Storleken på barngrupperna väcker debatt i media. Vi har funderat på hur antalet barn i barngrupperna förändrats över tid och vi har frågat oss hur omsorgen påverkas av den utveckling som sker. Begreppet omsorg finns i läroplanen utan att det förklaras och lämnar därmed tolkningsfrihet för de som läser den. Omsorg är viktigt att lyfta fram eftersom det handlar om barnens välbefinnande. Syftet med vårt examensarbete var att ta del av några förskollärares syn på omsorgen och de stora barngrupperna samt hur de arbetar med omsorg. Vi valde därför att använda oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fyra förskollärare från olika förskolor i Skåne. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få så mycket information som möjligt och kunna ställa följdfrågor om vi ville fördjupa oss i någonting de sade. Som teoretisk utgångspunkt till intervjuerna har vi använt oss av Noddings omsorgsetik. Vi har också tagit del av tidigare forskning kring stora barngrupper och omsorg och gjort jämförelser med vår studie. Resultatet av våra intervjuer visar att informanterna har samma övergripande bild av vad omsorg är. Omsorg är för dem att ta hand om. Hur detta omhändertagande tar sig uttryck i praktiken skiljer sig mellan informanterna. Den här skillnaden kan bero på att förskollärarna har olika förutsättningar på sina arbetsplatser eller att de har olika erfarenheter av omsorg.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska förskollärare tänker kring och arbetar med beröring mellan vuxna och barn i förskolan. Uppsatsens problem bottnar i ett spänningsfält mellan beröringens positiva effekter för människans välmående och relationer, omsorgens idag lägre status i relation till lärandet och det riskperspektiv som finns gällande beröring internationellt sett. Den teoretiska referensramen består av beröring ur ett biologiskt perspektiv- närhetsmodellen, ur ett psykologiskt perspektiv- anknytningsteorin samt ur ett filosofiskt perspektiv- omsorgsetiken. Studien är kvalitativ med intervjuer som metod. Underlaget grundar sig på intervjuer med fem förskollärare. Då vi även var intresserade av att undersöka förändringar över tid, har fyra av de fem intervjupersonerna 36 års arbetslivserfarenhet eller mer. Resultatet av studien visar att beröring finns med som ett naturligt inslag i intervjupersonernas yrkesutövning och att man svarar på barnens behov av beröring i enlighet med omsorgsetikens tanke om den naturliga omsorgen. Resultatet visar att beröring generellt sett inte är något man pratar specifikt kring samt att det saknas kunskap härom. Vidare visar studien på samband mellan utbildning kring beröring och ökat metodiskt arbete i praktiken. Ytterligare ett resultat visar att riskperspektivet inte verkar förekomma i alls samma utsträckning hos de förskollärare vi intervjuat som i de anglosaxiska länder där “no-touch”-zoner utvecklats på vissa håll.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om omsorg genom att prata med förskollärare om lämningssituationer. Vi kartlägger, utforskar och fördjupar deras omsorgskunskap, var den kommer ifrån och var de placerar den i förskollärarprofessionen. Genom att ha fenomenologi som teoretisk utgångspunkt, söker vi essensen av deras kunskap genom att ta del av hela deras livsvärld. Vi använder oss också av Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis, för att analysera vårt material. Syftet med det är att vidga normer för kunskap och professionalitet. Vårt resultat visar att essensen i förskollärares kunskaper vid lämningssituationer består av inkännande och lyhördhet eftersom varje situation och barn kräver olika bemötanden utifrån de behov som uppstår. Vi har upptäckt att dethär är en kunskapsform som har en inneboende logik som baseras på ett omsorgsetiskt förhållningssätt. Detta ser vi som vårt viktigaste resultat. Vår slutsats blir därför att omsorg är en kunskapsform som tillhör förskollärarprofessionen som bör inkluderas i förskolans kunskapsbank. Förskolans pedagogik består av omsorg, lärande och fostran och ska samtidigt vila på vetenskaplig grund och därför blir det viktigt att alla dessa delar undersöks och formuleras på ett vetenskapligt vis. / The purpose of this study is to seek knowledge about care by interviewing preschool teachers regarding daily drop-offs. We have explored what this knowledge consists of, where it comes from and how they apply it in their profession at large. By using phenomenology as our theoretical approach, we seek the essence of their knowledge by including their whole lived experience. We also use Aristotle’s concept fronesis, to analyze our material. By doing this we aim to broaden standards of knowledge and professionality. Our results show that the essence of the preschool teachers´ knowledge in the situation of daily drop-offs, comes down to the their empathetic and responsive ability, since every child and situation requires a different approach, depending on the childs different needs. We discovered that this is a form of knowledge owning its’ own logic, based on ethics of care, which we see as our most important result. Our conclusion is therefore, that caring is a form of knowledge that is a part of the preschool teacher profession and should also be included as one. Pedagogy in Swedish preschools integrates an educational and caregiving practice and should also be based on scientific methods and evidence-based practices. It is important that the educational aswell as the caregiving element become subjects of scientific research.

Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) beskriver hur omsorgen ska prägla miljön sombarnen kommer befinna sig i under en stor del av sina första levnadsår. Omsorgen iförskolan ska både uppmuntra och stärka barnens emotionella utveckling samtidigt somde ska utveckla sociala kunskaper. Under tidigare arbetslivserfarenheter ochverksamhetsförlagda utbildningar har vi uppfattat en avsaknad av diskussioner ochmedvetenhet gällande omsorg. Studien syftar till att undersöka omsorgsbegreppetsbetydelse med hjälp av ett omsorgsetiskt perspektiv. Vi har valt att genomföra enlitteraturstudie som utgår från tidigare forskning med en vetenskaplig grund för att få svarpå studiens syfte. I delar av studien problematiseras och förklaras ävenomsorgsbegreppets historia, omsorgsetikens ursprung och förskolans uppdrag gällandeomsorg i förskolan och dess betydelse. Noddings (2012) omsorgsetiska teori har använtssom en utgångspunkt till analysen av resultatet. Litteraturstudien visar på ett resultat däromsorgen och omsorgsetikens definition och medvetenhet kring begreppet synliggörs. Därtill redogörs det för hur pedagogers engagemang, intresse och förhållningssätt har enstor betydelse för omsorgen i förskolan. Det vi hoppas uppnå med studien är att förmedlaett bredare perspektiv på omsorgen och dess innebörd.

Examensarbetets syfte är att beskriva barns upplevelser om och därmed bidra med en inblick i hur relationer mellan barn och vuxna på fritidshemmet kan upplevas ur barns perspektiv. I denna studie har vi använt oss av två frågeställningar. Den första frågar hur barn upplever sina relationer med vuxna på fritidshemmet. Den andra frågar hur barn upplever sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet. Empirin samlades in genom att intervjua 31 barn på två olika fritidshem. Till stöd för analysen har vi använt oss av teorierna om relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att det finns variationer av barnens upplevelser i de olika fritidshemmen. Dessa har vi beskrivit i tre teman varav det första temat handlar om Positiva känslor och förtroende, det andra temat handlar om Svåra känslor och det tredje temat handlar om Barns inflytande.  Första frågeställningen är Hur upplever barn sina relationer med vuxna i fritidshemmet? Resultaten i vårt första tema Positiva känslor och förtroende visar att barnen uppskattar de vuxna på fritids och tycker att de hjälper till med det som barnen behöver hjälp med. Generellt svarar barnen att de kan fråga vilken vuxen som helst när de behöver hjälp men också att det finns vuxna som de oftare frågar. Resultaten i vårt andra tema Svåra känslor visar att när de vuxna blir arga så begränsar det barnens vilja att uttrycka sig då de riskerar att få sina känslor nedvärderade. När barn inte känner sig uppmuntrade att uttrycka sina känslor riskerar det att begränsa deras vilja att uttrycka sig. I ett exempel beskriver några barn att om de vuxna blir för arga så känner de sig dumma vilket de är överens om att man inte ska behöva göra.   Andra frågeställningen är Hur upplever barnen sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet? Resultaten i vårt tredje tema Barns inflytande visar att framförallt åttaåringarna vänder sig emot att graden av inflytande inte är så hög som de önskar. Svaren handlar främst om att de planerade aktiviteterna inte är så roliga och att det finns ett tvång om utevistelse oavsett väder. Bland sexåringarna är svaren något annorlunda, de uppger att de får välja vad de vill göra. Vi uppfattar det därmed som att de båda åldersgrupperna eftersträvar olika hög grad av inflytande.

Att avsluta sin föräldraledighet och låta sitt barn börja på förskolan kan väcka mycket känslor. Då förälderns trygghet påverkar barnet är det centralt att både föräldrar och barn får det stöd de behöver under inskolningen. Det finns framför allt två inskolningsmetoder, den traditionella och den föräldraaktiva. Genom observationer och sökning av forskning inom området har vi studerat och analyserat den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Barns samspel med sin omgivning och pedagogernas tillvägagångssätt och hantering av inskolning samt miljöns påverkan har stått i fokus för vår studie. De teoretiska perspektiv som vår undersökning bygger på är huvudsakligen anknytningsteori, där Trygghetscirkeln ligger som grund för analys av barnens beteende och omsorgsetik som grund för pedagogernas agerande.Resultatet för vår studie visade att Trygghetscirkeln kunde läsas av under alla de tre inskolningar vi observerade oavsett ålder eller tidigare erfarenhet av förskola. De barn som deltog i vår undersökning var nyfikna och utforskande omgivningen, först tillsammans med sin förälder och sedan själva. Under det egna utforskandet återvände barnet till sin förälder för en kram eller lite lek för att sedan utforska vidare, men redan efter ett par dagar skedde återkopplingen mellan barnet och vårdnadshavaren endast med ett leende eller bara en bekräftande blick. Detta tolkade vi som att föräldern bekräftade att hen vara närvarande och fanns där för sitt barn om barnet skulle behöva hjälp med något. Undersökningen visade att pedagogernas handlande var av stor betydelse. När en pedagog var närvarande och bekräftade ett barns behov kunde vi se att barnet visade anknytningsbeteenden gentemot pedagogen. Vi kunde även se att pedagogernas förhållningssätt påverkade föräldrarna till de barn som skolades in, på så sätt att även föräldrarna var i behov av omsorg och bekräftelse. Detta för att kunna känna den trygghet som krävs för att barnet ska påverkas positivt. När pedagogerna erbjöd föräldrarna ett lyhört samspel och lugna dialoger kunde vi tolka dem som mer bekväma i verksamheten vilket i sin tur, enligt vår tolkning ledde till att barnen kändes mer ivriga att utforska omgivningen. Även miljön hade i vår studie en stor påverkan på barnens inskolningsprocess för att kunna erbjuda inkludering och bidra till en gemenskap.

Titel: Direktörer i diadem - En studie kring hur genusroller och stereotyper påverkarkarriärvägar och ledarskap inom företagsvärlden Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Vilma Brommels och Josephine Bäcklund Handledare: Monika Wallmon Datum: 2024 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att utforska uppfattningar och förväntningar som ställs på män och kvinnor i ledande positioner inom företagsvärlden, med särskilt fokus på hur dessa uppfattningar och förväntningar är rotade i och påverkas av genusroller enligt Social role-teorin samt Edgar Scheins Karriärankarteori. Metod: Blandad metodansats, kombinerade både kvalitativa och kvantitativa tekniker, med tyngd i den kvalitativa delen. Det empiriska materialet har samlats in genom både enkäter och intervjuer med tio individer som besitter en ledande position. Resultat och slutsats: Studien understryker att kvinnor i högre utsträckning än män upplever behovet av att hävda sig och kämpa mer på arbetsplatsen. Detta bekräftar hur sociala förväntningar och stereotyper skapar en miljö där kvinnor känner sig tvungna att överprestera för att uppnå samma nivå av erkännande som män. Studien belyser hur homosocialitet (tendensen att välja personer som liknar en själv) spelar en stor roll i rekryteringsprocessen. Detta fenomen bidrar till att män oftare väljs till ledande positioner, vilket förstärker könsskillnader i ledarskap. Studien visar att kvinnor behöver kräva mer i lön och inte dra sig för förhandlingar. Löneskillnader mellan könen uppfattas som omotiverade och orättvisa eftersom kvinnor erbjuds mindre lön för samma arbete. Det framkom att kvinnor tenderar att dra sig mot ankaret “sense of service” medanmän drar sig mot ankaret “lifestyle”. Detta kan spegla och förstärka traditionella könsspecifika förväntningar som påverkar yrkesval och karriärutveckling. Studien erbjuder en djupgående analys av hur genusroller och stereotyper påverkar karriärvägar och ledarskap inom företagsvärlden, med särskilt fokus på könsrelaterade förväntningar, löneskillnader och karriärankares påverkan. Dessa insikter är kritiska för att förstå och utmana de rådande normerna som bidrar till könsskillnader i ledarskap och yrkesutveckling. Examensarbetets bidrag: Ger ett teoretiskt bidrag genom att kombinera Edgar Scheins Karriärankarteori med Social role-teorin, vilket ger en fördjupad förståelse av samspelet mellan könsroller och drivkrafter i karriärutveckling. Praktiskt bidrar studien med insikter för ledarskap och personalutveckling, genom att visa hur organisationer kan skapa mer inkluderande arbetsmiljöer som tar hänsyn till könsrollers påverkan på karriärval, vilket i sin tur kan leda till ökad arbetsnöjdhet och produktivitet. Förslag till fortsatt forskning: Rekommenderar att utforska skillnaderna och likheterna i karriärval mellan chefer och medarbetare genom ett mer omfattande urval. En sådan studie kan ge en djupare insikt i hur karriärankare påverkar könsfördelningen i ledande befattningar. Föreliggande forskningsdesign, som kombinerar Karriärankarteorin med Social role-teorin, är robust och lämpar sig väl för fortsatt testning i större studier. Föreslår även att utforska interaktionen mellan omsorgsetikens principer och ledarskap samt karriärsutveckling. En fortsatt studie kan inkludera teoribas kring "Ethics of Care", som betonar relationella och situationsanpassade tillvägagångssätt. Ett särskilt fokus bör läggas på hur omsorgsetik kan påverka karriärsavancemang och könsdynamik inom olika professionella sammanhang, vilket skulle berika förståelsen och bidra till utvecklingen av mer inkluderande arbetsmiljöer. / Title: Directors in Diadems - A Study on How Gender Roles and Stereotypes Affect Career Paths and Leadership in the Corporate World Level: Student thesis, Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Vilma Brommels and Josephine Bäcklund Supervisor: Monika Wallmon Date: 2023 - January Aim: The aim of this study is to explore perceptions and expectations placed on men and women in leading positions within the corporate world, with a particular focus on how these perceptions and expectations are rooted in and influenced by gender roles according to Social role theory and Edgar Schein's career anchor theory. Method: Mixed method approach, combining both qualitative and quantitative techniques, with an emphasis on the qualitative part. A mixed-method approach has been employed, and the empirical data have been collected through both surveys and interviews with tenindividuals holding leadership positions. Results and conclusions: The study emphasizes that women, to a greater extent than men, feel the need to assert themselves and fight harder in the workplace. This confirms how social expectations and stereotypes create an environment where women feel compelled to overperform to achieve the same level of recognition as men. The study highlights how homosociality (the tendency to choose individuals similar to oneself) plays a significant role in the recruitment process. This phenomenon contributes to men being more often chosen for leadership positions, reinforcing gender differences in leadership. The study addresses that women generally need to demand higher salaries and not shy away from negotiations. Gender pay gaps are unmotivated and unfair since womenare offered a lower salary for the same work. It was found that women tend to gravitate towards the career anchor "sense of service," while men lean towards "lifestyle". This may reflect and reinforce traditional gender-specific expectations that influence career choices and development The study provides an in-depth analysis of how gender roles and stereotypes affect careerpaths and leadership within the corporate world, with special focus on gender-related expectations, wage disparities, recruitment biases, and the impact of career anchors. These insights are critical for understanding and challenging the prevailing norms that contribute to gender differences in leadership and professional development. Contribution of the thesis: Provides a theoretical contribution by combining Edgar Schein´s career anchor theory with Social role theory, offering a deeper understanding of the interplay between gender roles and motivations in career development. Practically, the study contributes insights for leadership and personnel development, by demonstrating how organizations can create more inclusive work environments that consider the impact of gender roles on career choices, which in turn can lead to increased job satisfaction and productivity. Suggestions for future research: Recommends exploring the differences and similarities in career choices between managers and employees through a more extensive selection. Such a study could provide deeper insight into how career anchors affect gender distribution in leadership positions. The existing research design, which combines career anchor theory with Social role theory, is robust and well-suited for continued testing in larger studies. Also suggests exploring the interaction between the principles of care ethics and leadership as well as career development. A continued study could include a theoretical basis around "Ethics of Care," which emphasizes relational and situationally adapted approaches. Particular focus should be placed on how ethics of care can impact career advancement and gender dynamics within various professional contexts, which would enrich understanding and contribute to the development of more inclusive work environments.

Tidigare forskning visar att goda relationer mellan lärare-elev och elev-elev har stor betydelse för elevers lärande, motivation och välmående i skolan (Aspelin 2015). Denna studies syfte var att undersöka idrott och hälsa lärares syn på relationsskapande i ämnet idrott och hälsa och dess betydelse för lärande inom ämnet samt hur lärarna beskriver att de arbetar med relationsskapande i undervisningen av idrott och hälsa. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av en semistrukturerad intervjustudie med sex verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet. Empirin analyserades med hjälp av Nel Noddings (2015) teori om omsorgsfulla relationer samt begreppen modellering, dialog, praktik och bekräftelse. Studiens resultat visar att samtliga lärare är överens om att relationer är oerhört betydelsefulla i ämnet idrott och hälsa och har stor betydelse för elevernas deltagande och kunskapsutveckling.  Lärarna möjliggör relationsskapande mellan sig själva och elever genom samtal, engagemang och omsorg samt genom att intressera sig av eleverna och deras intressen. Gruppindelningar, samarbetsövningar och organiserande av aktiviteter identifierades som strategier för att bygga relationer mellan eleverna sinsemellan i undervisningen. Slutsatser som kan dras av studien är att relationsskapande är en ständigt pågående process som också visar komplexiteten kring relationsskapande och dess utmaningar i skolans värld.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier.  Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp. Det ena är att tillskriva begreppen en delvis ny mening som är förenlig med syftet att förändra djurens status eller minska utnyttjandet av djur. Det andra är att peka ut olika begrepp som bärare av antropocentriska maktstrukturer, och därav ta avstånd från dem. Begreppen hanteras på olika sätt hos olika skribenter i tidskrifterna och i huvudsak kan vi finna två större omfattande ideologier. Den första kommer främst ur äldre djurskyddsrörelse. För denna linje är medlidande, empati, det andliga och subjektiva bärande begrepp. Den andra linjen som utvecklas och blir allt mer utpräglad under 1970-talet bemöter djurförtrycket med begrepp som generellt är i ett dualistiskt förhållande till den första linjen, däribland rationalitet, rättighet, vetenskaplighet och objektivitet. Begreppen frihet och frigörelse får också en viktig funktion för att förändra djurens status, vilket kopplar samman såväl den äldre linjen med den senare, då dem kopplas samman med begreppen rättighet och medlidande.

Detta är en kvalitativ empirisk undersökning där fem förskollärare tillfrågas kring sina synsätt på begreppen rättvisa, likvärdighet och likabehandling i förskolekontext, samt hur de upplever att barn som agerar utanför förskolans normer kan påverka deras möjligheter att ge stöd till resterande barngrupp. Studien rör sig inom forskningsområdena barndomssociologi, specialpedagogik och omsorgspedagogik. Som perspektiv används ett relationellt pedagogiskt perspektiv ihop med Noddings (2015) omsorgsetiska teorier, samt Hultman och Lenz Taguchis (2010 & Lenz Taguchi, 2011) relationellt materiellt perspektiv där barns eventuella problematik skapas och omskapas i relation med sin omgivning. Förskollärarna delade synen på rättvisa som situationsbundet och att man behövde utgå från barnens individuella behov i bemötandet – lika för alla är inte lika för alla. De var även ense om att “skötsamma” barn kan riskera att hamna i skymundan till förmån för att lösa konflikter eller andra situationer, och att pedagoger behöver ha detta i åtanke i sitt dagliga arbete. Dialoger togs även upp som ett lämpligt arbetssätt för att ge barngruppen förståelse för varför olika situationer ser ut som de gör.