Att uppnå cirkulär design ställer många krav på designbranschen, men det ställer även vissa krav på den enskilda individen. Forskning visar att människor idag är mycket miljömedvetna men inte lika benägna att faktiskt agera och göra en skillnad. Hantverksutövning kan ses som en del av lösningen gällande framtida problem kopplat till produktion och hållbarhet inom en cirkulär modeindustri. Kunskapen kring just handarbete är en generationsfråga som kräver ett engagemang från den yngre generationen för att inte kunskap ska gå förlorad. Den generation som är den primära att ta del av kunskapen är generation Z. Syftet med undersökningen var att undersöka unga människors förhållningssätt till cirkulär design inom modeindustrin med fokus på hantverk. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med visuella inslag. Den huvudsakliga slutsatsen var att det fanns ett attityd och beteendegap mellan unga människors förhållningssätt till cirkulär design inom modeindustrin och deras utövande av sömnad. En tydlig slutsats i undersökningen var att unga människor förhöll sig positivt till cirkulär design inom modeindustrin. Den sammantagna slutsatsen var dock att generationen ansåg att det var upp till företagen att skapa förutsättningar för generationens möjlighet att kunna vara en hållbar konsument och bidra till den cirkulära designen. Kopplat till hantverk hade unga människor i undersökningen ett komplext förhållningssätt till sömnad. En slutsats var att de ansåg att det är viktigt att kunskapen fanns kvar till kommande generationer. Majoriteten unga i undersökningen hade en bristande kunskap inom handarbete men en ambition och vilja att lära sig mer. Kunskapen om enkla tillvägagångssätt inom lappning och lagning fanns och detta korrelerade även med de sömnadsverktyg som respondenterna hade hemma.

Syftet med studien är att undersöka hur visuell kommunikation och cirkulär design kan bidra till hållbar konsumtion av engångsartiklar i plast inom sjukvården. Genom en deskriptiv innehållsanalys har data från beställningslistor summerats. Detta för att söka svar på hur mycket engångsartiklar i plast som konsumerats inom regional sjukvård under ett år. En surveyundersökning genomfördes i syfte att söka svar på hur visuell kommunikation ser ut på engångsartiklar i plast idag. Resultatet visar att stora kvantiteter av plast engångsartiklar används inom regional sjukvård samt att det är bristande information om hållbarhet och plastprodukters miljöpåverkan idag.

FN:s globala mål nummer två är att se till att avskaffa all hunger. För att uppnå detta så ska man bland annat säkra tillgången till näringsriktig mat för alla. Denna studie syftar till att undersöka hur skadedjur inom småskalig potatisodling kan ses som nyttodjur. Ur ett producentperspektiv genom att besvara frågeställningen; Hur ser en grupp producenter på möjligheten att ta tillvara på skadedjur inom livsmedelsproduktion? kopplat till främst teorierna design thinking, cirkulär design samt foodtech.  Vidare undersöks konsumenternas inställning genom frågeställning; Hur ser ett urval konsumenter på möjligheten att använda insekter som livsmedel? kopplat till teorierna foodtech, nudning samt neofobi. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativa enkätundersökning. Resultatet av de båda metoderna visar att det finns ett motstånd till insekter både inom potatisodling men också till insekter som livsmedel. Studien visar dock att det finns utvecklingsmöjligheter inom detta område.

I dag tillverkas produkter baserad på en linjär struktur. Detta medför att det globala avfallet ökar samtidigt som människan fortsätter att förbruka jordens naturresurser på att ohållbart sätt. Sverige är ett av länderna som har antagit FN:s globala mål för hållbar utveckling och ska mål 12 uppnås, som handlar om att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030, måste en omställning till ett cirkulärt samhälle ske. Syftet med min studie var att undersöka hur cirkulär design kan främja hållbar konsumtion genom produkter tillverkade av matavfall eller restprodukter från livsmedelsindustrin. Resultatet visade att det finns ett intresse av att konsumera inredningsprodukter tillverkade av matavfall och att det finns en positiv inställning till att förändra invanda konsumtionsmönster.

Dagens linjära produktionssätt lämnar varje år miljarder ton giftigt avfall i marker, luft och vattendrag samt hotar både människors hälsa och den biologiska mångfalden. I Sverige förekommer tiotusentals förorenade områden som ett resultat av 1900-talets industrialisering och Västernorrland sägs vara landets giftigaste län. Saneringsarbetet är avgörande för att skydda både människor och natur men höga kostnader och ansvarsutredningar bromsar arbetet. Syftet med studien var att undersöka ostronskivlingens funktion att bryta ner och oskadliggöra miljögifter och därmed artens potential i en cirkulär designprocess utifrån ett system­teoretiskt perspektiv. För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie som utifrån ett biomimikryperspektiv granskade resultatet från 16 studier som undersökt den specifika funktionen hos svamparten. Resultatet visade att ostron­skivlingens funktion att oskadliggöra miljögifter var mycket god och att svampen har stor potential inom biosanering vid flera typer av föroreningar. Studien bidrar till att fylla glappet mellan kunskap och praktisk implementering av sanering i ett cirkulärt system. På grund av metodens låga kostnader och energianvändning kan den utifrån ett systemteoretiskt perspektiv bidra till att öka människors aktiva deltagande och därmed förutsättningen att skapa hållbara lösningar i solidaritet med allt liv på jorden.

FN:s globala mål nummer 12 handlar om hållbar konsumtion och produktion av varor för att minska vår påverkan på miljön, klimatet och människorna. Denna studie syftar till att undersöka hur en cirkulär design kan bidra till en hållbar konsumtion inom Försvarsmakten. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna i studien var visuell research, kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer. Fokus­området har varit dygnsportioner och återvinning och märkningar av dessa. ­Resultatet visade att samtliga artiklar i dygnsportionen bestod av plast och alla utom tre ­saknade ­återvinningshänvisningar. Resultatet visade också att det till viss del finns en förbättrings­potential gällande återvinning inom Försvarsmakten.

Det finns 300 000 ätliga växter i världen, trots det används endast 200 av dessa i livsmedel. Inte nog med att de råvaror som finns inte tas tillvara på, dessutom slängs en tredjedel av alla livsmedel som produceras. För att leva hållbart krävs det att livsmedelsproduktionen och människans attityd till livsmedel förändras. Syftet bakom undersökningen var att, ur ett cirkulärt design perspektiv, undersöka hur icke önskvärda svenska växter som livsmedel kan bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion. För att ta reda på syftet utfördes en visuell research för att se vilka produkter som finns på marknaden idag. En enkätintervju utfördes för att ta reda på vilken inställning svenska konsumenter har till växterna i form av livsmedel. De växter som främst undersöktes var maskros, lomme, våtarv, brännässla och kvickrot. Resultatet visar att det finns en brist på produkter innehållande icke önskvärda växter på marknaden idag jämfört med den efterfrågan som finns. Svenska konsumenter är positivt inställda till en konsumtion av växterna. Det finns en hög efterfrågan på samtliga växter vilket möjliggör en ökad produktion innehållande icke önskvärda växter.

Livsmedel från animalier, inklusive i djurfoder, utgör nästan 60 procent av växthusgaserna från livsmedelsproduktionen. Enligt en amerikansk studie står hundar och katter för ca 25-30 procent av den totala köttkonsumtionen i Amerika, vilket beror på deras köttrika kost. Under corona-pandemin har allt fler svenska hem haft möjlighet att införskaffa sig en hund. Samtidigt väljer hundägare att mata sin hund med allt mer köttrika foder. Det bidrar till att fodermarknaden i större utsträckning belastar den redan ogynnsamma köttindustrin. Därför krävs forskning kring tillvägagångssätt och metoder som kan bidra till att förändra denna ohållbara utveckling mot det bättre. Denna studie syftar till att undersöka hur visuell kommunikation och cirkulär design kan bidra till hållbar konsumtion av hundfoder på den svenska marknaden. Det görs genom en visuell research som svarar på frågeställningen; Vad finns det för insektsbaserade hundfoder att köpa på den svenska marknaden idag? Som främst kopplas till teorin om foodtech och insekter som alternativ proteinkälla. Samt genom en visuell innehållsanalys som svarar på; Vilken information kommuniceras ut visuellt på förpackningar av insektsbaserade hundfoder som finns att köpa på den svenska marknaden idag? Som kopplar till teorin om visuell kommunikation. Vidare genom en enkätundersökning som svara på frågeställningen; Hur medvetna är ett urval svenska hundägare om hundfoders klimatpåverkan? Där teorierna cirkulär design och foodtech berörs mest. Resultatet visade att både visuell kommunikation och cirkulär design har potential att underlätta för hundägare att göra klimatsmarta val av hund-foder, därmed också bidra till hållbar konsumtion av hundfoder.

Dagens kläd- och textilindustri har enorma hållbarhetsproblem. Den genererar väldiga mängder avfall, är mycket resurs- och energikrävande och släpper ut stora mängder giftiga ämnen som förorenar miljön. Den här studien syftar till att undersöka hur svensk ull, som är en mer hållbar fiber, kan användas inom design för att bidra till en cirkulär ekonomi, hållbar utveckning och hållbar konsumtion. För att undersöka detta genomfördes en intervju med projektledaren för Axfoundations projekt The Swedish Wool Initiative Johan Sidenmark samt en enkätundersökning hos ett urval konsumenter. Resultatet visade på att det finns en efterfrågan på produkter i svensk ull både från konsumenter och företag. Den här efterfrågan möjliggör en uppskalning av en svensk ullindustri. Det visade också på att det finns en svårighet i att förändra konsumenters köpbeteende samt normer och värderingar, vilket försvårar möjligheterna att skapa textilier som bidrar till hållbar utveckling och konsumtion. Tova skapades för att ta vara på svensk ull som annars till stor del slängs. Det är idag svårt att ta vara på den. Några av anledningarna till det är bland annat att många svenska fårbesättningar är små och att raser och kvalitet på ullen varierar, vilket gör det svårt att producera garn till textilier i den skala som spinnerier kräver. Tova har i stället dragit nytta av de hindren och producerar och säljer därför tovade väskor av svensk ull där varken raser, färger eller kvalitet blir ett hinder utan i stället det som skapar väskornas unika utseende. De naturliga färgerna som finns på ullen blandas med växtfärgad ull, vilket gör varje väska unik. De förblir också naturligt nedbrytbara och kan komposteras när de har använts klart.

Design har en stark koppling till innovation och hjälper oss framåt i utvecklingen av nya lösningar. Ett exempel på en sådan utveckling är de miljörum som många människor tar hjälp av för att källsortera sitt avfall. Trots att flera material idag kan återvinnas finns det fortfarande ett antal material som ännu inte kan återvinnas, och ett av dessa material är keramik. Detta innebär att keramik inte kan källsorteras och tar därmed inte del av de cirkulära processer som vi idag försöker att följa för att nå en mer hållbar utveckling.  Med hjälp av metoderna visuell research och kundresan, har denna forskning fokuserat på ett urval miljörum i Sundsvall för att ta reda på vilken kommunikation det finns idag kring avfall som inte går att återvinna och huruvida keramik som avfall bättre kan integreras i en cirkulär designprocess och på så vis bidra till minskat avfall. Resultatet tyder på att det finns brister i miljörummens visuella kommunikation angående hur material som inte går att återvinna ska hanteras. Vidare tyder detta på att det finns potential för utveckling och innovation inom avfallshantering när det gäller keramik inom cirkulär design. I denna rapport har jag dokumenterat och redogjort den process jag har genomgått för att hitta en designlösning på det problem som min tidigare vetenskapliga uppsatts har påvisat angående keramik och cirkulära processer. Lösningen har resulterat i skapandet av varumärket Circular Ceramics, ett företag som integrerar keramik i ett cirkulärt system för att främja hållbar konsumtion och produktion enligt det globala målet nummer 12. Rapporten ger en översikt av hela processen, från idégenerering till det slutgiltiga resultatet, inklusive den utställning och pitch som genomfördes på Kulturmagasinet i Sundsvall den 25e Maj 2023. Du kommer att få en insikt i de olika stegen jag har tagit för att utveckla mitt varumärke som är ett resultat av analyser, undersökningar och hårt arbete. Slutligen kommer en reflekterande del som summerar mina tankar angående det utförda arbetet och det resultat som jag har uppnått.