Geospatialt data kan samlas in på en mängd olika sätt, där laserskanning och flygfotografering är några av dem. Genom de antal tekniker som möjliggör insamlingen av geospatialt data existerar lösningar såsom användning av Global Navigation Satellite System, Light Detection and Rangning, Structure-from-Motion m.fl. I och med dessa teknologier kan datamängder som höjdmodeller, punktmoln och ortofoton produceras. Inom Sverige finns det en mängd datakällor som kommuner kan använda sig av, där bl.a. Lantmäteriet är en av dem. Då det finns en risk av en fördröjning i uppdatering av data går kommuner runt om i landet potentiellt miste om uppdaterat data. En av de möjliga lösningarna för att få tillgång till uppdaterat data är att kommuner själva samlar in data. I och med denna studie undersöks om drönare är ett lämpligt alternativ till andra datakällor. Vid undersökningen utvärderades skillnader mellan datamängder som var georefererat med markkontrollpunkter och utan i relation till Lantmäteriets data. De datamängder som skapades baserat på drönarens flygbilder varierade i kvalité i kontrast till de inställningar som användes i Agisoft. Genom beräkning av kvadratisk medelavvikelse, differens, punktavstånd och punktäthet identifierades skillnader i kvalité i de skapade datamängder: höjdmodeller, punktmoln och ortofoton. Resultaten av detta visade att data som var georeferat med markkontrollpunkter hade högst lägesnoggrannhet och högre än Lantmäteriets data. Ytterligare hade de skapade datamängder i denna studie högre upplösning (ortofoton & höjdmodeller) samt punktäthet och punktantal (punktmoln). Genom resultaten visar en av slutsatserna i denna studie att lämpligheten för att samla in data på eget bevåg av tillräcklig god kvalité är möjlig och att detaljgraden i relation till Lantmäteriets data är högre / Spatial data can be collected in a variety of ways, where laser scanning and aerial photography are some of them. With the use different technologies such as Global Navigation Satellite System, Light Detection and Ranging, Structure-from-Motion and more, enables the collection of spatial data. With these technologies, datasets such as elevation models, point clouds and orthophotos can be produced. Within Sweden, there are several data sources that municipalities can use, where Lantmäteriet is one of them. Since there is a risk of a delay in updating data, municipalities around the country are potentially losing out on updated data. The possible solutions for accessing updated data is that municipalities themselves collect data. This study will investigate whether drones are a suitable alternative to other data sources. In the survey, differences between data sets that were georeferenced with ground control points and without in relation to data from Lantmäteriet were evaluated. The amounts of data that were created based on the drone's aerial images varied in quality in contrast to the settings used in Agisoft. By calculating root mean square error, difference, point distance and point density, differences in quality were identified in the datasets created: elevation models, point clouds and orthophotos. The results showed that data georeferenced with ground control points had the highest positional accuracy and higher than the data from Lantmäteriet. Further, the datasets created in this study had higher resolution (orthophotos & elevation models) as well as point density and number of points (point clouds). Through the results, one of the conclusions of this study shows that the suitability for collecting data on municipalities own accord of sufficiently good quality is possible and that the degree of detail in relation to data from Lantmäteriet is higher.

Bakgrund      Skogsmaskiner har under många år förstört både fornlämningar och gränsmärken. Idén till databasen/tjänsten uppkom av egna erfarenheter vid en förrättning, där flertalet gränsmärken hade blivit överkörda av skogsmaskiner. Syfte              Examensarbetets syfte är att lyfta fram en ny idé för att minska skadorna på fornlämningar och gränsmärken som skogsmaskiner orsakar, samt hur lägesnoggrannheten påverkar den nya tjänstens ändamål. Metod           Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att besvara och ge en bakgrund till problemställningen. För att undersöka hur vanligt det är att lantmätare/mätingenjörer stöter på att gränsmärken blivit skadade av skogsmaskiner genomfördes en enkätundersökning. För en djupare inblick av lägesnoggrannheten på utrustningen i skogsmaskiner och vilken kvalitet på koordinaterna som krävs för en mer ändamålsenligt tjänst gjordes en intervjustudie. Slutsats         De uppgifter som finns tillängliga idag ska vara användbara när det gäller fornlämningar, för en ändamålsenlig tjänst som ska fungera ute i skogen där lägesnoggrannheten inte alltid är den bästa. Däremot är kvaliteten på gränspunkter i DRK inte helt perfekt för att kunna användas. / Background  Forest machines has for many years destroyed both ancient monuments and boundary marks. The Idea for the database/service grew out of personal experience at a land parceling ceremony, where most boundary markings had been run over by forest machinery. Objective      Purpose of this thesis is to present a new idea to reduce the damage to ancient monuments and boundary marks that forestry machinery causes, and how positional accuracy affects the new service use. Method         The thesis consists of a literature study aimed to answer and give a background to the issue. To investigate how common, surveyors come across that boundary markings are damaged by forest machines a questionnaire survey was made. For a deeper insight of the positional accuracy and quality of coordinates required for a more appropriate service, an interview study was made. Conclusion    The information available today should be useful in the case of ancient monuments, for an efficient service that will work in the woods where positional accuracy is not always the best. However, the quality of the boundary points in the DRK may not be perfect for use.