This is a qualitative essay that has its starting point in the deindustrialized community in the county of Kalmar. At the time deindustrialization started, the globalization and the technical development took form, this resulted in increasing traveling in the world. The communities that had lost their industries had to find new ways of surviving. The politicians used the increasing travelling and tourism and saw a new industry in the tourism, therefore they made cultural heritage visible. Main focus lies in the will from politicians to visualize cultural heritage for economic gain and the administration of cultural heritage that in essence had to accept a new use of the cultural heritage. The studied organizations are regionförbundet and länsstyrelsen in the county of Kalmar. The questions are focused on the powers behind the visualization and who the responsible are. How regionförbundet and länsstyrelsen balance the development and preserve the cultural heritage in tourism industry. The last question grasps how the visualization affects the cultural heritages and how the cultural heritages are prioritized in the county of Kalmar. I´ve done a literature study and interviewed the concerned organizations. My conclusion is that the will of national politicians of visualizing cultural heritage affects the politicians of the county in Kalmar. Regionförbundet sees the cultural heritage as educational, for teaching the inhabitants about their history, and länsstyrelsen is working with preservation, both organizations work from the visions from “nationella kulturpolitiska målen” (Kulturplan 2012-2014; kultur med nya ögon; Tedenlind 2011-12-19; Thorstensson 2011-12-21). The cultural heritages are affected by the visualization, their meaning are changing because of a hybridization that are one effect of the globalization. Another important effect is a changed use that involves an increased and more intense usage of the cultural heritages.

Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument. Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter. Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen. Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar, dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder. / The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated routines describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.   The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with a general description of the process for developing a routine document, followed by a description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work methods.

Genom kvalitativa intervjuer med Sveriges länsstyrelsers klimatanpassningssamordnare har vi i denna studie identifierat flera olika aspekter som påverkar förutsättningarna för det regionala klimatanpassningsarbetet. Totalt har 14 av 21 stycken klimatanpassningssamordnare intervjuas i denna studie. Efter att samtliga intervjuer genomförts sammanställdes viktiga aspekter som informanterna delgav. Resultatet av denna studie visar på att styrningen från nationellt håll är tämligen vag. Vidare ser man brister i hur frågan har aktualiserats i andra enheter på länsstyrelsen samt hur samarbetet med kommuner och andra statliga myndigheter fungerat. En annan problematik som finns är kommunernas brist på resurser, vilket påverkar vilken grad man kan genomföra klimatanpassningsåtgärder. Denna studie visar även på att klimatanpassningssamordnarnas enhetsplacering påverkar i stor grad vilken inriktning arbetet får. Då majoriteten av klimatanpassningssamordnarna är placerade på en enhet med en inriktning mot samhällsplanering så tenderar det regionala klimatanpassningsarbetet att handla om samhällsplanering. Vidare så fastslås att länsstyrelserna har olika förutsättningar för detta uppdrag, både genom en stor variation i anslagstilldelning men även utsattheten för klimatförändringar påverkar arbetet. / Through qualitative interviews with climate adaptation coordinators at Sweden's county administrative boards, this study identified several aspects that affect the prerequisites for the regional climate adaptation work. 14 out of the 21 climate adaptation coordinators were interviewed in this study. After the interviews were conducted, we compiled important aspects that the informants shared. The results of this study shows that the national governance is rather vague. We can also see a weakness in how the question has come to the fore in other units at the county administrative boards as well as how the cooperation with municipalities and other governmental agencies has worked out. Another problem that exists is that the municipalities' lack of resources, which affects the degree to which they can implement climate adaptation actions. This study also shows that the climate adaptation coordinators unit placement affects, in large degree, in what way the question regarding climate adaption is handled. As the majority of climate adaptation coordinators are placed in a unit with a specialization in community planning, the Swedish regional climate adaptation work tends to focus on community planning. Furthermore, we establish that all the county administrative boards have different prerequisites for this task, through both a large variation in the allocation of funds, but also in vulnerability to climate change.

Den elektroniska kommunikationen är idag en stor och viktig del i vardagen, därför beslutade sig Länsstyrelsen i Hallands län för att starta ett projekt där de i ett samarbete med Högskolan i Halmstad skulle utföra en fullständig risk- och sårbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands län. Som en första del i en risk- och sårbarhetsanalys, måste en riskidentifiering göras och det är det som är syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger på en sammanställning av svar från intervjuer med anställda inom kommunerna och Region Halland. Riskerna som föranletts av de identifierade hoten är relativt många och är av olika form och allvarlighetsgrad. Den vanligaste risken är att system periodvis blir långsamma, ett exempel på detta är att lönesystemet blir långsammare i slutet av månaden då det blir överbelastat för att alla löner ska betalas ut. Genom redundans i systemen reduceras risker som störningar, långsamma system och otillgängliga program och funktioner. Mycket ansvar kring säkerheten läggs på IT-avdelningen som många gånger känner att det både saknas ekonomiska medel men också tidsbrist för att upprätthålla en önskvärd säkerhet. Slutligen vill vi påstå att hotbildsanalyser och riskidentifieringar är viktiga att utföra för att kunna upprätthålla säkerhet och skydda verksamheten på rätt sätt.

Sweden's   environmental objective system describes the state of our environment, as it   should be. Within the system are 16 environmental quality objectives, 24   milestone targets, a few specifications per objective and 107 indicators, and   as a frame is the generation goal. There are annual follow-ups of the work   with the objectives. In March 2017, the Swedish Environmental Protection   Agency published a report containing revised indicators, reduced to 87, to be   used in the 2018 follow-up. Environmental monitoring, which involves   continuous and systematic documentation and monitoring of the environmental   state and its development, plays an essential role. The connection and   correlation between the follow-up of the objectives and the environmental   monitoring, needs to be clear and effective, for the work with the   environmental quality objectives to be efficient and with good results. Is   this the case? This has been the focus of this report. Focusing on the   environmental quality objectives A magnificent mountain landscape and Clean   air, a gap analysis has been conducted, to investigate what needs and   challenges, as well as opportunities, there are for a solid followup of the   environmental quality objectives. A gap analysis identifies the gap between current   state and optimal state, and the data collection for this was mainly   interviews. Four regions, Norrbotten, Västerbotten, Dalarna and Jämtland, was   included in the study, as they are covered by both environmental quality   objectives. Key personnel for both objectives on each county administrative   board have been interviewed. The most prominent findings in the gap analysis   were that national indicators are important, however with a regional overview   as well; different conditions pose challenges for the regions; both   indicators and monitoring methods are missing and many indicators are bad.   The connection between the indicators and the specifications has   shortcomings, as the correspondence between them is sometimes non-existent.   The new indicator proposals from the Swedish Environmental Protection Agency   have potential to improve the situation, regarding the connection between the   indicators and the specifications, as well as between the indicators and   identified needs, but this require the new indicators to be clearly   elaborated. / Sverigesmiljömålssystem finns för att beskriva tillståndet som vår miljö ska ha. Isystemet finns 16 miljökvalitetsmål, 24 etappmål, ett antal preciseringar permiljökvalitetsmål samt 107 indikatorer, och som en inramning har vigenerationsmålet. Arbetet med miljökvalitetsmålen följs upp årligen. I mars2017 publicerade Naturvårdsverket en rapport med förslag på revideradeindikatorer som reducerats till 87 stycken, vilka ska användas vid 2018 årsuppföljning. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen spelar miljöövervakningen,som innebär kontinuerlig och systematisk dokumentation och uppföljning avmiljötillståndet och dess utveckling, en väsentlig roll. För att uppföljningenav miljökvalitetsmålen ska ske effektivt och med goda resultat, krävs attkopplingen med miljöövervakningen är tydlig och effektiv. Frågan är om så ärfallet, och det är vad som undersökts i denna rapport. Med fokus påmiljökvalitetsmålen Storslagen fjällmiljö och Frisk luft, har en gapanalysgenomförts, för att undersöka vilka behov och utmaningar, liksom möjligheter,som finns för att ha en solid uppföljning av miljökvalitetsmålen. En gapanalysidentifierar gapet mellan aktuellt läge och optimalt läge, och datainsamlingenför denna var i huvudsak intervjuer. Fyra län, Norrbotten, Västerbotten,Dalarna och Jämtland, har inkluderats i undersökningen, då de omfattas av debägge miljökvalitetsmålen. Nyckelpersoner för respektive miljökvalitetsmål pårespektive länsstyrelse har intervjuats. De mest framträdande fynden igapanalysen var att nationella indikatorer är viktiga, dock önskas de med enregional upplösning; olika förutsättningar utgör utmaningar för länen; detsaknas både indikatorer och övervakningsmetoder för att få en effektivuppföljning och många indikatorer är dåliga. Koppling mellan indikatorerna ochpreciseringarna har brister, då korrespondensen mellan dem ibland ärobefintlig. De nya indikatorförslagen från Naturvårdsverket har potential attförbättra situationen, vad gäller kopplingen mellan såväl indikatorerna ochpreciseringarna, som mellan indikatorerna och identifierade behov, men då måsteindikatorerna formuleras tydligt. / <p>2017-11-06</p>

Syftet med denna rapport är att beskriva vad Agenda 2030 mer generellt handlar om och att mer specifikt spegla Länsstyrelsens arbete med Agenda 2030 i Gävleborg. Arbetet fokuserar bland annat på de lagar och regler som är kopplade till Agenda 2030, olika hållbarhetsmål coh hur arbetet med Agenda 2030 är finansierat. Genom intervjuer och annan datainsamling speglar examensaarbetet de klimatsatsingar som hittills genomförts i Gävleborg, såsom Klimatklivet,, Stadsmiljöavta, Skydd av värdefull miljö samt Stöd till stadsinnovationer. Ett specifikt syfte med detta arbete är att få en fördjupad förståelse för hur Länsstyrelsen i Gävleborg arbetetar med Agenda 2030 och de mål man u nuläget prioriterar vilket är mål 17, Genomförande och Globalt Partnerskap. Att länsstyrelsen i Gävleborg valt att prioritera detta mål är för att det spänner över alla andra måloch att samverkan ger en förutsättning för att övriga mål i Agenda 2030 ska kunna uppnås. Förutoom den interna samverkan mellan de olika enheterna inom Länsstyrelsen i Ägevleborg som skerför att implementera hållbarhetsmålen i Agenda 2030 i den ordinarie verksamheten beslutades det att man skulle samverka med att antal olika aktörer i regionen. Desssa aktörer är bland annat andra myndigheter, kommunerna i Gävleborgs län, Region Gävleborg, industirer, näringsliv och i viss mån ääven provatpersoner. De respondenter som intervjuats under detta arbete har alla varit positiv till samverkan om än den ser olika ut beroende på vilklen typ av aktör i samhället man tillhör. En åsikt som framkommit är att tid och resurser ofta upplevs som en bristvara och att myndighetsutövning kan ta tid. Länsstyrelsen i Gävleborg ingår i olika typer av samverkansplattformar och nätverk och samverkan ser olika ut beroende på vem man samverkar med.  För att nå de globla målen kan polycentrisk styrning (eng: polycentric governance) vara en framkomlig strategi då denna styrform innebär att de beslutsfattande organen samverkar utifrån gemensamma regler som gäller oavsett nivå och strukturer. För att detta ska fungera krävs samverkan. Genom en polycentrisk styrning minskas dessutom möjligheterna för "free-riders" då alla aktörer styrs av samma regelverk.

Fallstudiens syfte är att belysa problematiken med målkonflikter där Kulturmiljölagen utmanas av andra lagstiftningar. Med utgångspunkt i fallet Östigården, samt några andra ärenden där olika typer av målkonflikter uppstått, undersöks hur en målkonflikt kan uppstå, vad en sådan kan bestå av samt vilka konsekvenserna kan bli. Teoretisk utgångspunkt för analys av resultatet har inspirerats från The Halland Model  där avhandlingens författare kommer fram till att samverkan i förhandling - ”The trading zone”  - där parterna är lyhörda för vad motståndaren vill och anpassar sig därefter för att hitta en gemensam inriktning, ger större möjlighet att få sina respektive intressen tillgodosedda. Arkivstudier, ärendegranskning, litteraturstudier samt en besiktning av Östigården ligger till grund för studien. E-postintervjuer har genomförts med Kulturmiljöenheten och Natur- och viltenheten på Länsstyrelsen Gävleborg. I fallet Östigården har betydande kulturvärden gått förlorade på grund av en ickehantering av problematiken med fladdermusskador under lång tid. Skadeorsak utreddes inte och åtgärder uteblev vid upptäckt av skadorna på 1990-talet. Samverkan med Natur- och viltenheten kom till stånd först 2015 då en gemensam tillsyn gjordes. I maj 2016 ansöktes om dispens från Artskyddsförordningen för att få stänga ute de fridlysta fladdermössen. Konsekvenserna för byggnaden har blivit ansenliga både ur kulturhistorisk och ekonomisk synvinkel, medan fladdermössen hittills inte lidit någon skada såvitt känt. Studien visar att samverkan över sektorsgränserna i ett tidigt skede i processen är eftersträvansvärt och kanske till och med nödvändigt. För att uppnå detta och säkerställa viktiga värden kan det behövas förtydliganden i ärendehanteringen såsom givna procedurer med ändamålsenliga och signifikanta checklistor. / The main aim of the casestudy is to illustrate the problematic of conflict of goals between legislations in cultural heritage and other laws. Based on the Östigården case, and a few other cases where conflict of goals of different kinds has occurred, are the developement and the contents of a conflict of goals investigated, and the consequences that may follow are looked in to. Theoretical basis for analysis of the results has been inspired from The Halland model where the author of the thesis concludes that collaboration in negotiation - "The trading zone" - where the parties are attentive to what the opponent wants and adapt to it, to find a common focus, provides greater opportunity to get their interests met. The study is based on archive studies, case review, literature studies and an inspection of Östigården. E-mail interviews has been conducted with the Cultural Heritage unit and Nature and wildlife unit at the County Administrative Board of Gävleborg. Considerable cultural values have been lost in the Östigården case, due to problems with damages, caused by protected bats, being ignored for a long period of time. Cause of damages were not properly investigated at the time of discovery in the 1990s. No moves for collaboration with Nature and wildlife unit occurred until 2015 as a joint inspection were carried out. In May 2016 application was sent for exemption from Artskyddsförordningen (spieces protection law) to be able to shut the bats out from the building. The consequences for the building has been substantial, from a cultural heritage as well as an economic point of view, while the bats have not suffered any damage that is known of. The study indicates that collaboration across sectors at an early stage in the process is desirable and possibly even necessary. To achieve this and ensure important values, clarification in case management such as procedures with appropriate and significant checklists may be required.

The purpose of the essay was to examine the way the SwedishCounty Administrative Board works with crises communicationbefore, during and after a disaster. A qualitative comparisonbetween the County Administrative Board in the Swedish regionsHalland, Jönköping and Kronoberg has been made in order to seeinequalities and simmulariteies in their strategies and policies forcommunication. In order to fulfill the purpose two main questionswere asked: How does the County Administrative Board in Halland,Kronoberg and Jönköping work with crises communicationbefore, during and after a disaster? In what way does the three County Administrative Boardsco-operate with other organizations before, during and aftera disaster regarding crises communication?The theoretical base of the essay was classical and postmodernstrategic communication. I interviewed communicators at theboards and took part of their communication plans and strategies toseek answers to my questions. The result showed that they all workvery similar in a mixture of both theories but there seems to be acommon wish to work in a more postmodern direction. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Samhället står inför både samtida och framtida klimatförändringar. Det finns två primära tillvägagångssätt för att möta klimatförändringar. Dels kan man minska utsläppen och dels kan samhället vi lever i anpassas. Klimatanpassning är idag en aktuell fråga för Sveriges kommuner. En förordning för klimatanpassning väntas komma vilket kommer bidra till att frågan får mer gehör. En kommun som redan har börjat införa klimatanpassning i sin fysiska planering är Uppsala kommun. År 2017 fick de en utmärkelse om att de var högst rankade inom klimatanpassning enligt IVL Svenska Miljöinstitutets rankning. Denna studie syftar till att analysera Uppsala kommuns klimatanpassningsarbete med fokus på deras fysiska planering. Analysen kommer utgå från Uppsala kommuns fokusområden inom klimatanpassning, begränsningar inom deras klimatanpassningsarbete samt samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala. Genom kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys kommer studiens frågeställningar att besvaras. Något som framgår av studien är att Uppsala kommun har vatten som ett fokusområde när det kommer till deras klimatanpassningsarbete, vilket kan ses som naturligt i och med Fyrisåns centrala läge. Vidare framkom det att det kan urskiljas ekonomiska och institutionella begränsningar, något som kanske kan förhindras med den framtida förordningen för klimatanpassning. Slutligen framkom det att samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala fungerar bra, där samverkan främst sker genom en regionalgrupp med klimatanpassningssamordnaren från Länsstyrelsen Uppsala i spetsen.

<p>I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt. Insatserna inom åtgärdskod 125 är trots stora möjligheter relativt enkelspåriga. Av totalt 456 beviljade ärenden (2007-2009) och totalt 16 327 000 kronor utgör i princip allt, med några få undantag, lantmäteriförrättningar rörande ny- eller omprövning av vägsamfälligheter och gemensamhetsanläggningar. En omprövning kan, genom uppdaterade andelstal och nya stadgar, underlätta för framtida samverkan inom de föreningar som förvaltar Sveriges enskilda vägar. Med tanke på att Sveriges enskilda vägar är ett komplement till de allmänna vägarna bör det ligga ett stort intresse i att hålla dessa vägar och dess förvaltande föreningar i bra skick. Trots detta är nyttan med både åtgärdskoden och ny- eller omprövning av vägsamfälligheter/GA på olika sätt ifrågasatt.</p> / <p>In this comparison study regarding infrastructure (action code 125) the focus of the analysis has above all been on the County administrations implementation of the Rural Development Programme 2007-2013. Special emphasis has been made against the County administrations strategies of implementation and priorities, processing, the granted cases and their amounts, budget and its utilization rate, limitations on the support per case and rejected cases. In the comparison there has been made interviews with all of the County administrations, except for Uppsala County. The Rural Development Programme is equally funded by the EU and Sweden and enables, through action code 125, financial support to a number of different activities. Activities where there for example is a lack of knowledge, cooperation, or money. The aim for the support is to improve the competitiveness of the agricultural-, reindeer- and forestry sectors. Support is given to a maximum of 50 percent of the eligible costs of a project. The activities in action code 125 are, in spite of high potential of diversity, relatively simplistic. Of a total of 456 granted cases (2007-2009) and 16 327 000 million kronor basically all, with a few exceptions, are related to new and review of road associations and joint facilities (cadastral procedures). A review can, through updated share index and new statutes, contribute to an easier future cooperation of the associations that manage Sweden's private roads. Given that Sweden's private roads are a complement to the public roads, there should be a strong interest in keeping these roads and the associations that manage them in a good condition. Nevertheless the benefits, of both the action code and new and review of road associations and joint facilities, are in various ways challenged.</p>