<p>Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartskartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar.</p><p>Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning.</p>

Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartskartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar. Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning.

This essay explores the relationship between ancient monuments and the signage erected next to them during the 20th century. This is done by applying both textual- and image analysis to the content of the signs currently placed at three different ancient monuments. The goal being to understand how the addition of signs affect the perception of ancient monuments and how the connection to ancient monuments in turn may affect the perception of actors responsible for the signage. In addition, the author summarizes the historical context pertaining to protective cultural heritage laws from the 17th century until now in order to understand the motivations behind the creation of signage. By examining legislation, official publications and interviewing respondents currently working with sign production, the desired (and unintended) effects of signage are analyzed. / Syftet med uppsatsen är att förstå hur övertagande av monument från äldre tidsperioder kommer till uttryck genom lagstiftning och skyltning under perioden från 1600-talet fram till idag. Jag granskar även syftet bakom skyltning och ifall skyltar, och tillbyggnader, intill fornlämningar påverkar upplevelsen av fornlämningarna. Detta gör jag genom att utföra en text- och bildanalys på de skyltar som idag står intill tre utvalda fornlämningar; hällkistan i Alby, Jarlabankes bro i Täby och hällristningarna i Himmelstalund. Utöver detta har jag intervjuat tre personer med koppling till skyltning av fornlämningar för att belysa hur skyltproduktion fungerar i praktiken. Jag har även gått igenom lagstiftningen gällande skyddet av fornlämningar från 1600-talet fram till idag för att redogöra för hur den förändrats, samt bakgrunden till dessa förändringar. Jag redogör även för hur skyltars utformning förändrats över tid med den första skylten som Riksantikvarieämbetet lät producera år 1924 som utgångspunkt. Utifrån mina analyser och intervjusvar menar jag att det grundläggande syftet bakom skyltningen av fornlämningarna alltid har varit att förmedla lämningens värde och på så vis rättfärdiga deras skydd. Under 1600-talet värderade kungamakten fornlämningar då dessa var fysiska bevis på landets, och därmed kungamaktens, anrika historia. Viljan att visa upp fornlämningarna för att sammankoppla de positiva associationer som finns kring fornlämningar till olika grupper finns kvar. Jag menar att detta kommer till uttryck genom bruket av exempelvis myndighetslogotyper och känslomässigt laddade texter menade att skapa en uppskattning för kulturarvet men kanske främst för närområdet.

The forest has always been an important resource for Sweden and over the years technological advancements has made forestry more efficient, but the large machines that are now an essential part of the industry poses a threat to the many heritage sites located in our woods. This thesis aims to understand how the people working in forestry practice cultural heritage management and what motivates them to keep these sites safe. An inventory of the current state of heritage sites in the forest, combined with a survey aimed at employees active in the field has been used to try to find ways to improve the cultural heritage management in forestry.

I våra Svenska skogar finns ett stort kulturarv i form av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Lagen skyddar de båda klassificeringarna, men där fornlämningar har ett starkare lagskydd än övriga kulturhistoriska lämningar. Det finns många olika typer av lämningar, där färdväg är en lämningstyp som riskerar att ta stor skada när den omgivande skogen ska avverkas. Lämningstypen färdväg är en del av en vägsträcka som idag inte brukas. Denna undersökning ämnar försöka skapa en klarhet i om det råder skillnad i hänsynen man tar till lämningstypen färdväg beroende på vilken klassificering lämningen har samt hur vida kulturstubbar kan förhindra förstörelsen av dessa lämningar. För att försöka skapa förståelse inom detta har en skadeinventering utförts, där tio lämningar har ingått i undersökningen, spridda över kommunerna Kristianstad, Bromölla, Östra Göinge, Höör och Hässleholm. Resultatet av denna inventering visar att fyra av de tio lämningarna har tagit skada och tre av dessa är övriga kulturhistoriska lämningar. Gällande kulturstubbar är resultatet jämnt fördelat mellan att det finns kulturstubbar och att lämningarna är skadade kontra inte skadade.

Sedan 1600-talet har fornlämningar inventerats i Sverige. Fornlämningar var viktiga för att legitimera Sveriges ställning som stormakt med en lång och storslagen historia. Lämningarna finns kvar efter forna tider och de kan lära oss om hur man levde i Sverige för många år sedan. Ungefär var fjärde forn- och kulturlämning som berörs av åtgärder skadas vid avverkning och föryngringsåtgärder i Sverige varje år. Det är en angelägenhet för oss att skydda våra forn- och kulturlämningar till kommande generationer så att även de kan få uppleva och lära sig av vår historia. Denna studie undersöker med hjälp av enkäter om det finns något samband mellan den höga skadegraden på forn- och kulturlämningar i samband med avverkning och föryngringsåtgärder, och skogsägarnas kunskap och inställning till forn- och kulturlämningar.

The purpose of this study was to develop recommendations for using more efficient lighting and better graphic design to create a more uniform structure in the exhibition hall “Road to the past” in Jönköping County Museum by answering the following questions at issue: 1) How are the objects in the exhibition hall “Road to the past” exposed today? 2) How can you use lighting and graphic design to create structure in the exhibition and strengthen the expression in the exhibition? Our work is based on observations and open group interviews. We observed the exhibition hall “Road to the past” during day and evening. In the same hall, we observed a guided tour that we followed up with open group interviews. Finally, we observed four exhibition halls in Stockholm that are located at the Historical Museum, Royal Armory and at the Army Museum. The purpose of the observation of exhibition hall "Road to the past" was to answer the first question of issue. The observations in Stockholm, the observation of the tour and the interviews were some of the basis for responding to our second question of issue. The results of this study show that graphic design and lighting design can enhance the expression of the exhibition hall. Examples are given of how to work with colors that attract attention and how information texts can be designed in a guided and easy to read manner. In addition, it explains how the lighting can be adjusted to the objects in the hall as well as the human vision. To spatially dispose the objects in the exhibition in a logic and guiding way is also described as a method to enhance the expression of the exhibition. The result of the investigation shows that through color selection, and outline of the lighting one also can create a flow of the exhibition hall that leads the visitor through the exhibition. We conclude that the visitors’ experience of the exhibition hall “Road to the past” at the moment is strongly linked to whether it is part of a guided tour or not. The essay discusses solutions so that the exhibition can be more self-guiding. / Syftet med detta examensarbete var att ta fram rekommendationer för hur man med hjälp av mer ändamålsenlig belysning och grafisk design kan skapa en tydligare och mer enhetlig struktur i utställningen ”Vägen till det förflutna” vid Jönköpings Läns Museum genom att besvara följande frågeställningar: 1) Hur exponeras föremålen i utställningssalen ”Vägen till det förflutna” i dagsläget? 2) Hur kan man stärka uttrycket i utställningen och skapa en tydligare och mer enhetlig struktur med hjälp av bättre grafisk design och mer ändamålsenlig belysning? Vi har i studien använt oss av observationer och öppna gruppintervjuer. Inledningsvis observerade vi utställningssalen ”Vägen till det förflutna” under dags och kvällstid. Efter detta genomförde vi en observation av en guidad tur i samma sal som vi sedan följde upp med öppna gruppintervjuer. Slutligen observerade vi fyra andra utställningssalar i Stockholm som finns belägna på Historiska Museet, Livrustkammaren och på Armémuseum. Syftet med observationen av utställningssalen ”Vägen till det förflutna” var att svara på frågeställning ett. Observationerna i Stockholm, observationen av den guidade turen samt intervjuerna har använts för att svara på frågeställning två. Resultatet av studien visar att man med grafisk design och ljusdesign kan förstärka uttrycken i utställningssalen. Exempel ges på hur man kan jobba med färgval som attraherar och lockar till uppmärksamhet och hur informationstexter kan utformas på ett guidande och lättläst sätt. Vidare beskrivs hur belysningen kan anpassas, dels till salens föremål och dels till det mänskliga synsinnet.  Att spatialt disponera utställningsföremålen vägledande och logiskt beskrivs också som ett sätt att förstärka uttrycket i utställningen. Resultatet av undersökningen visar att man genom färgval, disposition och belysning också kan skapa ett flöde i utställningssalen som leder besökaren genom utställningen. Vi har dragit slutsatsen att besökarnas upplevelser av utställningssalen "Vägen till det förflutna" i nuläget är starkt kopplade till om man ingår i en guidad tur eller inte. I arbetet diskuteras lösningar för hur utställningen i högre grad kan göras självguidande.

<p>The purpose of this study was to develop recommendations for using more efficient lighting and better graphic design to create a more uniform structure in the exhibition hall “Road to the past” in Jönköping County Museum by answering the following questions at issue:</p><p>1) How are the objects in the exhibition hall “Road to the past” exposed today?</p><p>2) How can you use lighting and graphic design to create structure in the exhibition and strengthen the expression in the exhibition?</p><p>Our work is based on observations and open group interviews. We observed the exhibition hall “Road to the past” during day and evening. In the same hall, we observed a guided tour that we followed up with open group interviews. Finally, we observed four exhibition halls in Stockholm that are located at the Historical Museum, Royal Armory and at the Army Museum. The purpose of the observation of exhibition hall "Road to the past" was to answer the first question of issue. The observations in Stockholm, the observation of the tour and the interviews were some of the basis for responding to our second question of issue.</p><p>The results of this study show that graphic design and lighting design can enhance the expression of the exhibition hall. Examples are given of how to work with colors that attract attention and how information texts can be designed in a guided and easy to read manner. In addition, it explains how the lighting can be adjusted to the objects in the hall as well as the human vision. To spatially dispose the objects in the exhibition in a logic and guiding way is also described as a method to enhance the expression of the exhibition. The result of the investigation shows that through color selection, and outline of the lighting one also can create a flow of the exhibition hall that leads the visitor through the exhibition.</p><p>We conclude that the visitors’ experience of the exhibition hall “Road to the past” at the moment is strongly linked to whether it is part of a guided tour or not. The essay discusses solutions so that the exhibition can be more self-guiding.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att ta fram rekommendationer för hur man med hjälp av mer ändamålsenlig belysning och grafisk design kan skapa en tydligare och mer enhetlig struktur i utställningen ”Vägen till det förflutna” vid Jönköpings Läns Museum genom att besvara följande frågeställningar:</p><p>1) Hur exponeras föremålen i utställningssalen ”Vägen till det förflutna” i dagsläget?</p><p>2) Hur kan man stärka uttrycket i utställningen och skapa en tydligare och mer enhetlig struktur med hjälp av bättre grafisk design och mer ändamålsenlig belysning?</p><p>Vi har i studien använt oss av observationer och öppna gruppintervjuer. Inledningsvis observerade vi utställningssalen ”Vägen till det förflutna” under dags och kvällstid. Efter detta genomförde vi en observation av en guidad tur i samma sal som vi sedan följde upp med öppna gruppintervjuer. Slutligen observerade vi fyra andra utställningssalar i Stockholm som finns belägna på Historiska Museet, Livrustkammaren och på Armémuseum. Syftet med observationen av utställningssalen ”Vägen till det förflutna” var att svara på frågeställning ett. Observationerna i Stockholm, observationen av den guidade turen samt intervjuerna har använts för att svara på frågeställning två.</p><p>Resultatet av studien visar att man med grafisk design och ljusdesign kan förstärka uttrycken i utställningssalen. Exempel ges på hur man kan jobba med färgval som attraherar och lockar till uppmärksamhet och hur informationstexter kan utformas på ett guidande och lättläst sätt. Vidare beskrivs hur belysningen kan anpassas, dels till salens föremål och dels till det mänskliga synsinnet.  Att spatialt disponera utställningsföremålen vägledande och logiskt beskrivs också som ett sätt att förstärka uttrycket i utställningen. Resultatet av undersökningen visar att man genom färgval, disposition och belysning också kan skapa ett flöde i utställningssalen som leder besökaren genom utställningen.</p><p>Vi har dragit slutsatsen att besökarnas upplevelser av utställningssalen "Vägen till det förflutna" i nuläget är starkt kopplade till om man ingår i en guidad tur eller inte. I arbetet diskuteras lösningar för hur utställningen i högre grad kan göras självguidande.</p>

Skogsbränderna har en stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det brandpåverkade landskapet och dess dynamik skapar viktiga substrat och livsmiljöer för många pyrofila arter. På grund av att skogsbränderna har minskat i antal sedan 1800-talet, har kontrollerade naturvårdsbränningar utförts som ett komplement för dessa sedan 1980-talet. De kontrollerade naturvårdsbränningarna skapar de miljöer och substrat som många arter är beroende av. Eftersom tidigare mänsklig verksamhet satt prägel på skogarna återfinns idag ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i skogsmarkerna. Det är en utmaning att utföra naturvårdsbränningarna så att dessa lämningar inte skadas. Det råder också en brist på tydliga riktlinjer om hur Länsstyrelserna ska förhålla sig till naturvårdsbränningar i områden med lämningar. Denna studies syfte var att undersöka vilken inställning Länsstyrelserna har till naturvårdsbränningar i områden med fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Nyckelord: Naturvårdsbränningar, fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar, Länsstyrelsen Keyword: Prescribed burnings, ancient remains, other cultural-historical remains, County Administrative Boards