No description available.

No description available.

BAKGRUND:Förskolan skall lägga grunden för barns möjligheter till ett livslångt lärande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lärandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen är därför en viktig förutsättning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning är att ta reda på hur tre förskollärare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lärande och utveckling.Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna relationen mellanomsorg och lärande? Hur uttrycker sig förskollärarna ifråga om hur de använder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskolläraresom är yrkesverksamma inom två kommunala förskolor i en kommun i Hallandslän. Urvalet är gjort utifrån principen för tillgänglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder på att förskollärarna använder beröring relaterattill såväl omsorg som lärande. Omsorg och lärande uppfattas i princip enligt educaremodelleni vilken omsorg och lärande är förenade med varandra. Av resultatet i denna studieframgår att nyckelfaktorer som rör relationen mellan omsorg och lärande utgörs av denpsykosociala miljön barnen och de vuxna vistas i på förskolan, personalens medvetenhet omoch förmåga att ta tillvara på lärandesituationer i vardagsrutiner, samt förmåga att stimulerabarns intresse och föra över kunskap till barnen.Bredvid planerade aktiviteter används också, enligt de intervjuade förskollärarna, den fysiskaberöringen i relativt hög grad beträffande barns träning i empati, social förmåga ochsjälvkänsla samt självförtroende. Vardagliga rutinsituationer i vilka matematik och svenskaär involverade utnyttjas om än i mindre utsträckning, till barns lärande. Fysisk beröring sessom en adekvat form för kommunikation med barn med behov av särskilt stöd.

Studiens övergripande syfte är att generera insikt i förskollärares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan. Utifrån en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare verksamma på en småbarnsavdelning. I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen. Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framträder förskollärarnas uppfattningar av omsorgen som både en viktig faktor för de yngsta barnens välbefinnande, men även som en grund för deras lärande inom förskolekontexten. / The overall aim is to generate insights into preschool teachers' perceptions of the care role in the daily work with the youngest children in preschool. Based on a phenomenographic research approach has seven semi-structured interviews were conducted with preschool teachers operate in a toddler department. In the study described earlier research on the phenomenon of care and its role in nursery and various researchers' perceptions of its importance for the youngest children . The informants' statements are compiled based on a phenomenographic analysis where six descriptive categories emerged , in the categories contained a wide variety of perceptions of care significance. These six categories of description leads to the study sample space , in the study's results . This result emerges preschool teachers ' conceptions of care as both an important factor for the youngest children's well-being , but also as a basis for their learning in early childhood context.

Förskolan har varit och är en omsorgsinstitution där verksamma i förskolan bedriver omsorg i många olika former. Det kan vara allt från att knyta ett par skor till att prata om bilbarnstol med en vårdnadshavare; och allt där emellan. Omsorg definierar förskolan och vad förskolan har för uppdrag och uppgift i samhället. Samtidigt är det inte så enkelt alla gånger att definiera omsorg som något vetenskapligt förankrat, och då ska ändå förskolan bedrivas på vetenskaplig grund. Däremot går det att se en tydlig koppling kring inlärning och omsorg. Där omsorg gentemot ett barn ger trygghet och tillit gentemot pedagogen, visar det att ett barn (eller vuxen) har en betydande större möjlighet att lära när denne känner trygghet och välmående.   Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares attityd kring deras omsorgsuppdag i förskolan. Studien intresserar sig för att se ifall omsorgsuppdraget får ta en roll i förskolans undervisning. Empirin samlades in via en kvantitativ enkät för att kunna analysera en generell bild av hur respondenternas attityd gentemot sitt omsorgsuppdrag ser ut. Läroplansteori etablerades som teoretisk bakgrund för att ge möjlighet för att se ett strukturellt perspektiv. Tidigare forskning visar att en perspektivförändring skett i relation till förskolans läroplaner (Lpfö 98, 1998, Lpfö 98 rev10, 2010 samt Lpfö 18, 2018) då omsorgsuppdraget har fått ett mindre fokus. Samtidigt visar resultatet att förskollärare har en förmåga att inkludera omsorgen i undervisningen, även om kravet på kvalitetsökning i form av läroplaner gjort omsorgsuppdraget mer komplext i form av svenska förskolans educare-modell. Förskolan ser ut att stå inför eller vara mitt i en beslutsperiod kring vad som ska definiera förskolan i framtiden - om den främst ska vara en resultatstyrd förskola eller om omsorg ska få ta plats.

Denna uppsats handlar om relationen mellan omsorg och lärande i förskolan samtförskollärares syn på och förhållningssätt till de båda begreppen. Insamlandet av data skeddegenom strukturerade observationer samt fokuserade intervjuer med utbildade förskollärare.Observationerna skedde i två förskolors, således fyra avdelningars hallar vid in- ochutgångssituationer och intervjuerna användes som komplement till observationerna ochgenomfördes med fyra stycken förskollärare. Studien grundas i Maurice Merleau-Pontysteorier om intersubjektivitet samt om livsvärldar. Studiens resultat pekade inledningsvis påatt förskollärarna ansåg att omsorgen och lärandet var integrerade med varandra, dockindikerade analysen av resultatet att förskollärarna hade annorlunda omsorgs- samtlärandeinriktat arbetssätt kontra deras egna uppfattning. Förskollärarna hade även skildaåsikter om de båda begreppens prioriteringsgrad samt om deras respektive definitioner.

Magister Educationis (Adult Learning and Global Change) - MEd(AL) / This paper focuses on an investigation into adult students, experiences related to access, barriers to participation and success at a TVET college in the Western Cape. Through recognition of prior learning (RPL) many adult students have gained access to TVET colleges to obtain a qualification as educare practitioners. Many educare practitioners have worked in the ECD field for many years without a qualification. RPL provides an opportunity for these practitioners to upskill themselves and more importantly uplift themselves, giving them hope for a better future. The RPL offers adult students hope of advancement amidst challenging circumstances experienced in the past, thereby changing the tide in the latter years of their lives.

Sammanfattning Läroplanen revideras 2018 och undervisning förväntas nu ske på förskolearenor runt om i landet. I samband med kommande revidering 2018 ökar kraven på förskollärare att uppfylla de riktlinjer som formuleras i läroplanen, varav formuleringen gällande undervisning är relevant för föreliggande studie. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepersonals tal om undervisning samt talet om den verksamhet som i relation till undervisningsuppdraget ska bedrivas. För att få svar på syftet utför vi kvalitativa intervjuer med förskolepersonal vilka i föreliggande studie är förskollärare, barnskötare samt förskolechef. Intervjuerna ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig i Anthony Giddens struktureringsteori med ett socialkonstruktionistiskt synsätt samt relevant tidigare forskning inom området som rör undervisning. Den tidigare forskningen belyser även förskolepersonals resonemang om undervisning och revidering av läroplanen 2010. Struktureringsteorin bygger på att människor som aktörer har förmågan att skapa och omskapa sin vardagliga struktur som vidare förstås ur ett socialkonstruktionistiskt synsätt vilket innebär att ett samhälle är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. I föreliggande studie har vi därför valt att analysera förskolepersonals berättelser och resonemang utifrån vald teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar förskolepersonals tal om undervisning i relation till den profession de har. Vad som framkommer är att tiden att bedriva undervisning i barngrupp inte upplevs vara tillräcklig samt att arbetet utanför barngrupp tar mer tid i relation till förskolans ökade krav på kvalité. Vidare uttrycks det av förskollärare att tidsbristen medför konsekvenser att uppfylla professionens fulla uppdrag i relation till läroplanen. Det framkommer också att förhållningssätt till begreppet undervisning kan sättas i relation till den fortbildning gällande undervisning i förskolan som förskolepersonal i föreliggande studie erbjuds via forsknings- och utvecklingsprogrammet. Vidare synliggörs huruvida begreppet undervisning kan appliceras i verksamheten vilket i resultatet visar sig ha att göra med förutsättningar beroende av ett större samhälleligt perspektiv. Verksamhetens ansvar och skyldigheter genemot samhället kan vidare kopplas till ett orsakssamband. Nyckelord: Aktör, educare, fortbildning, förskolepersonal, profession, struktur, undervisning

Abstract Studiens syfte är att belysa hur pedagoger skapar vakna stunder av vila och återhämtning förbarn i förskolan och huruvida omsorg och lärande kan ses i samspel här. Tidigare forskninginom fenomenet vila tillsammans med lärande- och omsorgsaktiviteter i förskolan kartläggssom en vetenskaplig grund för våra forskningsfrågor. Genom en kvantitativ metod medkvalitativa inslag samlar vi vårt empiriska material bestående av pedagogers perspektiv påförskolevilan. Resultatet bygger på en analys utifrån det teoretiska perspektivet educare.Educare innebär att utveckling, omsorg och lärande bör utgöra en helhet. Studiens utfall visaratt vila i dess olika former ofta hamnar bortom den pedagogiska verksamheten och utgöromsorgskodade rutiner. Vakna stunder av vila får en särskilt bakåtskjuten position.

Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv på förskolan. Förskolan är idag en delav skolväsendet. Vi frågar oss hur detta påverkar de yngsta barnens omsorgsbehov ochderas behov av att knyta an och skapa trygga relationer. Läroplanen för förskolan binderihop lärande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta så hardet gjorts en tolkning av läroplanen, utifrån de yngsta barnens behov. Detta för attbetona att de yngre barnen har ett annat behov än de lite äldre och att deras behov avtrygghet är väsentligt.Syftet med detta examensarbete är att få en fördjupad förståelse för hur pedagogerser på betydelsen av trygga relationer mellan pedagog och barn i omsorgssituationer.Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få denna fördjupade förståelse ochgenom denna metod genomfört tre semistrukturerade intervjuer.Vår teoretiska utgångspunkt genom den här studien har varit Noddings omsorgsetiksamt anknytningsteorin. Vi har använt oss av tidigare forskning gällande educare,anknytning i förskolan och omsorgsetik i förskolan.Studiens resultat visar att informanterna har svårt att tala om omsorgssituationer. Detuppstod en tystnad när vi ställde våra frågor, vilket vi tolkar som en brist på ettprofessionellt språk gällande omsorgssituationerna. Dock lägger informanterna en storbetydelse vid vikten av trygga relationer mellan pedagog och barn. Alla informanternahar olika tillvägagångssätt att förstå relationens betydelse för omsorgssituationerna ochdetta visar sig genom deras skilda resonemang under intervjuerna.Nyckelord: