice. In this essay I will also present arguments against Slote by bringing to light how the feasability of his arguments and theory presupposes a so-called individualistic ontologi (unlike Noddings relational ontology). A relational ontology presupposes a relation between two (or more) individuals in a situation, while the individualistic doesn’t consider that fact. The relational ontology is important for most of care ethics advocates, which is why I contend that Noddings theory is to prefer ahead of Slotes theory. Therefore I argue for using the relational ontology also as a metaethical foundation. / I den här uppsatsen kommer jag försvara Nel Noddings omsorgsetik genom att argumentera mot Michael Slotes kritik av den och själv kritisera hans dygdetiska version av omsorgsetik. Enligt mig är den viktigaste skillnaden mellan teorierna att Noddings teori ger relationer så kallad ontologisk prioritet. Jag kommer argumentera för att den relationella ontologin ger bättre vägledning i omsorgssituationer, men också är att föredra som metaetisk grund. Jag kommer göra det genom att ta upp ett exempel som visar hur Slotes dygdetik bedömer en handling som omsorgsfull, även fast den inte nödvändigtvis är det. Sedan kommer jag argumentera för att Noddings omsorgsetik kräver en fylligare bild av exemplet och därför även ger bättre vägledning, vilket jag menar även gäller generellt i moralisk praktik. Jag kommer även argumentera mot Slote genom att belysa hur rimligheten i hans argument och teori förutsätter vad som kallas för en individualistisk ontologi, till skillnad från den relationella ontologin Noddings använder sig av. En relationell ontologi förutsätter att en relation finns mellan två (eller flera) individer i en situation, medan den individualistiska inte tar hänsyn till det. Den relationella ontologin är viktig för de flesta av omsorgsetikens förespråkare, varför jag anser att Slotes teori inte bör användas. Därför argumenterar jag för att använda den relationella ontologin även som metaetiskt antagande.

No description available.

The goal of this thesis is to develop the foundation and structure for a virtue ethics theory grounded in a specific notion of care. While there has been a recent revival of interest in virtue ethics theory, the theory has its roots in Aristotle's work as well in the medieval writings of Thomas Aquinas. Aquinas worked out many of Aristotle's ideas in much more detail. However, while Aquinas offers a very rich and compelling ethical theory, it is problematic because it is very tightly wrapped in his theology. A key component in Aquinas's theory is charity. Charity is one of Aquinas's theological virtues, which express the relationship between humans and God. Charity is the love of God and of neighbor and he construes it as the foundation for all the other virtues. My thesis explores the idea of replacing charity with the virtue of care. The virtue of care to be used in this essential role is primarily based on recent work on the ethics of care by Nel Nodding. The virtue of care, as I develop it, combines three interrelated parts: instinctive, maternal and relational care. By comparing and contrasting care and charity, I demonstrate that the virtue of care can fill the role of charity. In this capacity care can serve as a naturalistic foundation for a virtue ethics theory. Since the ethics of care is relatively new, it has yet to take shape. I propose building a care-based virtue ethics theory on the structure of Aquinas's theory. This new care-based virtue ethics theory also benefits from utilizing many of the components of Aristotle's theory which are found in Aquinas's work. My argument is that care can fulfill the role of charity in Aquinas's theory. Care-based virtue ethics theory is a completely naturalistic version of Aquinas's virtue ethics theory. My thesis contains both the foundation for this different kind of care-based virtue ethics theory and some direction for future work on revising Aquinas's theory using the virtue of care. The essence of this care-based virtue ethics theory is captured in the notion I outline of a virtuoso human.

Den här uppsatsen bygger på litteraturstudier. Eftersom pluralism och skillnad är demokratins förutsättningar använder jag pluralism som en utgångspunkt för att tolka skolans värdegrund. Detta gör jag genom att lägga Fjellströms ansvarsdiskurs som ett raster över först ansvar, sedan omsorg och till sist pluralism i värdegrunden. Uppsatsen är upplagd så att ansvar, omsorg och pluralism presenteras enligt omsorgsetikens syn och därefter ges Levinas perspektiv på det samma. Genom att omdefiniera Noddings omsorgsaspekt och Levinas ansvarsaspekt försöker jag utveckla en förståelse för ett etiskt förhållningssätt. Därefter följer ett avsnitt med en jämförelse mellan omsorgsetiken och Levinas etik, där motsättningar och överensstämmelser diskuteras. I slutkapitlet diskuteras vad det etiska förhållningssättet innefattar och vilken betydelse det har för lärare och för värdegrunden. Omsorgsetiken bidrar till ett etiskt förhållningssätt genom att sätta fokus på relationer och omsorg som indirekt leder till en kommunikativ öppenhet inför den Andre vilket är positivt för pluralism och skillnad. Omsorgsetiken belyser även den etiska aspekten på läroplansfrågor. Levinas etik fokuserar på relationen och det oändliga ansvaret inför den Andres alteritet vilket är positivt för pluralism och skillnad. Istället för att producera den demokratiska personen kan den demokratiska subjektiviteten genom etiskt förhållningssätt framträda uppfattad som ”handlande – i pluralitet”. Fokus finns då på skillnad istället för på likhet och enighet.

abstract: This study focuses on the principles of caring and respect for persons, and how they are manifested in the preschool classroom. Caring and respect are core ethical principles. When applied, they inform our thinking and guide our behavior. Leading ethicists, including Immanuel Kant and Nel Noddings, have argued that caring and respect are vital elements in ethical human relationships. This dissertation is at the forefront of a new line of inquiry which is seeking to connect the philosophical with the empirical in ways that can be illuminating for both, and for education research and practice more generally. The study connects ethical theory with a qualitative analysis of how the principles of caring and respect do and do not manifest in pre-K classrooms. The empirical portion of this study is a secondary data analysis of classroom videos collected for a large-scale research project conducted by the National Center for Research on Early Childhood Education (NCRECE). Using maximum variation sampling, I identified six preschool classrooms to examine in regard to my research questions and identify observable behaviors associated with caring and respectful interactions. These video samples of teachers interactions with small and larger groups of children were then transcribed, described, analyzed, and discussed through the lens of the ethics of care and respect for persons. The study found that caring and respect for persons were either not demonstrated or were demonstrated in very limited ways in the observable behaviors of teachers in the samples of preschool classrooms under examination. These findings point to the importance of connecting ethics and practice in educational research and the professional development of early childhood educators. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Educational Leadership and Policy Studies 2014

Syftet med denna undersökning är att utveckla kunskapen om pedagogers syn på omsorg samt deras upplevda förutsättningar för att ge omsorg till de små barnen i förskolan. Mina frågeställningar är: •Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av omsorgsarbetet?•Vilka reflektioner har pedagoger angående förskolans uppdrag gällande omsorg, lärande och undervisning?•Vilken syn har pedagoger på sina förutsättningar för att kunna ge omsorg till små barn? För att uppnå syftet har jag genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer kring pedagogers syn på omsorgsarbetet med små barn. Mitt teoretiska perspektiv är ett utvecklingspsykologiskt och filosofiskt perspektiv. Studien har visat att omsorgsarbetet ofta är stressfullt för pedagogerna och att det är de stora barngrupperna som skapar stress hos pedagogerna. Det blir då svårt att utföra omsorgsarbetet och att trösta och bekräfta barnen. När barngruppen är för stor fungerar inte Noddings omsorgsetik vilket leder till misslyckade omsorgsrelationer (Colnerud 2006). I omsorgsarbetet anser huvudparten av pedagogerna att emotionell tillgänglighet är viktigt för de små barnen, vilken Stern (2003) bekräftar. Informanterna delger dock att de blir utmattade av att försöka vara emotionellt tillgängliga för alla barn då de oftast inte får trösta färdigt eller kan hjälpa alla barn samtidigt. Att inte få möjlighet till att trösta eller hjälpa alla barn kan i längden leda till medkänslans egna utmattningssymtom; compassion fatigue (Singer& Klimecki, 2014). Samtliga respondenter har sett omsorgsbrist i förskolan för de små barnen, vilket enligt informanterna tros bero på den stora barngruppen. De pedagoger med flest barn i barngruppen var de som bevittnat omsorgsbrist mest av alla pedagogerna, andra faktoren tros vara att pedagogerna har för lite utbildning om småbarnpedagogik och små barns behov. Samtliga informanter anser att omsorgen är grunden till lärandet men ser omsorgen som bortprioriterad av mer mätbara mål.

Analytic ethics often neglects the exploration and appreciation of morality as it is actually practised on a day-to-day basis. But by looking at how, in a practical sense, we are able to interact with others in a morally appropriate way we can construct a compelling picture of what some of our most pervasive obligations are. This thesis takes such an approach through the concept of understanding – understanding essentially taken here to involve those processes involved in detecting and correctly responding to beings typically possessing inherent moral significance. In the first two chapters ‘understanding' and the understanding approach are themselves explicated, and placed in the context of several other related approaches in the English-speaking tradition – Adam Smith's Theory of Moral Sentiments, Nel Noddings' ethics of care and Richard Hare's preference utilitarianism. This approach is then used to provide us with an alternative idea about what our moral reasoning suggests to be of fundamental ethical significance, and of what kinds of activity morality recommends to us. The activity explored in most detail here is that of engaging with fiction – or more broadly, fictive imaginings. While understanding shows us that fictional characters and events themselves cannot have an inherent moral valence or significance, it also shows us when and how it is possible and appropriate to ethically assess fictive engagement, be it as creator or consumer. This is seen after exploring how and in what ways our moral understanding can be appropriately applied to and exercised by fictions at all, and why fiction should be of particular interest to the understanding agent, looking at the work of Martha Nussbaum, Jenefer Robinson, Peter Lamarque and others on aesthetic cognitivism. Ultimately this leads us to discern a minimal ethical constraint on our interpretation of fiction and art in general, further proving understanding's usefulness.

As a teacher within a special needs classroom of students ranging in age from 13 to 22, I observed first-hand the outcomes of unhealthy habits, behavioural issues, and academic struggles. In response to these learning and behavioral difficulties within my high school classroom, I created and implemented a Movement Matters Program consisting of a combined exercise and academic program for my students. The program produced phenomenal results within its first year. This thesis is a manuscript style thesis consisting of two embedded papers as central themes. The first paper highlights the development of Movement Matters and the challenges and successes experienced by myself, the classroom teacher, and my students. The second paper is a narrative inquiry that shares the experiences of two students engaged in Movement Matters and myself, as their teacher, and graduate student researcher. Over the course of two months I inquired into the ways that their school experiences and their relationships with the teacher, classmates, and subject matter influenced the way they composed their stories to live by. Also threaded through this thesis is an abundance of data, such as anecdotal records, pre and post academic and fitness tests, and student journals. Field notes, taped conversations and observations with each of the two youth captured stories and realities of their experiences and are inter-twined with the literature and the theory. These experiences and relationships are negotiated carefully using Noddings ethics of care. Both my experiences and my students experiences are situated alongside Deweys Criteria of Experience within a narrative framework. Using research, I wanted to understand and retell their stories as well as link Clandinin and Connellys commonplaces of narrative inquiry: place, temporality, and sociality.