Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Miljön och klimatet påverkas negativt av människans överproduktion- och konsumtion. Livsmedelsproduktionen är globalt sätt den enskilt största faktorn till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt ökar jordens befolkning. Detta medför ett ökat behov av en hållbar livsmedelsförsörjning och alternativa näringskällor. Ätbara insekter lyfts fram som ett hållbart alternativ till animaliskt protein eftersom de har ett jämförbart proteininnehåll och medför mindre miljöpåverkan. Entomofagi, ätandet av insekter, utgör en viktig del av kosten hos människor i flera delar av världen. I västvärlden föreligger däremot en negativ inställning och ätbara insekter framkallar en känsla av äckel. Flera studier har undersökt vuxna och barns attityder till ätbara insekter men inga studier har undersökt föräldraperspektivet. Förldrarperspektivet är intressant eftersom föräldrar i stor utsträckning ansvarar över vilken mat som ingår i familjens kost och kan påverka barnets framtida matpreferenser.  Syftet med studien är att undersöka småbarnsföräldrars uppfattning om ätbara insekter.   Metod I studien användes en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuteknik. Sex informanter i åldrarna 30-40 år rekryterades till intervjuer som genomfördes via Zoom. Materialet spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras efter Graneheim och Lundmans kvalitativa analysmetod. Analysprocessen resulterade i tre övergripande teman: Måltidens betydelse, Föräldrarnas uppfattningar om ätbara insekter och Föräldrarnas föreställningar om barnens reaktion på att bli serverade ätbara insekter.   Resultat Informanterna såg både miljö- och hälsofördelar med ätbara insekter och var i teorin villiga att inkludera ätbara insekter i familjens kost under vissa förutsättningar, såsom att de inte skulle vara synliga i maten. Däremot fanns ett känslomässigt motstånd och informanterna beskrev ätbara insekter som något främmande och äckligt. Informanterna beskrev att det skulle vara enklare att ge ätbara insekter till de yngre barnen eftersom de inte bildat sig en uppfattning om vad som är ätbart och inte, men att de äldre barnen skulle motsätta sig då de skapat sig en bild av att insekter inte är något ätbart.  Slutsats Ätbara insekter är ett nytt livsmedel vilket gör att det kan vara svårt att formulera sig och uttrycka sina känslor om ämnet. Det stora hindret för informanterna var känslan av äckel inför att konsumera ätbara insekter. Det fanns däremot en nyfikenhet och de var positivt inställda till att ätbara insekter skulle kunna bli en del av framtidens mat.

Den här studien handlar om att undersöka hur man genom grafisk design och nudging kan få ett urval svenskar att äta insekter. Jag har genomfört en visuell research och en surveyundersökning. I den visuella researchen undersöktes de designelementen som ett antal livsmedelsförpackningar med insekter har, som säljs i västvärlden idag. I surveyundersökningen studerades det vart gränsen går för att visa insekter på livsmedelsförpackningar genom olika designelement. Resultatet visade att det finns sköra gränser för hur man får kommunicera innehållet insekter genom grafisk design. Det är mer specifikt svårt att sälja förpackningar i västvärlden där man kommunicerar insekter genom bilder och lättare genom text och illustration.

Det finns tydliga bevis på att jorden idag är dominerad av människor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamångfalden i tätortsnära naturområden är beroende av att befintliga habitat fortsätter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatområden bevaras eller återställs. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mångfald i tätortsnära naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaområden. Skillnader i biologisk mångfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes. För att uppnå detta, genomfördes fältinventering avinsekts- och fågelpopulationer, samt en innehållsanalys av styrdokument för naturreservaten. Studien utfördes i tvåliknande naturreservat i Östergötland, av naturtyp eklandskap. De undersökta områdena har en likartad historisktmarkanvändning. Båda undersökningsområden är tätortsnära med mänsklig aktivitet runt och inom området.Resultaten från fältinventeringarna visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan områdena i tre olikadiversitetsmått; antal arter, Simpsons diversitetsindex samt Shannon-Wieners diversitetsindex gällandeinsektspopulationer. Fågelinventeringarna visade en statistisk signifikant skillnad i antal arter, men ingen statistisksignifikant skillnad i Simpsons diversitetsindex eller Shannon-Wieners diversitetsindex mellanundersökningsområdena. Resultatet från innehållsanalysen av styrdokument visade skillnader i hur värden inomområden framställs och vilka hänsynstaganden som föreslagen utveckling anses bör ta till dessa. Studien visar att ettindirekt samband finns mellan styrdokument och biologisk mångfald samt att skillnader i utformning av styrdokumentkan ge konsekvenser för framtida biologisk mångfald.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Antalet biarter i Sverige har minskat i takt med avvecklingen av det småskaliga jordbruket och en tredjedel av alla kända biarter i Sverige är idag rödlistade. Samtidigt har städer visat sig kunna vara lämpliga livsmiljöer för bin. Under sommaren 2015 gjordes fynd av två sårbara arter i Stockholm, släntsmalbi och svartpälsbi, och Länsstyrelsen i Stockholm menar att att det har varit brist på artspecifika åtgärder för rödlistade bin. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad kommunala, privata och ideella verksamheter gör, och skulle kunna göra, för att bevara släntsmalbiet och svartpälsbiet i Stockholms stad. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamheter som låg i närheten av fynd och som på något sätt hade möjlighet att påverka bins livsmiljöer. Studien visade att kännedomen var liten om förekomsten av rödlistade bin i verksamheter utan inriktning mot bin. Samtliga verksamheter skulle också kunna göra mer, och ville göra mer, för att bevara arterna i närområdet. Tillgången på näringsväxter i Stockholms stad upplevdes som god. De viktigaste åtgärderna att därför troligen att bevara och återskapa lämpliga boplatser och livmiljöer för bin, i form av exempelvis sandiga slänter eller bibäddar och i stadens planering med hjälp av kommunens nya habitatnätverk för pollinatörer. Eftersom olika typer av verksamheter hade olika typer av kunskaper och begränsningar, skulle samarbeten kunna möjliggöra fler typer av bevarandeåtgärder. Majoriteten av de intervjuade var öppna för någon form av samarbete i bevarandet av rödlistade bin.

Bakgrund: Insekter är en del av miljontals människors kost men har inte implementerats i västvärlden av flera olika skäl. Bland annat finns det ingen lång tradition av insekter som föda och  entomofagi (insektsätande) anses ofta som något äckligt och primitivt. Insekter har intressanta näringskvaliteter och är ett fullvärdigt alternativ till andra animaliska produkter. En betydande roll för acceptans av insekter i västvärlden är framtagande av ett sensoriskt språk. Det finns idag relativt lite forskning kring insekters karaktär och smak. Studier som finns tillgängliga visar att flera insektsarter har en smak av umami. Syfte: Syftet med studien är att jämföra buljonger baserade på syrsa respektive mjölmask med fokus på intensiteten av umami. Ytterligare syften är studera syra och sältas inverkan på buljongerna kopplat till den upplevda intensiteten av umami och att ta fram smakprofiler för respektive buljong. Metod: Med hjälp av en försöksdesign togs 18 buljongprover fram där salt och syra tillsattes i olika koncentrationer och kombinationer. Provernas intensitet av umami bedömdes sensoriskt genom att en panel bedömde proverna mot referenslösningar med umami. En smakprofil för respektive prov togs fram genom konsensusanalys.   Resultat: Resultaten visar att det finns skillnader i smak, doft och utseende bland buljongproverna. Flera prover skiljer sig signifikant åt med avseende på umami där salt och syra ger en ökad intensitet. Slutsats: Salt och syra har en positiv inverkan på intensiteten av umami i buljonger baserade på mjölmask respektive syrsa. Proverna som baserats på syrsa påvisar en högre intensitet av umami än buljong baserad på mjölmask.