No description available.

<p>The Laser scanner belongs to the new devices on the market of surveying instruments. Tests and measurements gave and still give information where a laser scanner can be used efficiently – partly better than a total station. The results of each measurement are calculated with the corresponding software of the producer or with the corresponding CAD or other surveying programs depending on the scanner. The user cannot recognize which basis is used for the computation at most of the products. A conventional surveying program is not fit for a calculation with big amounts of data, which are the result of a laser scanner measurement. Programs shut down or becomes very slow, thus a processing of the data is impossible. Consequently, the data – the number of points – have to be reduced.</p><p>These aspects results in three questions, which where investigated in this thesis:</p><p>• Laser scanner versus total station: What is more accurate and what is more efficient?</p><p>• Do different software products result in equal outcomes?</p><p>• How far can a point cloud be reduced until there are changes in the result?</p><p>To answer these questions a pile of sand ( size around 400 m³ ) were surveyed twice: once with a laser scanner – Leica HDS 3000 – and once with a total station – Leica TPS1200. The data of the measurement were computed with three different software products: Geo, Geograf and Cyclone. Additional to this the point cloud was reduced stepwise and in each case, the volume was calculated. Thus, the effect of the reduction could be observed.</p><p>Between the different methods, no differences result in the accuracy and - in this investigation – hardly in the time for the measurement. The results of the computations showed that there is no difference between the programs Geo and Geograf. Just the result of Cyclone diverged from the other. The point cloud can be reduced without influences on the result with the order “Unify” until a point-to-point distance of 0,30 m.</p> / <p>Der Laser scanner gehört zu den neuen Geräten auf dem Markt der Vermessungsinstrumente. Tests und Beispielmessungen gaben und geben immer noch Aufschluß darüber, wo dieses Gerät effizient eingesetzt werden kann – teilweise auch besser als ein Tachymeter. Die Ergebnisse einer jeden Messung werden je nach Scanner mit der entsprechenden Software des Herstellers berechnet oder mit entsprechenden CAD oder anderen vermessungstechnischen Programmen. Bei den meisten Produkten kann man nicht erkennen auf welcher Grundlage die Software rechnet. Ein herkömmliches Vermessungsprogramm ist nicht in der Lage, die großen Mengen an Daten, die sich aus einer Laser scanner ergeben, zu verarbeiten. Die Programme stürzen ab oder werden so langsam, daß eine Bearbeitung nicht möglich ist. Also müssen die Daten – die Anzahl der Punkte – reduziert werden.</p><p>Aus diesen Punkten ergeben sich drei Fragestellungen, die vertieft in dieser Arbeit untersucht worden sind.</p><p>• Laser scanner versus Tachymeter: was ist genauer und was ist effizienter?</p><p>• Ergeben verschiedene Softwareprodukte gleiche Ergebnisse?</p><p>• Wie weit kann eine Punktwolke reduziert werden, bevor Auswirkungen auf das Ergebnis ergeben?</p><p>Um diese Fragen zu beantworten, wurde ein Sandhaufen ( mit eine Größe von ca. 400 m³ ) in zwei unabhängigen Messungen jeweils mit einem Laser scanner - Leica HDS 3000 - und einem Tachymeter – Leica TPS1200 - vermessen. Die Messungsdaten wurden mit drei unterschiedlichen softwareprodukten berechnet: Geo, Geograf und Cyclone. Desweiteren wurde die Punktwolke schrittweise reduziert und jeweils das Volumen berechnet. So konnten die Auswirkungen der Reduktion beobachtet werden.</p><p>Es ergaben sich keine Genauigkeitsunterschiede und – in dieser Untersuchung - kaum Zeitunterschiede zwischen den verschiedenen Methoden. Die Ergebnisse der Berechnung zeigten, daß zwischen den Programmen Geo und Geograf kein Unterschied ist. Lediglich das Ergebnis von Cyclone weicht von den anderen ab. Die Punktwolke kann auch ohne Einflüsse auf das Ergebnis mit dem Befehl „Unify“ auf einen Punkt-zu-Punkt Abstand von 0,30 m reduziert werden.</p>

No description available.

The Laser scanner belongs to the new devices on the market of surveying instruments. Tests and measurements gave and still give information where a laser scanner can be used efficiently – partly better than a total station. The results of each measurement are calculated with the corresponding software of the producer or with the corresponding CAD or other surveying programs depending on the scanner. The user cannot recognize which basis is used for the computation at most of the products. A conventional surveying program is not fit for a calculation with big amounts of data, which are the result of a laser scanner measurement. Programs shut down or becomes very slow, thus a processing of the data is impossible. Consequently, the data – the number of points – have to be reduced. These aspects results in three questions, which where investigated in this thesis: • Laser scanner versus total station: What is more accurate and what is more efficient? • Do different software products result in equal outcomes? • How far can a point cloud be reduced until there are changes in the result? To answer these questions a pile of sand ( size around 400 m³ ) were surveyed twice: once with a laser scanner – Leica HDS 3000 – and once with a total station – Leica TPS1200. The data of the measurement were computed with three different software products: Geo, Geograf and Cyclone. Additional to this the point cloud was reduced stepwise and in each case, the volume was calculated. Thus, the effect of the reduction could be observed. Between the different methods, no differences result in the accuracy and - in this investigation – hardly in the time for the measurement. The results of the computations showed that there is no difference between the programs Geo and Geograf. Just the result of Cyclone diverged from the other. The point cloud can be reduced without influences on the result with the order “Unify” until a point-to-point distance of 0,30 m. / Der Laser scanner gehört zu den neuen Geräten auf dem Markt der Vermessungsinstrumente. Tests und Beispielmessungen gaben und geben immer noch Aufschluß darüber, wo dieses Gerät effizient eingesetzt werden kann – teilweise auch besser als ein Tachymeter. Die Ergebnisse einer jeden Messung werden je nach Scanner mit der entsprechenden Software des Herstellers berechnet oder mit entsprechenden CAD oder anderen vermessungstechnischen Programmen. Bei den meisten Produkten kann man nicht erkennen auf welcher Grundlage die Software rechnet. Ein herkömmliches Vermessungsprogramm ist nicht in der Lage, die großen Mengen an Daten, die sich aus einer Laser scanner ergeben, zu verarbeiten. Die Programme stürzen ab oder werden so langsam, daß eine Bearbeitung nicht möglich ist. Also müssen die Daten – die Anzahl der Punkte – reduziert werden. Aus diesen Punkten ergeben sich drei Fragestellungen, die vertieft in dieser Arbeit untersucht worden sind. • Laser scanner versus Tachymeter: was ist genauer und was ist effizienter? • Ergeben verschiedene Softwareprodukte gleiche Ergebnisse? • Wie weit kann eine Punktwolke reduziert werden, bevor Auswirkungen auf das Ergebnis ergeben? Um diese Fragen zu beantworten, wurde ein Sandhaufen ( mit eine Größe von ca. 400 m³ ) in zwei unabhängigen Messungen jeweils mit einem Laser scanner - Leica HDS 3000 - und einem Tachymeter – Leica TPS1200 - vermessen. Die Messungsdaten wurden mit drei unterschiedlichen softwareprodukten berechnet: Geo, Geograf und Cyclone. Desweiteren wurde die Punktwolke schrittweise reduziert und jeweils das Volumen berechnet. So konnten die Auswirkungen der Reduktion beobachtet werden. Es ergaben sich keine Genauigkeitsunterschiede und – in dieser Untersuchung - kaum Zeitunterschiede zwischen den verschiedenen Methoden. Die Ergebnisse der Berechnung zeigten, daß zwischen den Programmen Geo und Geograf kein Unterschied ist. Lediglich das Ergebnis von Cyclone weicht von den anderen ab. Die Punktwolke kann auch ohne Einflüsse auf das Ergebnis mit dem Befehl „Unify“ auf einen Punkt-zu-Punkt Abstand von 0,30 m reduziert werden.

<p>Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap. T ex får kommunerna ofta problem med skötsel av naturområden då det inte finns någon som har ansvaret för detta eftersom samfällighetsföreningarna ofta endast ansvarar för vägar och ibland kan det vara svårt att säkerställa allmänhetens tillgång till ett område då man i detaljplanen har lagt ut marken som gx-område. Till följd av dessa problem så var kommunerna överlag positivt inställda till en ändring av lagen som skulle innebära blandat huvudmannaskap.</p>

Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap. T ex får kommunerna ofta problem med skötsel av naturområden då det inte finns någon som har ansvaret för detta eftersom samfällighetsföreningarna ofta endast ansvarar för vägar och ibland kan det vara svårt att säkerställa allmänhetens tillgång till ett område då man i detaljplanen har lagt ut marken som gx-område. Till följd av dessa problem så var kommunerna överlag positivt inställda till en ändring av lagen som skulle innebära blandat huvudmannaskap.

<p>Målet med detta examensarbete var att jag skulle omvandla mina teoretiska kunskaper inom mätning till praktiska färdigheter. Resultatet blev denna skriftliga rapport, en muntlig presentation och en poster.</p><p>Jag gjorde mitt examensarbete hos Svenska Mätcenter AB. Projektet hette KK4 och innefattade kulsinterverk, utfrakt och bangård på LKAB:s anläggning i Kiruna. Svenska Mätcenter AB var även utsättare nere i gruvan där LKAB drev en ny väg. Under mitt examensarbete var jag runt på alla delarna av projektet för att lära mig så mycket som möjligt.</p><p>När mina fem veckors praktik var över hade jag lärt mig en hel del om mätning i allmänhet och byggmätning i synnerhet. De områden där mina kunskaper ökade mest var inom toleranser, kvalitetssäkring, tunnel- och gruvmätning och maskinstyrning.</p><p>En relationsritning över bultgrupperna vid drivstationen skapades för att kontrollera att de låg inom toleranserna.</p><p>Den slutsats jag har dragit är att all kunskap man får inom skolan är bara en bråkdel av vad man kommer att lära sig när man börjar jobba. Men det är en bra bas att stå på.</p>

No description available.

No description available.

Östersunds kommun behövde höjddata inför planeringen av ett nytt bostads- och rekreationsområde som kallas Storsjö strand där en ny fördjupad översiktplan tagits fram. Syftet med examensarbetet var att skapa en digital höjdmodell över en del av området. Mätningar med Leica GNSS-utrustning samt totalstation utfördes under några dagar.  Höjddatat levererades till kommunen. En triangelmodell skapades och en karta med höjdkurvor togs även fram för att visualisera arbetet. En del felkällor kan ha haft inverkan på resultatet såsom tjälen i marken och eventuellt några enstaka flervägsfel, men vi anser ändå att resultatet är tillräckligt för en första översiktlig planering.