Målet med utvecklingsarbetet är att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frågor som rör miljö och hållbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som används för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus på miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fångar eleverna och deras intresse. Min slutsats är att genom ett varierande arbetssätt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak på vad hållbar utveckling kan innebära

No description available.

Unga vuxnas psykiska ohälsa har tredubblats de senaste 25 åren och fortsätter att öka. De unga vuxna är själva oroliga för denna extremt ohållbara utveckling som beräknas bli en stor samhällsutmaning. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt ämne som vi sällan pratar om. Kan design vara en ingång för att få människor att känna, uppleva och förstå psykisk ohälsa och dess konsekvenser bättre?   Jag har formgett en kollektion interaktiva artefakter som ger upplevelser av unga vuxnas psykiska ohälsa i hopp om att uppmärksamma ämnet och de faktorer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan. / Young adults' mental health has tripled in the last 25 years and continues to increase. The young adults are very concerned about this extremely unsustainable development which is expected to become a major societal challenge. Mental illness is a complex and taboo subject that we rarely talk about , can design help people to feel, experience and understand mental illness and its consequences better? I have designed a collection of interactive artifacts that give experiences of young adults mental illness, hoping to draw attention to the subject and the factors contributing to the increase in mental health

På uppdrag av Mälarenergi har jag skapat ett undervisningsmaterial som behandlar vatten- och avloppsreningsprocessen. Undervisningsmaterialet består av en saga som beskriver vad som händer när vi använder toaletten som sopnedkast samt en lärarhandledning som innehåller experiment där barnen själva är delaktiga i undervisningen. Syftet är att göra eleverna miljömedvetna och att man inte ska använda avloppet som sopnedkast. Förhoppningsvis sprider miljöengagerade elever sin kunskap vidare till sin omgivning och miljöengagemanget grundläggs tidigt hos barn/elev.

Sverige och hela världen står inför en stor förändring kommande år om målen kring klimatneutralitet ska uppnås till år 2045. Införandet av lagen gällande krav på klimatdeklarationer är ett steg i arbetet med att se över byggbranschens utsläppsmängder och möjlighet till minskning. Byggbranschen står idag för 21% av Sveriges totala utsläppsnivå, det finns med andra ord stora möjligheter att förändra totalbilden om det är genomförbart att minska byggsektorn beteende kring utsläpp.  Däremot behöver starten ske i rätt ände, där störst beteendeförändring kan genomföras med störst slagkraft, detta borde vara kring beställaren. Intresset ligger därför i vilka faktorer som påverkar beställarens ställningstagande och val av material i störst utsträckning? Undersökning av detta har genomförts med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer av huvudpersoner i studieobjekt med olika typer av stommar, där syftet varit att få en bredare bild av beställarens resonemang i val av stomme.   Det finns råd och rön om samtliga byggnadsmaterials fördelar och nackdelar i byggskedet och drifttiden, men det intressanta är vad beställaren ger för perspektiv i den frågan och vilka de ser som avgörande faktorer i beslutsskedet. För att skapa en grund inför intervjuerna genomförs en enkät där utvalda respondenter är företag som på ett eller annat sätt aktivt deltar i beslut kring uppförandet av byggnader. Resultatet visar att företagens största prioritering vid val av material ligger i kostnaderna. Miljöpåverkan är det som därefter prioriteras medan faktorer som arbetsmiljö, byggtid och livslängd bortprioriteras i ett relativt tidigt skede enligt enkätundersökningen.  Intervjuerna ger ett annat perspektiv, en aktör har valt en KL-trästomme på grund av arbetsmiljön både i byggskedet samt för verksamhetens välmående under drifttiden. Det som ansågs vara intressant i intervjun med respondenten från Årjängs kommun var att man tagit ett beslut om en stomme med högre kostnad på grund av arbetsmiljön, både under drift och brukstiden, och inte klimatpåverkan i första hand. Slutsatsen av arbetet ger att kostnaden är den faktorn som påverkar beställarens val av material i störst utsträckning, men livslängd och miljöpåverkan är också faktorer som är högt prioriterade. De tillfrågade organisationerna kan dock inte ge svar på ifall klimatdeklarationerna kommer påverka deras val av stommaterial då flertalet tillfrågade inte genomfört något projekt som omfattats av kravet om klimatdeklarationer än. / Sweden and the whole world are facing a major change in the coming years to achieve the goals of climate neutrality by 2045. The introduction of the law regarding requirements for climate declarations is a step in the work of reviewing the construction industry´s emissions and opportunities for reduction. The construction industry today accounts for 21 % of Sweden´s total emission level, in other words there are great opportunities to change the overall picture if it is feasible to reduce the construction sector´s behavior around emissions.  On the other hand, the start needs to take place at the right end, where the biggest change in behavior can be implemented with the greatest impact, this should be around the costumer. The interest therefore lies in which factors affect the custome´s position and choice of material to the greatest extent? Investigation of this has been carried out with the help of questionnaries and interviews of maincharacters in study objects with different types of frames, where the purpose has been to get a broader picture of the client´s reasoning in the choice of frame. There is advice and findings on the advantages and disadvantages of all building materials in the construction phase and operating time, but the interesting thing is what the client gives for perspective in that matter and which they see as decisive factors in the decision phase. To create a basis for the interviews, a survey is conducted in which selected respondents are companies that in one way or another actively participate in decisions regarding the construction of buildings. The results show that companie´s biggest priority when choosing materials lies in costs, Environmental impact is then prioritized, while factors such as working environment, construction time and service life are de-prioritized at a relatively early stage according to the survey. The interviews provide something else, one actor has chosen a KL wooden frame due to the working environment both during the construction phase to avoid quartz dust, etc. and for the well-being of the business during the operating period. What was interesting during the interview with the respondent from Årjäng municipality was the emergence of a decision on a framework with higher cost due to the working environment and not climate impact in the first place, which seems unusual. The conclusion of the work is that cost is the factor that affects the customer´s choice of material to the greatest extent, but longevity and environmental impact are also factors that are highly prioritized. However, the surveyed organizations can not provide an answer as to whether the climate declarations will affect their choice of framework material as the majority of respondents have not carried out any project that is covered by the requirement for climate declarations yet.

<p>När revisionsplikten avskaffas för små företag förväntas ekonomirevisorerna få en mer rådgivande roll. Ett bredare tjänsteutbud som innefattar tjänster inom miljöfrågor kan vara ett sätt för revisionsbyråerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyråer, och om de tror att kompetens inom miljöområdet kommer att krävas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats är att utvärdera revisorernas syn på deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrågor samt vilka risker som finns med att inte uppmärksamma dessa frågor.</p><p> </p><p>Denna uppsats kännetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer. Den teoretiska referensramen redogör för begreppet Corporate Social Responsibility, hållbar utveckling och hur detta skapas i ett företag. Revisorns roll samt redovisningsteorier som intressentteorin och legitimitetsteorin presenteras.</p><p> </p><p>Uppsatsen visar att miljöfrågor kommer få en större fokus på revisionsbyråerna i framtiden. Emellertid är revisorerna tveksamma om det är deras uppgift att ta till sig och arbeta med dessa frågor. Jävsituationer spelar roll här då revisorerna inte vill riskera att utsätta sig för detta genom att gå in för djupt och analysera ett företag med avseende på miljöfrågor. Det finns en uppfattning bland revisorerna om att större krav kommer att ställas på revisionsbyråerna då det inte längre kommer att räcka med att bara granska verksamheten. Revisionspliktens avskaffande för små företag kräver att byråerna breddar sitt utbud med olika tjänster och miljöfrågor kan vara en alternativ affärstjänst men då mest för specialister och konsulter. Uppsatsen tyder på att det personliga engagemanget på byrån styr graden av miljömedvetenhet och detta engagemang förefaller även finnas hos revisorer som ej är MER- certifierade.</p>

När revisionsplikten avskaffas för små företag förväntas ekonomirevisorerna få en mer rådgivande roll. Ett bredare tjänsteutbud som innefattar tjänster inom miljöfrågor kan vara ett sätt för revisionsbyråerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyråer, och om de tror att kompetens inom miljöområdet kommer att krävas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats är att utvärdera revisorernas syn på deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrågor samt vilka risker som finns med att inte uppmärksamma dessa frågor.   Denna uppsats kännetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer. Den teoretiska referensramen redogör för begreppet Corporate Social Responsibility, hållbar utveckling och hur detta skapas i ett företag. Revisorns roll samt redovisningsteorier som intressentteorin och legitimitetsteorin presenteras.   Uppsatsen visar att miljöfrågor kommer få en större fokus på revisionsbyråerna i framtiden. Emellertid är revisorerna tveksamma om det är deras uppgift att ta till sig och arbeta med dessa frågor. Jävsituationer spelar roll här då revisorerna inte vill riskera att utsätta sig för detta genom att gå in för djupt och analysera ett företag med avseende på miljöfrågor. Det finns en uppfattning bland revisorerna om att större krav kommer att ställas på revisionsbyråerna då det inte längre kommer att räcka med att bara granska verksamheten. Revisionspliktens avskaffande för små företag kräver att byråerna breddar sitt utbud med olika tjänster och miljöfrågor kan vara en alternativ affärstjänst men då mest för specialister och konsulter. Uppsatsen tyder på att det personliga engagemanget på byrån styr graden av miljömedvetenhet och detta engagemang förefaller även finnas hos revisorer som ej är MER- certifierade.

<p><strong><em>The environmental issues have during the last decenniums gained an increased role in both the political arena and in the market economy. The society is therefore more knowledgeable about the environment and our impact on it. Through this enlightened state, stakeholders tend to put pressure on the organizations of today. They, more or less willingly, incorporate this responsibility to be a part of their business. Entrepreneurs in the environmental area have seen this rising market as an opportunity to gain market shares and other positive outcomes. Organizations can, not only take a responsibility for the environment but, make a profit out of such a commitment.  IT has become known as one of the contributors to facilitate the environmental impact, but much is left to be done, as IT equipment is one of the contributors to the damaging effects throughout its entire lifecycle. The study was conducted at Umeå Energi and was aiming towards an examination of their IT equipment and its environmental efficiency. Therefore, following questions were asked in this thesis: How environmental efficient is the IT equipment and the using of it in the organization today? What effects can different equipment and behavior lead to? Because of the opportunity to make the environmental work into a positive outcome another question where raised as well: Can the equipment and the using of it be environmental efficient and at the same time mean less expenditure? The study focused on the equipment in itself and the using of it. This was made through measuring of equipment and later on through a questionnaire survey. The results was then added together and analyzed in three different scenarios to illustrate the energy consumption of the equipment with the relation to the using of it. The result showed that both the equipment and the personnel working at Umeå Energi tended to be environmental inefficient. This led to establishing of proposals for changes and further work in this area.</em></strong></p>

The environmental issues have during the last decenniums gained an increased role in both the political arena and in the market economy. The society is therefore more knowledgeable about the environment and our impact on it. Through this enlightened state, stakeholders tend to put pressure on the organizations of today. They, more or less willingly, incorporate this responsibility to be a part of their business. Entrepreneurs in the environmental area have seen this rising market as an opportunity to gain market shares and other positive outcomes. Organizations can, not only take a responsibility for the environment but, make a profit out of such a commitment.  IT has become known as one of the contributors to facilitate the environmental impact, but much is left to be done, as IT equipment is one of the contributors to the damaging effects throughout its entire lifecycle. The study was conducted at Umeå Energi and was aiming towards an examination of their IT equipment and its environmental efficiency. Therefore, following questions were asked in this thesis: How environmental efficient is the IT equipment and the using of it in the organization today? What effects can different equipment and behavior lead to? Because of the opportunity to make the environmental work into a positive outcome another question where raised as well: Can the equipment and the using of it be environmental efficient and at the same time mean less expenditure? The study focused on the equipment in itself and the using of it. This was made through measuring of equipment and later on through a questionnaire survey. The results was then added together and analyzed in three different scenarios to illustrate the energy consumption of the equipment with the relation to the using of it. The result showed that both the equipment and the personnel working at Umeå Energi tended to be environmental inefficient. This led to establishing of proposals for changes and further work in this area.

Sammanfattning Den här studien handlar om Agenda 2030 som är en del av de globala målen för att skapa enhållbar utveckling. Fram till år 2030 ska alla världens länder enas mot en hållbarhet, utrotafattigdom och hunger, bekämpa ojämlikhet och främja jämställdhet. Syftet med studien är attundersöka om tjänstemännens arbete påverkas av Agenda 2030 i Luleå och Haparandakommun. Med hjälp av Lipskys teori och Seväs ramverk kommer studiens syfte besvarasgenom att undersöka om faktorer som kännedom om Agenda 2030, policyförståelse,implementeringsresurser och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun.En kvalitativ undersökning i form av intervjuer har genomförts. Det empiriska underlagetbestår av samtalsintervjuer med 3 tjänstemän från Luleå kommun och 2 intervjuer medtjänstemän från Haparanda kommun. Studiens resultat har visat att kännedom om Agenda2030, policyförståelse och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun. Ett annat intressant resultatsom studien visat är att tjänstemän från respektive kommun anser att regeringens styrningkring agendan borde göras tydligare. Nyckelord: Agenda 2030, Luleå, Haparanda, Handlingsutrymmet, Policyförståelse,Implementeringsresurser, policyövertygelse, Hållbarutveckling.