No description available.

Landskapet har nyttjats av människan under lång tid, vilket lämnat spår i form av till exempel byggnadslämningar, stenmurar och röjningsrösen. Många av strukturerna i landskapet har torparna varit med att forma genom det arbete de lagt ner på att odla upp och stenröja markerna. Spåren efter torparnas byggnadslämningar ser vi än idag, men risken är stor att de försvinner på grund av igenväxning samt storskaligt skogsbruk. Syftet med arbetet var att undersöka torpens historia och de spår som de lämnat efter sig i landskapet. Metoden har bestått av två delar, en fältinventering där vi dokumenterat torplämningarna och de torpnära växterna samt en longitudinell studie, där vi genom att kombinera olika historiska källmaterial dokumenterat torpens livslinje. I byarna Boafall, Bökestad och Gillesnäs, på gränsen mellan Blekinge och Skåne, fanns det spår av torpbebyggelse i form av bland annat husgrunder, röjningsrösen och terrasser från före 1800-tal till mitten av 1900-talet. Torpens boningshus bestod framförallt av enkelstugor och hade en genomsnittsarea på 55 m². De vanligaste torpnära växterna i området var träjon, apel, nyponros och vintergröna. I tät skog fann vi färre arter per torp än i öppen - medeltät skog. De flesta torp lades ner från sent 1800-tal till första delen av 1900-talet. Torp som lagts ner under 1900-talet har en högre bevarandestatus än övriga torp. Torplämningarna som fortfarande finns kvar i landskapet menar vi har en hög prioritet för bevaring, då framtida generationer därigenom får möjlighet att uppleva en del av vårt historiska arv.

Detta arbete tar avstamp i det omsorgsetiska perspektivet och syftet med denna studie är att undersöka relationens betydelse vid lämningsmomentet på morgonen. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Vilka strategier använder pedagogen för en smidig överlämning?, Vilka förutsättningar skapar lämningen på morgonen för att skapa en god relation mellan barn och pedagog? och Hur kan relationerna mellan barn och pedagog vid en lämning på morgonen användas för barns trygghet? Studien innehåller en kvalitativ forskningsmetod där observationer och tre olika intervjuer framgår. För att besvara på syftet och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av Nel Noddings omsorgsetik som utgångspunkt. använt oss av. Vi har använt oss av artiklar med relevans inom omsorg och relationsskapande som vi sedan har kopplat till resultatet.  Grunden för vårt analysarbete är baserat på olika nyckelord, strategier, förutsättningar och trygghet. Resultatet av vår studie visar hur lämningen på förskolan skapar en trygghet och fungerande relation mellan barn och pedagog. Vi drar paralleller från analysen till resultatet där trygghet, förutsättningar och strategier sätts i fokus. Studien refererar till Nel Noddings modeller, där bekräftelser och dialog används som en central punkt. De slutsater vi har gjort påvisar hur olika strategier kan användas, samt vilka element som existerar för att göra lämningen smidig och trygg för barnen på förskolan. De främsta strategier som noterades mest använda var dialog och bekräftelse.

Syftet med studien är att belysa lämningssituationen i förskolan genom förskollärares perspektiv. Med utgångspunkt i tre centrala frågeställningar har fem förskollärares uppfattningar om lämningen undersökts. De tre frågeställningarna som identifierats berör förskollärares förhållningssätt, relationer samt anknytning i förskolan. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och litteratur som berör förskollärares förhållningssätt och relationsskapande i förskolan. Dessutom har resultatet analyserats med utgångspunkt i anknytningsteorin som Broberg, Hagström och Broberg (2012) presenterar. Anknytningsteorin menar kortfattat att barn behöver en trygg bas att återvända till när det känner sig osäkert. Barn ordnar sina trygga baser i hierarkisk ordning och vanligtvis är det barnets vårdnadshavare som är barnets första trygga bas. När barnet lämnas på förskolan är det viktigt att det knutit an till personalen där eftersom barnet behöver en trygg bas som stllföreträder den första trygga basen. Studien visar att förskollärarna är eniga om att lämningen är en viktig del av den förskolepedagogiska verksamheten. De är även eniga om att det är deras ansvar som förskollärare att lämningssituationen blir god och att de relationer som skapas innefattar en trygghet och tillit. Däremot uttrycker sig förskollärarna väldigt olika i talet om hur barn knyter an. Dessutom skiljer de sig i uttryck som berör deras barnsyn och förhållningssätt. Vi vill med studien bidra med kunskap som ger möjlighet till reflektion och diskussion angående hur förskollärare hanterar och bemöter barn och vårdnadshavare i en lämningssituation.

Vår studie vill lyfta fram vikten av att arbeta med anknytning i förskolan. Vi har utgått från Bowlbys anknytningsteori och kopplat den till barns utveckling och lärande. Forskningen vi lyft fram visar på hur pedagogerna på förskolan kan arbeta med anknytning i arbetet med barnen. I förskolans läroplan beskrivs att det pedagogiska arbetet ska utgå ifrån varje enskilt barns behov samt präglas av omsorg och barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares syn på anknytning i förskolan.Våra frågeställningar är:● Hur anpassas den pedagogiska verksamheten för att skapa en god anknytning● Vilka organisatoriska anpassningar görs för att skapa en god anknytning.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma förskollärare i tre olika kommuner. När vi analyserade och bearbetade vårt material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med anknytning på olika sätt. De gör olika pedagogiska och organisatoriska anpassningar för att barnen ska få möjlighet till en trygg anknytning på förskolan. Exempel på anpassningar som framkommit i resultatet är användandet av anknytningspedagog, flexibelt schema och noga genomtänkt inskolning. Genom ett medvetet förhållningssätt arbetar pedagogerna för att barnen ska känna sig trygga.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om de interaktioner som sker vid lämningen samt dess förutsättningar. Syftet har konkretiserats till två forskningsfrågor som besvaras i studien: “Hur villkoras möten för interaktion vid lämning?” och “Hur interagerar pedagog, barn och vårdnadshavare vid lämning?” För att få svar på forskningsfrågorna har fokusgrupper och observationer genomförts med två arbetslag från två olika förskolor. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teoretiska begrepp som har sin grund i det sociokulturella perspektivet. Pedagogens placering och yttre faktorer visade sig ha en betydande roll för hur interaktion med barn och vårdnadshavare skapades. Kommunikationen var både verbal och icke verbal mellan parterna och möjliggjorde för interaktion. Det visade sig även att stunden efter överlämning skapade fler tillfälle för interaktion mellan barn och pedagog än övriga lämningssituationen.

SAMMANFATTNING Studien behandlar ämnet anknytning utifrån ett förskoleperspektiv med fokus på pedagogers bemötande gentemot barnen i samband med lämningen på förskolan. Det som studeras är vad i pedagogernas bemötande som kan gynna en trygg anknytningsrelation mellan pedagog och barn. Fokuset ligger på pedagogernas bemötande gentemot barnet när barnet har lämnats på förskolan och ska in i förskoleverksamheten. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter de yngre barnen och hur de resonerar kring sitt bemötande i samband med lämning på förskolan. Metod Metoden är kvalitativ och utgörs av observation där vi agerat fullständig observatör. Sammanlagt observerades 14 lämningar där sammantaget sju pedagoger deltog. Observationerna kompletterades med två kvalitativa intervjuer som genomförts med två förskollärare. Syftet med observationerna är att urskilja hur pedagogernas bemötande ter sig praktiskt i lämningssituationen, för att finna aspekter som kan gynna anknytningen mellan barn och pedagog. Intervjuerna har som syfte att komplettera pedagogernas praktiska bemötande med förskollärarnas syn på barns anknytning i samband med lämningen. Resultat I studiens resultat framkommer fyra olika bemötandesstrategier som pedagogerna tillämpar i samband med att barnet har lämnats på förskolan. Dessa strategier utgörs av att pedagogen tar emot barnet, pedagogen bidrar med närhet, pedagogen leder in barnet i en aktivitet och pedagogen låter barnet komma in självständigt. Bemötandesstrategierna utgörs av sådant som anses gynna anknytningen mellan barn och pedagog.

The forest has always been an important resource for Sweden and over the years technological advancements has made forestry more efficient, but the large machines that are now an essential part of the industry poses a threat to the many heritage sites located in our woods. This thesis aims to understand how the people working in forestry practice cultural heritage management and what motivates them to keep these sites safe. An inventory of the current state of heritage sites in the forest, combined with a survey aimed at employees active in the field has been used to try to find ways to improve the cultural heritage management in forestry.

Förskollärares tankar och uppfattningar om trygga övergångar vid lämning och hämtning ligger till grund för studien. Studien använder anknytningsteorin som teoretisk ansats med centrala begrepp utifrån teorin. Tidigare forskning och styrdokument menar att förskollärare ska agera och vara så att de alltid sätter barnets behov i första hand. Det studien vill ta reda på är om forskningen stämmer överens med hur förskollärarna gör i praktiken. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna talade fritt och vi fick möjlighet att ställa följdfrågor. Av intervjuerna framkom det som förskollärarna anser är viktigt för deras roll och vad trygghet för barnet innebär. Vi har sökt efter kategorier som likheter, skillnader och mönster från förskollärarnas intervjuer. Resultatet visar att förskollärarnas erfarenhet är betydande för trygga övergångar vid lämning och hämtning. Resultatet visar även att förskollärarna tänker och gör olika i olika slags övergångar.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om omsorg genom att prata med förskollärare om lämningssituationer. Vi kartlägger, utforskar och fördjupar deras omsorgskunskap, var den kommer ifrån och var de placerar den i förskollärarprofessionen. Genom att ha fenomenologi som teoretisk utgångspunkt, söker vi essensen av deras kunskap genom att ta del av hela deras livsvärld. Vi använder oss också av Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis, för att analysera vårt material. Syftet med det är att vidga normer för kunskap och professionalitet. Vårt resultat visar att essensen i förskollärares kunskaper vid lämningssituationer består av inkännande och lyhördhet eftersom varje situation och barn kräver olika bemötanden utifrån de behov som uppstår. Vi har upptäckt att dethär är en kunskapsform som har en inneboende logik som baseras på ett omsorgsetiskt förhållningssätt. Detta ser vi som vårt viktigaste resultat. Vår slutsats blir därför att omsorg är en kunskapsform som tillhör förskollärarprofessionen som bör inkluderas i förskolans kunskapsbank. Förskolans pedagogik består av omsorg, lärande och fostran och ska samtidigt vila på vetenskaplig grund och därför blir det viktigt att alla dessa delar undersöks och formuleras på ett vetenskapligt vis. / The purpose of this study is to seek knowledge about care by interviewing preschool teachers regarding daily drop-offs. We have explored what this knowledge consists of, where it comes from and how they apply it in their profession at large. By using phenomenology as our theoretical approach, we seek the essence of their knowledge by including their whole lived experience. We also use Aristotle’s concept fronesis, to analyze our material. By doing this we aim to broaden standards of knowledge and professionality. Our results show that the essence of the preschool teachers´ knowledge in the situation of daily drop-offs, comes down to the their empathetic and responsive ability, since every child and situation requires a different approach, depending on the childs different needs. We discovered that this is a form of knowledge owning its’ own logic, based on ethics of care, which we see as our most important result. Our conclusion is therefore, that caring is a form of knowledge that is a part of the preschool teacher profession and should also be included as one. Pedagogy in Swedish preschools integrates an educational and caregiving practice and should also be based on scientific methods and evidence-based practices. It is important that the educational aswell as the caregiving element become subjects of scientific research.