<p>Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. </p><p>Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. </p><p>Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.</p>

No description available.

No description available.

År 2009 kom en ändring av strandskyddslagen, där bland annat 7 kap. 14 § miljöbalken(MB) fick en ny formulering. Den nya lydelsen innebar en skärpning av kravet för att få utvidga strandskyddet. I samband med lagändringen gav regeringen i uppgift till Länsstyrelsen att utföra en översyn av de utvidgade strandskydden i Sverige och ta nya beslut i de fall som behövdes. Länsstyrelsen fick fram till 31 december 2014 på sig att genomföra översynsarbetet. Eftersom arbetet nyligen är avslutad, finns ännu ingen sammanställning av resultatet på nationell nivå. Naturvårdsverket rekommenderar i sin handbok "Utvidgat strandskydd – en vägledning till underlag och beslut" att Länsstyrelserna tar hjälp av kommunerna vid översynsarbetet. Handboken är dock frivillig för Länsstyrelserna att följa och de kan ha använt sig av olika arbetssätt under översynsarbetet. Studien syftar till att kartlägga hur det utvidgade strandskyddet i Sverige har förändratsunder tiden för översynen, samt kartlägga vad kommunerna anser om Länsstyrelsernasarbete med översynen av det utvidgade strandskyddet. De frågeställningar som besvaras i studien är: • Hur har det utvidgade strandskyddet i Sverige förändrats efter Länsstyrelsens översyn?- Hur skiljer sig förändringarna åt i olika delar av Sverige? • Hur ser kommunerna på det utförda arbetet och dess resultat? En kvantitativ metod har använts, där arealer för utvidgat strandskydd har bearbetats för kartläggningen samt en enkät skickats ut för att besvaras av kommunerna. Resultatet av studien visar att det utvidgade strandskyddet i Sverige över lag har minskat. För enstaka län har en ökning, eller ingen förändring av strandskyddsarealen skett. För hela strandskyddet, det vill säga strandskyddet på land och i vatten sammanräknat, har totalt sett en minskning av arealen skett i 13 län. För två län gäller en ökning och för ett län ingen förändring. Resterande fem län har inte rapporterat in resultatet av översynen och ingår därför inte i kartläggningen. Trots minskningen av arealerna har omkring hälften av Länsstyrelserna beslutat om nya områden för utvidgat strandskydd. Enkätundersökningen visade på blandat resultat. Av 290 kommuner valde 179 att besvara enkäten. Av de svarande var majoriteten, ungefär två tredjedelar nöjda med Länsstyrelsens samarbete, medan ungefär en tredjedel av kommunerna inte var nöjda. / In 2009, an amendment was added to the Shore Act, which included a new formulation for14 § Environmental Code in chapter 7. This reformulation meant a tightening of the requirements to obtain expanded shore protection. In connection with the amendment, the Swedish government tasked the county governments to conduct a review, which would involve extended shore protection in Sweden and take new decisions regarding the shore protection in the cases that where needed. The county governments were given until December 31 2014 to conduct and implement this review process. Since the review recently has been completed, there is yet no compilation of the results. In their manual, "Utvidgat strandskydd – en vägledning till underlag och beslut", the Environmental Protection Agency recommends that each individual county government collaborates with the town governments for further help during the review process. The manual for this process is optional for the county governments to follow; therefore, the county governments may have conducted the review process in various ways. This study aims to identify how the expanded shore protection in Sweden has changed during the time of the review. Furthermore, it identifies the opinions of the town municipalities regarding the county governments review. The issues addressed in the study include: • Based on the Swedish county governments’ review, how has the expansion of shore protection changed?- How do the changes show in the different parts of Sweden? • What is the town governments’ opinion about the changes and results? Within this study a quantitative method was used. Areas for expanding the shore protection were processed for the survey and a questionnaire was developed and sent to town governments to be answered. In general, the results of the study concluded that the expanded shore protection in Sweden overall has declined. Whereas some counties experienced an increase, others have shown no change at all. The shore protection study,which includes the protection on land and in water, demonstrated a reduction of acreage in 13 counties. Two counties reported an increase in acreage, and one county reported no change. The remaining five counties have not reported the results of their review and therefore were not included in the survey. Despite reduction in area, approximately fifty percent of the participating county governments decided on new areas for extending their shoreline. The survey has showed mixed results. Sweden consists of 290 town governments, and 179 chose to answer the questionnaire. About two-thirds of the respondents were satisfied with the cooperation of the county governments, and about one-third was not satisfied.

Världens kuster och stränder har en viktig roll i samhället, både för ekonomin, gröna områden för rekreation och naturliga aspekter. Viktiga aspekter som även kan medför negativa konsekvenser för världens stränder. I Sverige skyddas stränderna genom strandskyddslagstiftning, som har till syfte att trygga allmänna och enskilda intressen samt trygga goda förhållanden för djur- och växtlivet. Strandskyddslagstiftningen är en from av naturvårdföreskrifter som alltid ska beaktas vid fastighetsbildning. Strandskyddet är generellt vilket medför att alla stränder och vattendrag i Sverige berörs. Strandskyddet utgår från strandlinjen och 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet. Vid fastighetsbildning tillämpar Lantmätare den berörd lagstiftning samt samråd med berörda myndigheter för att inte motverka strandskyddets syfte. Examensarbetets syfte är att analysera tillämpningen av strandskyddet i fastighetsbildning, utifrån lässtyrelens och Lantmäteriets beslut. Målet är att finna skillnaden mellan hur länsstyrelsen och Lantmäteriet tillämpar strandskyddslagstiftningen i fastighetsbildning. Metoden till studien består av en kvalitativ analys, en juridisk analys och en litteraturstudie. Studiens utgångspunkt låg i att granska strandskyddslagstiftningen utifrån lantmäteriförrättningar och länsstyrelsens yrkanden till överklagandena. Vilket genomfördes av den juridiska analysen samt delar av litteraturstudien. Den kvalitativa studien bestod av ett frågeformulär som skickades till alla medverkande länsstyrelser i Sverige samt intervjuer med lantmätare. Studien skulle ha genomförts i hela Sverige men genomfördes enbart i Hälsingland. Resultatet av studien visade att skillnader finns i tillämpningen av strandskyddslagslagstiftningen i Hälsingland. Skillnaden kan bero på att strandskyddslagstiftningen är svårtolkad och ger utrymme för olika tillämpningar vid olika fastighetsbildningsåtgärder. / The coasts and shoreline of the world have an important role in society, both for the economy, green areas for recreation and natural aspects. Important aspects that can also adversely affect the world's shoreline. In Sweden, the shoreline is protected by shore protection laws, which aims to protect public and private interests and ensure good conditions for animal and plant life. Shore protection laws is a form of conservation regulations that must always be taken into account when registration of property. The shore protection is generally, which means that all shore and waters in Sweden are affected. The shore protection starts from the shoreline and 100 meters up to land and 100 meters into the water. When registration of property, the surveyors apply the applicable legislation and consult with the relevant authorities in order not to counteract the purpose of shore protection. The purpose of the thesis is to analyze the application of the shore protection laws in registration of property, on the decision of the country administrative board and the Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority, Lantmäteriet. The goal is to find the difference between how the county administrative board and the Lantmäteriet applies the shore protection in registration of property. The method of the study is based on a qualitative analysis, a legal analysis and a literature study. The purpose of the study was to review the shore protection laws regulations from Lantmäteriet and the county administrative board's claims to the appeals, which was carried out by the legal analysis and parts of the literature study. The qualitative study consisted of a questionnaire sent to all participating county administrative boards in Sweden and interviews with surveyors. The study would have been carried out throughout Sweden but implemented only in Hälsingland. The result of the study showed that there are differences in the application of the shore protection laws regulations in Hälsingland. The difference may be due to the fact that the shore protection of the is difficult to interpret, which allows for different applications for different registration of property.

Land that are used for agricultural purpose in Sweden are taxed by the 100-series. The land acquisition law can regulate acquisitions of agricultural land and permits are needed for acquisition. Land located in sparsely populated areas, land in areas with poor farm layout (omarronderingsområde) and purchases made by legal persons from natural person are covered by the law. Permits are applied for at county agencies and the Swedish Board of Agriculture depending of the size of the acquisition. The aim with the study is to enlighten the difficulties among permits by the law.    The research questions; How is the aim with the law fulfilled by the way it is carried out?and Are there differences between permits given by the county agencies and the Swedish Board of Agriculture?, was answered by using juridical method, studies of permit documents and interviews. The juridical method enlightened the aim with the law. The study of permit documents was used to see similarities in the permits. Documents were studied from the Swedish Board of Agriculture and three county agencies. The authorities and three interest groups was interviewed two answer both the research questions.    The result shows that the largest difficulties to make decisions about permits are with acquisitions made by legal persons. Especially when permits are given for special reasons (6§ 2 st. 4p.). The interviews showed that there are doubts about if a control of acquisitions in primarily sparsely populated areas leads to higher employment and settlements in those areas. Is also shown that there is a difference in how the authorities make decisions about permits. Primarily shown by statements from the county agencies to the Swedish Board of Agriculture.     Two conclusions can be made. The aim with the law is not fulfilled as the law is carried out today. The aim regarding legal persons is fulfilled partly or fully but it is most difficult to make decisions about permits. The aims about sparsely populated areas and areas with poor farm layout are not fulfilled as the law is carried out. There is a difference in the decision making about permits between the authorities in the study. Is primarily shown in the cases that are handed over to the Swedish Board of Agriculture and cases regarding specific reasons. / Mark som används för jordbruk i Sverige taxeras som lantbruksenheter enligt Skatteverkets 100-serie. Förvärv av lantbruksenheter kan omfattas av jordförvärvslagen och kräver då förvärvstillstånd. Lantbruksenheter som ligger i glesbygdsområden, omarronderingsområden eller där förvärven sker från en fysisk person till en juridisk person omfattas. Tillstånden söks hos länsstyrelsen eller Jordbruksverket beroende på förvärvets storlek. Syftet med studien är att belysa de svårigheter som finns kring förvärvstillstånd.   Frågeställningarna i studien: Hur uppfylls syftena som finns med JFL i och med tillämpningen av den?och Finns det skillnader i bedömning av prövning gällande förvärvstillstånd som prövats av länsstyrelsen och Jordbruksverket och i så fall vilka?, besvarades genom juridisk metod, studie av beslut och intervjuer. Den juridiska metoden belyste syftet med jordförvärvslagen. Studien av beslut användes för att se likheter och skillnader mellan myndigheternas beslutsfattande. Beslut begärdes ut från Jordbruksverket och tre länsstyrelser. Myndigheterna samt tre intresseorganisationer intervjuades. De syftade till att visa om syftet med jordförvärvslagen uppfylls samt om någon skillnad finns mellan myndigheternas beslut.   Resultatet visar att de största svårigheterna kring att fatta beslut enligt jordförvärvslagen är kring juridiska personers förvärv. Speciellt enligt punkten särskilda skäl (6§ 2 st. 4 p.). Intervjuerna visade att det finns tveksamheter kring om en kontroll att förvärv i främst glesbygd leder till en ökad sysselsättning och bosättning i glesbygd. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur Jordbruksverket och länsstyrelserna beslutar. Det visar sig främst de yttranden som länsstyrelsen överlämnar till Jordbruksverket.   Från studien kan två slutsatser dras. Syftena med jordförvärvslagen uppfylls inte i sin helhet som lagen tillämpas idag. Syftet gällande juridiska personers förvärv uppfylls helt eller delvis men tillämpningen och besluten är svårast. Glesbygds- och omarronderingssyftet tycks inte uppfyllas som lagen tillämpas idag. Det finns en skillnad i hur Jordbruksverket och länsstyrelserna beslutar gällande jordförvärv. Skillnaden visar sig främst i de ärenden som överlämnas till Jordbruksverket med ett yttrande och i ärenden gällande särskilda skäl.

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.

The works of an employee within an authority involves many laws and rules that have to be followed at the same time every case is unique and the resources are limited. This study wants to illustrate how national environmental goals are applied by länsstyrelserna in Sweden. How does the implementation of the environmental goals works by länsstyrelserna in Blekinge, Skåne and Örebro län? Which problems creates obstacles in the implementation of the environmental goals according to länsstyrelserna? What differs between länsstyrelserna in the implementation? Mainly it is the complexity of problems that will be illustrated here, which may result in different implementation sof the environmental goals by länsstyrelserna or that the environmentalgoals do not applys like intended. In this study sixteen national environmentalgoal are examined; “fresh air”. “natural acidification” and “a good settle environment”. This has been done through my theory of implementation and the three criteria of Lennart Lundquist. The material this study is based upon comes from books about implementation and interviews with persons working with the environmental goals by länsstyrelserna I chosen to analyse. Five persons from länsstyrelserna and one person from the council of environmental question have I interviewed, to see what they thinks about the work of the environmental goal. The result shows that länsstyrelserna experience coordinationproblems and lack of resources which creates an obstacle to achieve the environmental goals. Länsstyrelserna describe problems to involve the municipalitys in the environmental work and their important role in the implementation and achieving of the goals. To achieve a successful implementation more resources must be provided as well as information and cooperation. The environmental goals are not implemented in the same way by the länsstyrelserna and this is because of the different in the condition every länsstyrelse dispose over.

Lantmäteriet tog beslut under 2017 att avskaffa principsamråd med Länsstyrelsen. Syftet var att korta ner handläggningstiderna och minimera antalet onödiga samråd som sker. Detta arbete har avsett att undersöka hur frekvent det sker samråd för fastighetsbildning av bostadsfastigheter inom strandskyddsområden. För att kunna undersöka detta har en kartläggning av var fastighetsbildnings har skett i Västra Götalands län för bostadsfastigheter. Arbetet har gjorts i samarbete med Plan- och bygg avdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Materialet som legat till grund för undersökningen är de ärenden i form av underrättelser som inkommit till denna avdelning. I undersökningen har en geografisk kartläggning skett för denna typ av förrättningar i Västra Götaland. De ärenden som berör denna typ av förrättningar har sedan granskats i syfte att undersöka hur frekvent någon typ av samråd har skett med kommunen eller Länsstyrelsen. Kartläggningen visade tyngdpunkter av var fastighetsbildning för bostadsfastigheter skett inom Västra Götalands län för 2017 års förrättningar. Undersökningen visar på att det samråddes i 31 % av fallen för bostadsfastighetsbildning inom strandskydd av ärenden av 2017 års inkomna underrättelser. Undersökningen visade också på att förrättningslantmätarna inte har motiverat strandskyddet för förrättningsåtgärden alls eller bristande i förrättningsprotokollet i 23 % av inkomna underrättelser. Resultatet visade att förrättningslantmätarna gjorde ett eget beslut i 46 % av ärenden för 2017. Resultaten av undersökningen ger en indikation om att detta är något som behöver undersökas ytterligare och öppnar upp för många nya frågeställningar som behöver besvaras. / Lantmäteriet decided during 2017 to cancel principle consultation with Länsstyrelsen (county administrative board). The goal was to shorten the time for each case and reduce the number of unnecessary consultations. The purpose of this paper was to examine how frequently consultation takes place for residential properties in areas of protection of the Swedish shoreline. To examine this subject a mapping of this type of residential properties were made for Västra Götalands län. This study has been in cooperation with Plan- och bygg avdelningen (The Department of Community Planning and Building) for county administrative board in Västa Götalands län. The data underlying this study consists of cases that have been sent to this department during 2017. In the examination of this study a mapping of this type of properties has been made. The reason for this is to examine how frequently at consultation have taken place with county administrative board or the specific county. The mapping showed that there was more of this type of cases in some parts of Västra Götalands län in 2017. The study showed that consultation took place in 31 % of the cases for this type of properties in protective shoreline areas. It also showed that in 23 % of the cases no consultation took place and/or the protection was not taken into account. The result of the study showed that cadastral surveyors decide for them self without consolation in 46 % of the cases. The study showed an indication that this subject has to be further resourced, not only in this part of Sweden but in all of Sweden.

Background: Since Sweden was the first country to adopt a legislation on prostitution criminalizing the buyer but not the seller, the Swedish prostitution politics has been internationally disseminated. The legislation has been motivated by a gender equality discourse with the goal to protect women from gender-based abuse by sex buying men. In 2015 some of the well-known civil rights organizations started to question the legislation and promoted a decriminalization. Through the different discursive interpretations of prostitution my purpose is to investigate how prostitution is presented and understood in the work between politics and practice. This thesis investigates the County Administrative Boards' work by looking into the following questions: How is prostitution understood as a political problem? Which approaches are excluded by the presented understanding? How do the employees position their work in relation to this understanding? Have there been discursive changes that can be deduced from the employees' experiences and perceptions? By using the method semi-structured focus groups interviews with seven employees working with prostitution and human trafficking, I have analyzed the interviews through the What’s-the-problem-approach, basing on theories concerning intersectionality, the charmed circle and discourse theory and came to the conclusions that the employees mainly understand prostitution as based on unequal gender relations and a part of gender-based violence. Although the employees argues that the professional way of working on the matter differs, they all more or less commit to what is constructed as the hegemonic discourse and relates to the more liberal discourse as part of the periphery. They also recognize several difficulties concerning their position as an authority, between the government and the civil society. The study shows that the prevailing political discourse and governmental work excludes criticism from other possible positions, but also results in stigmatization of women in prostitution in general.