<p>Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s. hur ser de på det som ska göras och vad gör de? Vad utgör själva kontrollen i tillsynsbesök? Framkommer det regionala likheter/skillnader? Mina metoder bestod av en intervju med en socialkonsulent och 21 telefonintervjuer med en socialkonsulent på varje lässtyrelse. I studien har använts Lipsky's (1980) närbyråkratiska perspektiv. De huvudsakliga slutsatserna är; Trots gemensamma riktlinjer upplever socialkonsulterna svårigheter att göra bedömningar. Ibland sker det ingen tillsyn, vilket innebär att alla politiska besluten inte blir genomförda, samt att rättssäkerheten är hotad. Det som kan utgöra själva kontrollen är underlaget till tillståndsbeviljandet. Inom ramen för regionala olikheter finns likheter; Länsstyrelserna är relativt nöjda med ramlagen, socialtjänstlagen. De flesta länsstyrelser anser det vara svårt att bevilja tillstånd till hvb. Nästan alla socialkonsulenter är socionomer, förutom två socialpedagoger.</p>

Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s. hur ser de på det som ska göras och vad gör de? Vad utgör själva kontrollen i tillsynsbesök? Framkommer det regionala likheter/skillnader? Mina metoder bestod av en intervju med en socialkonsulent och 21 telefonintervjuer med en socialkonsulent på varje lässtyrelse. I studien har använts Lipsky's (1980) närbyråkratiska perspektiv. De huvudsakliga slutsatserna är; Trots gemensamma riktlinjer upplever socialkonsulterna svårigheter att göra bedömningar. Ibland sker det ingen tillsyn, vilket innebär att alla politiska besluten inte blir genomförda, samt att rättssäkerheten är hotad. Det som kan utgöra själva kontrollen är underlaget till tillståndsbeviljandet. Inom ramen för regionala olikheter finns likheter; Länsstyrelserna är relativt nöjda med ramlagen, socialtjänstlagen. De flesta länsstyrelser anser det vara svårt att bevilja tillstånd till hvb. Nästan alla socialkonsulenter är socionomer, förutom två socialpedagoger.

No description available.

In the beginning of 2009 The County Administrative Boards assumed the responsibility of animal welfare, a task previously performed by the individual municipalities. This transfer was made with the aim of achieving more efficient and equivalent animal welfare controls across the country. Previous studies among animal owners have shown a somewhat negative image of animal welfare controls. This study focuses on investigating the experiences of the horse keepers in the County of Halland concerning animal welfare. The study is based on a questionnaire which was sent to 423 horse keepers in Halland, of which 130 were returned with information that laid the foundation of this study. The results show that the horse keepers mainly have a positive opinion of the animal welfare work. They also find the laws and regulations easy to understand. Most horse keepers have a positive attitude towards animal welfare controls and they also consider the animal welfare work to be sufficient. They consider themselves being well-informed on the laws and regulations concerning horse keeping. The positive opinion of animal welfare by horse keepers, indicated by this study, is a very interesting outcome. The negative image of animal welfare that has previously been illustrated by several studies could be due to various reasons. No matter what the reason is it is important to have an open dialogue between horse keepers and the authorities to achieve an effective relationship. The conclusion of this study is that the negative opinions of the animal welfare work that were suspected among the horse keepers may not represent the majority.

<p>The works of an employee within an authority involves many laws and rules that have to be followed at the same time every case is unique and the resources are limited. This study wants to illustrate how national environmental goals are applied by länsstyrelserna in Sweden. How does the implementation of the environmental goals works by länsstyrelserna in Blekinge, Skåne and Örebro län? Which problems creates obstacles in the implementation of the environmental goals according to länsstyrelserna? What differs between länsstyrelserna in the implementation? Mainly it is the complexity of problems that will be illustrated here, which may result in different implementation sof the environmental goals by länsstyrelserna or that the environmentalgoals do not applys like intended. In this study sixteen national environmentalgoal are examined; “fresh air”. “natural acidification” and “a good settle environment”. This has been done through my theory of implementation and the three criteria</p><p>of Lennart Lundquist. The material this study is based upon comes from books about implementation and interviews with persons working with the environmental goals by länsstyrelserna I chosen to analyse. Five persons from länsstyrelserna and one person from the</p><p>council of environmental question have I interviewed, to see what they thinks about the work of the environmental goal.</p><p>The result shows that länsstyrelserna experience coordinationproblems and lack of resources which creates an obstacle to achieve the environmental goals. Länsstyrelserna describe problems to involve the municipalitys in the environmental work and their important role in</p><p>the implementation and achieving of the goals. To achieve a successful implementation more resources must be provided as well as information and cooperation. The environmental goals are not implemented in the same way by the länsstyrelserna and this is because of the different in the condition every länsstyrelse dispose over.</p>

Syftet med den här undersökningen är att se huruvida två beslut från Länsstyrelsen uppfyller språklagens 11:e paragraf, om texterna är mottaganpassande samt hur och om texterna är visuellt tilltalande för mottagaren. För att uppnå ett resultat granskas besluten utifrån Lennart Hellspongs analysmodell som är framtagen för brukstexter. Resultaten av min undersökning visar att det finns många förbättringsområden för de valda besluten. Båda besluten är skrivna utan mottagaranpassning och fokus ligger endast i att visa på de fattade besluten. Som läsare är de inte heller inbjudande på ett visuellt plan eftersom de känns tunga rent generellt. Vartefter att resultatet växte fram kände jag hur de här två besluten är skrivna på ett stereotypiskt myndighetssätt. Slutligen kan jag dra slutsatsen att det med största sannolikhet är svårt att skapa sådana här beslut så de tilltalar alla. Det är svårt att läsa ett myndighetsbeslut och att känna ett direkt tilltal från skribenten. Samtidigt får man fråga sig om det är nödvändigt med ett personligt tilltal i sådana här texter eller om det är till texternas fördel att de är sakliga och precisa.

Abstract A general store is a grocery store that is located in the countryside. In today's modern society, it is difficult for general stores to compete with the supermarkets and discounters in terms of price and supply. The purpose of this thesis is to create an understanding of both the rural merchants and its customers’ perspective on a well-­‐functioning general store. We have conducted a case study of three general stores where we interviewed the merchants about how they do to please their customers’ needs and identify key elements of a well-­‐functioning general store. We also carried out a survey to the customers in each store to examine the customers’ needs, buying behavior and expectations on the general store. What we found out is that the general stores are struggling to compete against supermarkets and discounters. To be competitive in the market, they need to offer services and become a venue to attract recurrent customers and create customer loyalty. The results from the interviews and the surveys clarified that the general store has a big significance for the rural areas and their locals. Despite that the general store’s costumers rated service as most critical when facing a selection between stores, they do become attracted by the supermarkets’ offerings and prices.

I den rådande bostadsbristen har en del av samhällsdebatten handlat om att effektivisera bygglovsprocessen och mer specifikt möjligheten att överklaga bygglov. Förslag som framkommit i förarbeten till plan- och bygglagen (PBL) är bland annat att begränsa vad som får överklagas och vem som har rätt att överklaga ett bygglovsbeslut samt att avgiftsbelägga överklaganden. Då förarbetena endast bygger på generell statistik saknas kunskap kring vad den klagande parten anför för skäl vid ett överklagande. Det saknas även redovisning kring vilka skäl som vinner störst framgång hos länsstyrelsen genom att ärenden återförvisas eller upphävs. Syftet med studien är att skapa förståelse kring överklagade bygglov samt vilken funktion länsstyrelsen fyller som överklagandeinstans. Huvudmålet är att utreda skälen bakom överklagade bygglov samt undersöka vilka av de anförda skälen som har störst framgång för de klagande hos länsstyrelsen. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar besvarats. Vilka skäl som anförs av klagande part? Med vilka skäl upphäver och återförvisar länsstyrelsen kommunernas beslut? I vilken grad överensstämmer skälen anförda av klagande med de skäl länsstyrelsen upphäver eller återförvisar ärenden? En kvantitativ innehållsanalys har tillämpats tillsammans med juridisk metod för att kunna uttolka och klassificera skälen. För att sammanställa och analysera resultatet användes statistisk analys. Totalt har 274 överklagade beslutshandlingar granskats och resulterat i 197 handlingar som ansågs representativa för studien. Granskningen resulterade vidare i 77 kategorier med skäl anförda av klagande part. De skäl som anförts flest gånger av klagande part var att åtgärden medförde betydande olägenhet, stred mot detaljplan eller påverkade omgivningen negativt med hänsyn till exempelvis stads- och landskapsbild samt kulturvärden på platsen. Vidare anfördes även frekvent att grannehörande ej hade skett eller att det funnits brister i bygglovshandlingarna. Skäl som inte berörde den sökta åtgärden, så kallade okynnesskäl, var också ett av de vanligaste skälen anförda av klagade part. Det överlägset vanligaste skälet för upphävande var att åtgärden strider mot detaljplan och inte var att betrakta som en liten avvikelse. För återförvisade ärenden var de vanligaste skälen för länsstyrelsens beslut att grannehörande ej hade skett samt att byggnadsnämnden brustit i sin motivering. Totalt överensstämde anförda skäl av klagande och länsstyrelsens skäl för upphävande eller återförvisning i 47 % av fallen. Sammantaget var de största framgångsfaktorerna skäl som berör planstridigheter eller brister i byggnadsnämndens hantering av bygglovsärenden. Som helhet ansågs länsstyrelsen fylla en viktig roll som tillsynsmyndighet och borde därmed inte uteslutas ur instanskedjan. / In the current housing crisis, part of the social debate has been focused on streamlining the building permit process, and more specifically the ability to appeal a building permit. Proposals that emerged in the legislative history is to limit what and who has the right to appeal a building permit decision and the possibility to charge for the appeals. As the legislative history is only based on general statistics there is a lack of knowledge about what the complainant confided as reasons for the appeal. Nor is there any recognition on the grounds that wins the greatest success with the provincial government by matters referred back or canceled. The purpose of the study is to create a better understanding about the contested building permits and the function the provincial government fills as the appeal court. The main objective is to investigate the reasons behind the contested building permits, and investigate which of the arguments that have the greatest success for the complainants. To fulfill the purpose three questions were answered. What are the reasons invoked by the appellant? With what the reasons cancels and remits the provincial government municipal decisions? To what degree do the reasons cited by the complainant correspond with the reasons the provincial government cancels or refers cases? A quantitative content analysis was applied together with the legal method to interpret and classify the reasons. A statistical method has been used to compile and present the results. A total of 274 contested decision documents were reviewed and resulted in 197 documents considered as representative for the study. The review resulted in 77 categories of reasons cited by the complainants. The most common reasons were: significant inconvenience, the measure is contrary to the local plan, city- and landscape, cultural heritage and good overall effect is adversely affected, the neighbor hearing has not occurred, that there have been shortcomings in the documents and frivolous reasons. By far the most common reasons for the cancellation was that the measure is contrary to local plan and was not considered to be a little deviation. The most common reasons for the provincial government to remit cases were that the neighbor hearing had not occurred and that the building committee failed in its justification of the decision. Reasons cited by the complainant and the provincial governments reasons for the suspension or referral was consistent in 47% of the cases. Overall, the biggest success factors to cited reasons involving measures who is contrary to local plan or defects in the building committees' handling of building permits. As a whole the provincial government are considered to play an important role as a regulator and should therefore not be excluded from the instance chain.

<p>Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i</p><p>januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på</p><p>länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta</p><p>samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne</p><p>dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument.</p><p>Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner</p><p>för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur</p><p>man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en</p><p>beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden</p><p>gällande förvildade och/eller hemlösa katter.</p><p>Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande</p><p>rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt</p><p>och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora</p><p>helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen.</p><p>Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur</p><p>ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens</p><p>yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa</p><p>rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar,</p><p>dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder.</p> / <p>The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from</p><p>the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that</p><p>many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working</p><p>in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated<em> </em>routines</p><p>describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases</p><p>concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise</p><p>concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to</p><p>capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with</p><p>a general description of the process for developing a routine document, followed by a</p><p>description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed</p><p>for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on</p><p>the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county</p><p>administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work</p><p>methods.</p>

Hållbar utveckling har sedan åtminstone 20 år tillbaka varit ett mål för miljöpolitiken i Sverige där begreppet ofta tolkats utifrån den ekologiskadimensionen. På nationell nivå bestämmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. På den regionala nivån svarar länsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning där arbetet anpassas efter länetsförutsättningar. På den lokala nivån ska kommuner översätta nationella mål till lokala mål och åtgärder. Det handlar alltså om att myndigheter pånationell, regional och lokal nivå ska implementera viktiga politiska beslut. Miljöpolitikens genomförande blir således ett samspel mellanmyndigheter på olika nivåer. Många aktörer är inblandade i och ska samverka inom implementeringen av miljöarbetet varför kommunikation bliren viktig faktor. Men eftersom kommunikation, liksom naturen, är komplex blir det svårt att uppnå en friktionsfri process från politik till praktik(Johansson, 2008). Det är också en utmaning och ett bekymmer för många regeringar att översätta politik till praktik varför det blir intressant attstudera implementeringsprocesser (Saetren, 2005). Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur övergången fungerar när nationellauppdrag ska implementeras och utföras på regional nivå genom att ta reda på vad som begränsar och möjliggör implementeringen enligt regionalaoch nationella aktörer. I studien framkommer att ett ökat deltagande i utformningen av uppdragen möjligen skulle kunna underlättaimplementeringen genom en ökad förståelse. Samma uppdrag kan också upplevas på olika sätt. Det som en nationell aktör upplever som frihetoch handlingsutrymme kan en regional uppleva som otydliga instruktioner och bristande vägledning. Förändringar i uppdrag sig innebär problemi arbetet eftersom så mycket tid och kraft måste läggas på att tolka och förstå det nya systemet att det konkreta åtgärdsarbetet blir lidande. Vidareverkar resursbrist vara en hindrande faktor i implementeringen av miljökvalitetsmålen men även att målen är ambitiösa innebär att de inte kanuppnås inom tidsramarna. När det istället gäller klimat- och energistrategin upplevs tillräckliga resurser finnas tillgängliga. Det krävs inom ramenför båda uppdragen en (politisk) vilja hos kommuner och andra aktörer att samarbeta och att arbeta med miljöfrågor regionalt för att samordningoch samverkan ska fungera.