In this essay I will defend Nel Noddings care ethics by arguing against Michael Slotes critique of it, while also presenting critique of Slotes virtue ethical version of care ethics. The essential difference between the theories is in my opinion that Noddings theory gives relations so-called ontological priority. I will be arguing that the relational ontology vies better guidance in care situations, but it is also preferrable as an metaethical fundament. I will do this by presenting a situation where Slotes virtue ethics judges an act as caring, even though that’s not necessarily the case. I will then argue that Noddings care ethics demands a more amplie picture of the situation and therefore also gives better guidance, which I argue is valid generally in moral practice. In this essay I will also present arguments against Slote by bringing to light how the feasability of his arguments and theory presupposes a so-called individualistic ontologi (unlike Noddings relational ontology). A relational ontology presupposes a relation between two (or more) individuals in a situation, while the individualistic doesn’t consider that fact. The relational ontology is important for most of care ethics advocates, which is why I contend that Noddings theory is to prefer ahead of Slotes theory. Therefore I argue for using the relational ontology also as a metaethical foundation. / I den här uppsatsen kommer jag försvara Nel Noddings omsorgsetik genom att argumentera mot Michael Slotes kritik av den och själv kritisera hans dygdetiska version av omsorgsetik. Enligt mig är den viktigaste skillnaden mellan teorierna att Noddings teori ger relationer så kallad ontologisk prioritet. Jag kommer argumentera för att den relationella ontologin ger bättre vägledning i omsorgssituationer, men också är att föredra som metaetisk grund. Jag kommer göra det genom att ta upp ett exempel som visar hur Slotes dygdetik bedömer en handling som omsorgsfull, även fast den inte nödvändigtvis är det. Sedan kommer jag argumentera för att Noddings omsorgsetik kräver en fylligare bild av exemplet och därför även ger bättre vägledning, vilket jag menar även gäller generellt i moralisk praktik. Jag kommer även argumentera mot Slote genom att belysa hur rimligheten i hans argument och teori förutsätter vad som kallas för en individualistisk ontologi, till skillnad från den relationella ontologin Noddings använder sig av. En relationell ontologi förutsätter att en relation finns mellan två (eller flera) individer i en situation, medan den individualistiska inte tar hänsyn till det. Den relationella ontologin är viktig för de flesta av omsorgsetikens förespråkare, varför jag anser att Slotes teori inte bör användas. Därför argumenterar jag för att använda den relationella ontologin även som metaetiskt antagande.

Detta är en studie av inställningar till militärt våld i fredsfrämjande syfte inom FN och bland personer i Sverige med anknytning till FN. I dagens säkerhetspolitiska läge dödas ett stort antal civila i beväpnade konflikter varje år och FN kritiseras ofta för att inte ingripa i konfliktområden där civilbefolkningen år efter år utsätts för olika typer av humanitära brott. Mot denna bakgrund anser jag det intressant att undersöka hur det resoneras kring möjliga fredsfrämjande metoder. Jag har valt att fokusera på fredsfrämjande militära insatser då jag vill undersöka hur det resoneras kring den möjliga motsägelsen i att använda våld för att motverka våld. Undersökningen utförs mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier om pacifism, socialt handlande, legitimitet och moral. Utifrån dessa har officiella FN-dokument analyserats utifrån kritisk hermeneutisk metod och semistrukturerade intervjuer har analyserats hermeneutiskt. I resultatet presenteras en huvudtolkning där FN:s fredsfrämjande militära insatser liknas vid en internationell polisstyrka. De inställningar som finns kring fredsfrämjande militärt våld liknar en i folkmun vanlig inställning till den svenska polisen; den skall styras utifrån väl genomtänka regler och principer och vid missbruk av våld och vapen skall rättsliga konsekvenser tillämpas.