The purpose of this study was to develop recommendations for using more efficient lighting and better graphic design to create a more uniform structure in the exhibition hall “Road to the past” in Jönköping County Museum by answering the following questions at issue: 1) How are the objects in the exhibition hall “Road to the past” exposed today? 2) How can you use lighting and graphic design to create structure in the exhibition and strengthen the expression in the exhibition? Our work is based on observations and open group interviews. We observed the exhibition hall “Road to the past” during day and evening. In the same hall, we observed a guided tour that we followed up with open group interviews. Finally, we observed four exhibition halls in Stockholm that are located at the Historical Museum, Royal Armory and at the Army Museum. The purpose of the observation of exhibition hall "Road to the past" was to answer the first question of issue. The observations in Stockholm, the observation of the tour and the interviews were some of the basis for responding to our second question of issue. The results of this study show that graphic design and lighting design can enhance the expression of the exhibition hall. Examples are given of how to work with colors that attract attention and how information texts can be designed in a guided and easy to read manner. In addition, it explains how the lighting can be adjusted to the objects in the hall as well as the human vision. To spatially dispose the objects in the exhibition in a logic and guiding way is also described as a method to enhance the expression of the exhibition. The result of the investigation shows that through color selection, and outline of the lighting one also can create a flow of the exhibition hall that leads the visitor through the exhibition. We conclude that the visitors’ experience of the exhibition hall “Road to the past” at the moment is strongly linked to whether it is part of a guided tour or not. The essay discusses solutions so that the exhibition can be more self-guiding. / Syftet med detta examensarbete var att ta fram rekommendationer för hur man med hjälp av mer ändamålsenlig belysning och grafisk design kan skapa en tydligare och mer enhetlig struktur i utställningen ”Vägen till det förflutna” vid Jönköpings Läns Museum genom att besvara följande frågeställningar: 1) Hur exponeras föremålen i utställningssalen ”Vägen till det förflutna” i dagsläget? 2) Hur kan man stärka uttrycket i utställningen och skapa en tydligare och mer enhetlig struktur med hjälp av bättre grafisk design och mer ändamålsenlig belysning? Vi har i studien använt oss av observationer och öppna gruppintervjuer. Inledningsvis observerade vi utställningssalen ”Vägen till det förflutna” under dags och kvällstid. Efter detta genomförde vi en observation av en guidad tur i samma sal som vi sedan följde upp med öppna gruppintervjuer. Slutligen observerade vi fyra andra utställningssalar i Stockholm som finns belägna på Historiska Museet, Livrustkammaren och på Armémuseum. Syftet med observationen av utställningssalen ”Vägen till det förflutna” var att svara på frågeställning ett. Observationerna i Stockholm, observationen av den guidade turen samt intervjuerna har använts för att svara på frågeställning två. Resultatet av studien visar att man med grafisk design och ljusdesign kan förstärka uttrycken i utställningssalen. Exempel ges på hur man kan jobba med färgval som attraherar och lockar till uppmärksamhet och hur informationstexter kan utformas på ett guidande och lättläst sätt. Vidare beskrivs hur belysningen kan anpassas, dels till salens föremål och dels till det mänskliga synsinnet.  Att spatialt disponera utställningsföremålen vägledande och logiskt beskrivs också som ett sätt att förstärka uttrycket i utställningen. Resultatet av undersökningen visar att man genom färgval, disposition och belysning också kan skapa ett flöde i utställningssalen som leder besökaren genom utställningen. Vi har dragit slutsatsen att besökarnas upplevelser av utställningssalen "Vägen till det förflutna" i nuläget är starkt kopplade till om man ingår i en guidad tur eller inte. I arbetet diskuteras lösningar för hur utställningen i högre grad kan göras självguidande.

<p>The purpose of this study was to develop recommendations for using more efficient lighting and better graphic design to create a more uniform structure in the exhibition hall “Road to the past” in Jönköping County Museum by answering the following questions at issue:</p><p>1) How are the objects in the exhibition hall “Road to the past” exposed today?</p><p>2) How can you use lighting and graphic design to create structure in the exhibition and strengthen the expression in the exhibition?</p><p>Our work is based on observations and open group interviews. We observed the exhibition hall “Road to the past” during day and evening. In the same hall, we observed a guided tour that we followed up with open group interviews. Finally, we observed four exhibition halls in Stockholm that are located at the Historical Museum, Royal Armory and at the Army Museum. The purpose of the observation of exhibition hall "Road to the past" was to answer the first question of issue. The observations in Stockholm, the observation of the tour and the interviews were some of the basis for responding to our second question of issue.</p><p>The results of this study show that graphic design and lighting design can enhance the expression of the exhibition hall. Examples are given of how to work with colors that attract attention and how information texts can be designed in a guided and easy to read manner. In addition, it explains how the lighting can be adjusted to the objects in the hall as well as the human vision. To spatially dispose the objects in the exhibition in a logic and guiding way is also described as a method to enhance the expression of the exhibition. The result of the investigation shows that through color selection, and outline of the lighting one also can create a flow of the exhibition hall that leads the visitor through the exhibition.</p><p>We conclude that the visitors’ experience of the exhibition hall “Road to the past” at the moment is strongly linked to whether it is part of a guided tour or not. The essay discusses solutions so that the exhibition can be more self-guiding.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att ta fram rekommendationer för hur man med hjälp av mer ändamålsenlig belysning och grafisk design kan skapa en tydligare och mer enhetlig struktur i utställningen ”Vägen till det förflutna” vid Jönköpings Läns Museum genom att besvara följande frågeställningar:</p><p>1) Hur exponeras föremålen i utställningssalen ”Vägen till det förflutna” i dagsläget?</p><p>2) Hur kan man stärka uttrycket i utställningen och skapa en tydligare och mer enhetlig struktur med hjälp av bättre grafisk design och mer ändamålsenlig belysning?</p><p>Vi har i studien använt oss av observationer och öppna gruppintervjuer. Inledningsvis observerade vi utställningssalen ”Vägen till det förflutna” under dags och kvällstid. Efter detta genomförde vi en observation av en guidad tur i samma sal som vi sedan följde upp med öppna gruppintervjuer. Slutligen observerade vi fyra andra utställningssalar i Stockholm som finns belägna på Historiska Museet, Livrustkammaren och på Armémuseum. Syftet med observationen av utställningssalen ”Vägen till det förflutna” var att svara på frågeställning ett. Observationerna i Stockholm, observationen av den guidade turen samt intervjuerna har använts för att svara på frågeställning två.</p><p>Resultatet av studien visar att man med grafisk design och ljusdesign kan förstärka uttrycken i utställningssalen. Exempel ges på hur man kan jobba med färgval som attraherar och lockar till uppmärksamhet och hur informationstexter kan utformas på ett guidande och lättläst sätt. Vidare beskrivs hur belysningen kan anpassas, dels till salens föremål och dels till det mänskliga synsinnet.  Att spatialt disponera utställningsföremålen vägledande och logiskt beskrivs också som ett sätt att förstärka uttrycket i utställningen. Resultatet av undersökningen visar att man genom färgval, disposition och belysning också kan skapa ett flöde i utställningssalen som leder besökaren genom utställningen.</p><p>Vi har dragit slutsatsen att besökarnas upplevelser av utställningssalen "Vägen till det förflutna" i nuläget är starkt kopplade till om man ingår i en guidad tur eller inte. I arbetet diskuteras lösningar för hur utställningen i högre grad kan göras självguidande.</p>

<p>This essay focuses upon the Kivik monument and its conservation difficulties, since its discovery at 1748 until modern time. The Kivik monument is found in southeast of Scania, and dated within the Bronze Age period. The perspective of the conservation on the monument has merely been on the monuments inner cist of stone and the rock carvings on the cist-slabs. When the monument was first archaeological examined at 1931, its sizeable cairn (75 m in diameter) had almost vanished and the cist was sheltered by a casing of concrete and metal roof. Between 1932 and 1933 the monument has undergone a large-scale restoration, and this criticized restoration resulted in a low antiquarian value with the responsible authority. With a low antiquarian value, the protection of ancient monuments by national laws is nearly none and the interest by responsible authority is insignificantly. This has lead to substandard preservation of the monument and its surrounding area. By comparing the Kivik monument with the monument Ales stones, who undergone equal restorations, I discovered that Ales stones is still considered an intact ancient monument with a high antiquarian value with the responsible authority and therefore in a good state of preservation. This is probably a result of that the restorations of the Kivik monument contain none authentic material as concrete and its museological construction, which Ales stones is not and therefore perceived as a genuine ancient monument.</p>

Bakgrund      Skogsmaskiner har under många år förstört både fornlämningar och gränsmärken. Idén till databasen/tjänsten uppkom av egna erfarenheter vid en förrättning, där flertalet gränsmärken hade blivit överkörda av skogsmaskiner. Syfte              Examensarbetets syfte är att lyfta fram en ny idé för att minska skadorna på fornlämningar och gränsmärken som skogsmaskiner orsakar, samt hur lägesnoggrannheten påverkar den nya tjänstens ändamål. Metod           Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att besvara och ge en bakgrund till problemställningen. För att undersöka hur vanligt det är att lantmätare/mätingenjörer stöter på att gränsmärken blivit skadade av skogsmaskiner genomfördes en enkätundersökning. För en djupare inblick av lägesnoggrannheten på utrustningen i skogsmaskiner och vilken kvalitet på koordinaterna som krävs för en mer ändamålsenligt tjänst gjordes en intervjustudie. Slutsats         De uppgifter som finns tillängliga idag ska vara användbara när det gäller fornlämningar, för en ändamålsenlig tjänst som ska fungera ute i skogen där lägesnoggrannheten inte alltid är den bästa. Däremot är kvaliteten på gränspunkter i DRK inte helt perfekt för att kunna användas. / Background  Forest machines has for many years destroyed both ancient monuments and boundary marks. The Idea for the database/service grew out of personal experience at a land parceling ceremony, where most boundary markings had been run over by forest machinery. Objective      Purpose of this thesis is to present a new idea to reduce the damage to ancient monuments and boundary marks that forestry machinery causes, and how positional accuracy affects the new service use. Method         The thesis consists of a literature study aimed to answer and give a background to the issue. To investigate how common, surveyors come across that boundary markings are damaged by forest machines a questionnaire survey was made. For a deeper insight of the positional accuracy and quality of coordinates required for a more appropriate service, an interview study was made. Conclusion    The information available today should be useful in the case of ancient monuments, for an efficient service that will work in the woods where positional accuracy is not always the best. However, the quality of the boundary points in the DRK may not be perfect for use.

This essay focuses upon the Kivik monument and its conservation difficulties, since its discovery at 1748 until modern time. The Kivik monument is found in southeast of Scania, and dated within the Bronze Age period. The perspective of the conservation on the monument has merely been on the monuments inner cist of stone and the rock carvings on the cist-slabs. When the monument was first archaeological examined at 1931, its sizeable cairn (75 m in diameter) had almost vanished and the cist was sheltered by a casing of concrete and metal roof. Between 1932 and 1933 the monument has undergone a large-scale restoration, and this criticized restoration resulted in a low antiquarian value with the responsible authority. With a low antiquarian value, the protection of ancient monuments by national laws is nearly none and the interest by responsible authority is insignificantly. This has lead to substandard preservation of the monument and its surrounding area. By comparing the Kivik monument with the monument Ales stones, who undergone equal restorations, I discovered that Ales stones is still considered an intact ancient monument with a high antiquarian value with the responsible authority and therefore in a good state of preservation. This is probably a result of that the restorations of the Kivik monument contain none authentic material as concrete and its museological construction, which Ales stones is not and therefore perceived as a genuine ancient monument.