Städer har historisk sett byggts i områden med en hög biologisk mångfald. Som ett resultat av den urbana expansion som pågått under de senaste hundra åren, så har arters habitat ersatts och lokala ekosystem satts ur spel. Denna process där bebyggelse och infrastruktur bryter upp eller ersätter habitat benämns ’fragmentering’ och på en global skala är det en av de ledande orsakerna bakom en ökande utrotning av djurarter. Idag står vi sannolikt inför ett sjätte massutdöende, konsekvenserna av vilket kan antas vara förödande för den mänskliga arten. Detta har under de senaste åren lett till en ökande relevans för ämnet biodiversitet och allt fler nationella och globalt styrande organisationer skapar målsättningar för bevarandet av den biologisk mångfalden. För ämnesområdet fysisk planering innebär detta frågan om hur vi ska planera urbana miljöer med hänsyn för biodiversitet är av ett ökande intresse. Syftet med detta arbete är att undersöka och bättre förstå relationen mellan den fysiska planeringen av urbana områden och upprätthållandet av den biologiska mångfalden. Mer specifikt, hur den samtida svenska planeringen förhåller sig till dessa frågor. Arbetet har utgått ifrån de två naturvetenskapliga teorierna ekologisk nischteori och ö-biogeografisk jämviktsteori, vilka hjälper förklara sambanden mellan det fysiska rummet och det ekosystem. Detta perspektiv har varit utgångspunkten för att förstå grundläggande faktorer som har en inverkan på biodiversitet i urbana sammanhang, och vidare har det nyttjats för att tolkat kommuners hantering av frågan. I detta arbete har 22 kommuners översiktsplaner undersökts och 9 personer involverade i planering har intervjuats. Från denna undersökning har ett flertal slutsatser dragit om den svenska planeringens förhållningssätt mot biologisk mångfald. Denna undersökning tyder på stora brister i hänsynstaganden av biodiversitet, med ett flertal identifierade potentiella hinder som anses begränsa planeringens möjligheter till att arbeta med dessa frågor. Vidare uppmärksammas även en positiv inställning bland planerare och ett intresse för att arbeta mer med denna fråga, samt tecken som tyder på en potentiell positiv utveckling i hanteringen av biologisk mångfald. Arbetet avslutas med en diskussion kring potentiellt viktiga faktorer för en utveckling i en sådan riktning.

Hydropeaking is important to meet peak demand of electricity on the Swedish powergrid. The rapid changes in discharge may affect the ecology of streams and rivers negatively downstream of hydropeaking powerplants. In this study, the composition of five functional feeding groups (FFG) was investigated in the families Ephemeroptera, Plecoptera and Trichoptera (EPT) in samples collections by Hester-Dendy-sampler in 27 locations in streams and rivers with and without hydropeaking. The groups shredders, grazers, gatherers, filter feeders and predators were identified for each toxon. I expected that the flow regime downstream of a hydropeaking powerplant would affect the composition of FFG compared to non-hydropeaking streams and rivers, except for the group predators. No significant differenses in FFG between the streams and rivers with and without hydropeaking was found. These results indicate that effects from hydropeaking on FFG is not general and that spatially-explicit investigations may be needed to shed light on the effects of hydropeaking. / För att reglera effektbehovet på det svenska elnätet är korttidsregleringen från vattenkraftverk en viktig faktor. Dessa snabba förändringar i flödesregimen medför dock en påverkan på ekologin i vattendraget. I den här studien undersöktes sammansättningen av fem olika funktionella födosöksgrupper (FFG) hos Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (EPT) från insamling av evertebrater med Hester-Dendy-provtagare i 27 lokaler i vattendrag med och utan korttidsreglering. Identifiering av grupperna shredders, grazers, gatherers, filter feeders och predators gjordes för varje taxon. Jag förväntade mig att flödesregimen som förekommer nedströms korttidsreglerade vattenkraftverk skulle påverka sammansättningen av FFG i jämförelse med ett icke korttidsreglerat vattendrag, förutom för gruppen predators. Data visade att det inte fanns någon signifikant skillnad hos FFG mellan vattendragen med vs. utan korttidsreglering. Detta visar att påverkan på FFG av korttidsreglering inte är generell och att platsspecifika undersökningar kan behövas för att belysa regleringens effekter.

Nuvarande matkonsumtion världen över bidrar till den globala miljöförstöringen. För att kunna främja en hållbar utveckling behöver alternativa näringskällor nyttjas och insekter är ett näringsriktigt livsmedel med hög proteinkvalitet som kan ersätta andra traditionella animaliska produkter. Insekter som mat är i västvärlden vanligen förknippat med negativa attityder som avsky och neofobi vilket förhindrar en global kosthållning som innefattar insekter. Fysiskt aktiva konsumenter har ofta ett engagemang i att uppnå en balanserad kost med tillräckligt med energi och näring. Syftet med studien är att undersöka fysiskt aktiva konsumenter och deras attityder till insekter som mat och jämföra om dessa påverkas av information om näringsinnehåll och ekologisk hållbarhet. Studien syftar också till att ta reda på hur deras attityder kan användas för att kunna presentera insekter som mat på ett attraktivt sätt. Studien är genomförd som en webbaserad enkätundersökning. Enkäten föregicks, för hälften av deltagarna, av information om insekter som mat utifrån ekologisk hållbarhet och näringsinnehåll. Studien, i en jämförelse mellan de båda grupperna att den typ av information som deltagarna erhöll, inte gav någon signifikant inverkan på fysiskt aktiva konsumenters attityder till insekter som mat. Acceptans av mat är ett komplext fenomen och kräver att konsumenterna får tid att vänja sig ex vid att äta insekter genom att minska avskyn successivt. Resultatet visar att det kan göras genom att servera malda insekter i en välkänd livsmedelsprodukt. / Current food consumption worldwide contributes to global environmental degradation. In order to promote sustainable development, alternative nutritional sources need to be used and insects are a nutritious food with high protein quality that can replace other traditional animal products. Insects as food are in the western world usually associated with negative attitudes such as disgust and neophobia, which prevents a global diet that includes insects. Physically active consumers are often dedicated to a balanced diet with enough energy and nutrition. The aim of this study is to analyze physically active consumers and their attitudes to insects as food and compare whether these are affected by information on nutritional content and ecological sustainability. The study also aims to find out how their attitudes can be used to present insects as food in an attractive way. The study was conducted as a web-based survey. The survey was preceded, for half of the participants, by information about insects as food based on ecological sustainability and nutritional content. The study, in a comparison between the two groups, found that the type of information the participants received did not have a significant impact on physically active consumers' attitudes towards insects as food. Acceptance of food is a complex phenomena and requires consumers to have time to get used to eating insects, for example, by gradually reducing disgust. The results show that this can be done by serving ground insects in a well-known food product.

Anafylaxi som orsakats av insektsstick är ett akut tillstånd som i vissa fall kan ha en dödlig utgång om inte rätt behandling ges i tid. Störst risk att drabbas är under sommartid samt hösten. Syftet med följande studie var att visa vilken påverkan den anafylaktiska reaktionen har i patientens dagliga liv samt vilken betydelse immunterapin har för insektsallergiska personer. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier och granskningsmetoden som använts är Goodman. Resultatet visade att det dagliga livet hos allergiska personer för¬ändras efter allvarliga eller upprepade allergiska reaktioner samt att immunterapi var en effektiv preventions¬åtgärd mot att drabbas flera gånger av liknande reaktioner efter insektsstick. / Anaphylaxis caused by insect stings is a state of emergency that in some cases has a fatal exit when the right treatment can’t be given in time. The highest risk of getting stung is in the summertime and fall. The aim of the following study was to examine the anaphylactic reactions influence on the patients daily life and to see wich meaning immunotherapy has for patients that are allergic to insects. The present study was based upon eight quantitative and two qualitative articles and the method that were used was based upon Goodman. The result showed that daily life among patients who have experienced a anafylxic reaction is affected and that immunotherapy is an effective prevention treatment in order to avoid a severe anafylxic reaction after a stung from an insect.

Insektkonsumtion, det vill säga entomofagi, har kommit i rampljuset på senare tid, då insekter ses som ett hållbart livsmedelsalternativ. Insekter har länge konsumerats i delar av världen men varit associerat med neofobi och äckel i västvärlden. Syftet med denna studie är att undersöka vuxna svenskars attityder kring entomofagi. För att besvara detta, utformades och delades en webbenkät över sociala nätverk, varifrån 237 respondenter rekryterades. Enkäten använde det validerade enkätinstrumentet Entomophagy Attitude Questionnaire (EAQ) sommäter attityder kring äckel gentemot insekter, intresse för insekter samt indirekt entomofagi,vilket är att använda insekter som foder till uppfödning av animalieproduktion. Därtill undersöktes hållbarhetsattityd och om respondenterna hade konsumerat insekter tidigare, förutom demografiska data. Data kvantifierades och överfördes till statistiska analysprogram. Data bestod av 231 giltiga svar som analyserades, tolkades och jämfördes med andra studier som använt EAQ. Resultaten visade att respondenterna hade en positiv inställning mot entomofagi. Mest positiv attityd hade de som tidigare provat insekter. Denna studies fynd ger en bredare indikation på hur introduktion av entomofagi kan göras strategiskt i Sverige.Därtill åskådliggörs framtida forskningsbehov. / The consumption of insects, or entomophagy, has recently become subject to debate due to its nature as a sustainable food practice. While insects have long been consumed in parts of the world entomophagy has been associated with neophobia and has sparked disgust in the west. The purpose of this study is to explore Swedish adults’ attitudes on entomophagy. This was done through a web-based survey which was shared over social networks, and 237 respondents were recruited. The survey was based on the validated survey tool called Entomophagy Attitude Questionnaire (EAQ), which measures attitudes on disgust towards insects, interest towards insects, and indirect entomophagy, which is using insects as feed to other livestock. On top of this, the survey measured attitudes on sustainability and earlier consumption of insects as well as demographical data. Data were quantified and uploaded to a program for statistical analyses, after which data were analysed and interpreted. Out of the 237 survey responses 231 were considered valid and were utilised. Results were compared to other studies using the EAQ. The results showed that the sample had a positive attitude towards entomophagy. The group that had engaged in entomophagy before yielded the most positive attitudes. The results of this study give a broader indication of how entomophagy could strategically be introduced in Sweden. In addition, this study indicates future research needs

Insect pollinators provide indispensible ecosystem services for agricultural, natural and urban ecosystems, and have been declining drastically around the globe. These declines are largely due to fragmentation and loss of habitat resulting from urbanization and intensification of agriculture, and raise concerns over global food security. The purpose of this paper is to investigate the effects of urbanization on abundance, species richness and diversity of insect pollinators, and whether urban environments have potential as sites for conservation. Cities are highly heterogeneous environments with ample foraging and nesting opportunities and can house an abundance and diversity of pollinators. Urban environments can serve as refuges for many pollinator species. Effective city planning and mixed conservation strategies can help to promote healthy populations of insect pollinators in urban environments, which can help to stabilize populations in rural settings, thereby ensuring pollination services for agriculture and terrestrial ecosystems. / Pollinerande insekter (pollinatörer) bidrar med oumbärliga ekosystemtjänster till jordbruk och naturliga och urbana ekosystem, och de har minskat drastiskt i antal runt hela jorden. Dessa nedgångar orsakas till största del av habitatförstöring och -fragmentering, och väcker oro över den globala matsäkerheten. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur urbanisering påverkar abundans, artrikedom och biodiversitet hos pollinatörer, samt om urbana miljöer har potential som platser för bevarande av pollinatörer. Städer är mycket heterogena områden med gott om matresurser och boplatser, och kan husera en mångfald av pollinatörer. Urbana miljöer lämpar sig bra som platser för bevarande av pollinatörer. Med effektiv stadsplanering och en blandning av olika bevarandestrategier kan städer uppehålla hälsosamma populationer av pollinatörer. Detta kan hjälpa till att stabilisera populationer på landsbygden och därmed säkerställa pollinationstjänster till såväl jordbruk som naturliga terrestra ekosystem.

<p>Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.</p><p>I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index). Separata analyser gjordes inom olika taxonomiska grupper (t ex alla taxa, endast inom insekter, endast inom spindeldjur). Antalet replikat tillät statistisk testning av eventuella mönster i antal taxa och biodiversitetsindex.</p><p>Inga signifikanta skillnader dokumenterades, varken mellan de olika marktyperna eller mellan positioner inom kraftledningsgator och närliggande skog. Vi tolkar dessa resultat som att kraftledningsgator med avseende på antal taxa respektive biodiversitet <em>inte är (signifikant) sämre</em> än skogs- eller betesmark. Det kan betonas att det inte heller fanns något konsekvent (icke-signifikant) mönster som pekade på att så skulle vara fallet. Antal taxa och biodiversitetsindex tar ingen hänsyn till <em>vilka</em> arter eller taxa som ingår i analyserna. En naturtyp som hyser en individ- och artrik fauna bestående av oönskade arter (introducerade arter, "skadedjur" etc.) registrerar t ex ett högre biodiversitetsindex än en naturtyp med fåtaligt förekommande rödlistade, skyddsvärda arter. Likhetsindex belyser bättre vilka arter som är inblandade. Visserligen tas inte heller här hänsyn till exakt vilka arter som ingår (eller deras eventuella önskvärdhet eller skyddsvärde), men ett högt index indikerar att <em>samma</em> arter förekommer i de jämförda naturtyperna. I denna studie indikerar ett högt likhetsindex dessutom att antalet individer av de inblandade arterna är likartat, eftersom ett index som tar hänsyn till abundans användes.</p><p>Resultaten visade överlag höga likhetsindex, speciellt verkade kraftledningsgator och skogsmark hysa likartad evertebratfauna medan likheten mellan kraftledningsgator och betesmark var mindre uttalad. Sammanfattningsvis indikerar studien att kraftledningsgator inte verkar vara lågvärdiga livsmiljöer för de marklevande evertebrat-taxa som ingått i studien. Vi föreslår att kraftledningsgator med väl avvägda rutiner för röjning och skötsel skulle kunna spela en viktig roll i skapandet av artrika kantzoner eller marker som liknar ängs- eller betesmarker med svag hävd.</p> / <p>As a consequence of the intensification of various forms of human resource utilization rural Sweden has changed radically over the past 200 years from offering a varied and diverse landscape to a more monotonous, homogenised type of environment. This has led to fragmentation of habitats for many of the species occurring. Power line corridors might harbour habitats that resemble some of the now lost or fragmented habitats (e.g. grazed forest land and certain types of meadow), and could have important functions as refuge habitats and / or distribution corridors for these species.</p><p>In a pitfall trap study in Köping and Strängnäs municipalities in Mälardalen, the occurrence and abundance of ground-living invertebrates were investigated in power line corridors, adjoining forest and pastures. Comparisons were made between these habitat types, and between positions within the power line corridor (central and distal parts) and the nearby forested area. The comparisons included analysis of number of species (or rather the number of taxa) and several biodiversity indexes, as well as analysis of the similarity of the occurrence of certain species and individual numbers by use of "similarity index". Separate tests were made in different taxonomic groups (e.g. all taxa, only within insects, only within spiders). The number of replicates allowed statistical testing of patterns in the number of taxa and biodiversity index.</p><p>No significant differences were documented, neither between the different habitat types, nor between positions in the power line corridors and nearby forest. There was also no consistent (non-significant) pattern indicating that this would be the case. We suggest these results to indicate that power line corridors at least are not (significantly) poorer quality habitats than are forest or pasture land with regard to number of taxa and biodiversity. Number of taxa and biodiversity indices take no account of the species or taxa included in the analysis. Thus the same weight is assigned to an unwanted species (e.g. an invasive pest species or parasite) as to a red-listed, highly valued species. Similarity index takes more heed to the species involved. Although similarity indices do not consider the exact identity of involved species (or their possible value or desirability), a high index value indicates that the same species occur in the compared habitats. In this study, where an index that takes into account the abundance of species was used, a high similarity index value also indicates that the numbers of individuals are similar.</p><p>Overall, the results showed high similarity between habitat types. This would suggest that, to a large extent, power lines, forest and pasture land had the same composition of taxa, and that the taxa had similar abundances. Power lines and forest seemed to exhibit particularly high similarities, whereas the similarity between power lines and pasture land was less pronounced. Thus, this study indicates, in contrast to several previous suggestions, that power line corridors do not seem to be low quality habitats. We also suggest that power line corridors with well designed management routines could play an important role creating edges and habitats resembling meadow or low intensity grazed pasture land.</p>

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter. I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index). Separata analyser gjordes inom olika taxonomiska grupper (t ex alla taxa, endast inom insekter, endast inom spindeldjur). Antalet replikat tillät statistisk testning av eventuella mönster i antal taxa och biodiversitetsindex. Inga signifikanta skillnader dokumenterades, varken mellan de olika marktyperna eller mellan positioner inom kraftledningsgator och närliggande skog. Vi tolkar dessa resultat som att kraftledningsgator med avseende på antal taxa respektive biodiversitet inte är (signifikant) sämre än skogs- eller betesmark. Det kan betonas att det inte heller fanns något konsekvent (icke-signifikant) mönster som pekade på att så skulle vara fallet. Antal taxa och biodiversitetsindex tar ingen hänsyn till vilka arter eller taxa som ingår i analyserna. En naturtyp som hyser en individ- och artrik fauna bestående av oönskade arter (introducerade arter, "skadedjur" etc.) registrerar t ex ett högre biodiversitetsindex än en naturtyp med fåtaligt förekommande rödlistade, skyddsvärda arter. Likhetsindex belyser bättre vilka arter som är inblandade. Visserligen tas inte heller här hänsyn till exakt vilka arter som ingår (eller deras eventuella önskvärdhet eller skyddsvärde), men ett högt index indikerar att samma arter förekommer i de jämförda naturtyperna. I denna studie indikerar ett högt likhetsindex dessutom att antalet individer av de inblandade arterna är likartat, eftersom ett index som tar hänsyn till abundans användes. Resultaten visade överlag höga likhetsindex, speciellt verkade kraftledningsgator och skogsmark hysa likartad evertebratfauna medan likheten mellan kraftledningsgator och betesmark var mindre uttalad. Sammanfattningsvis indikerar studien att kraftledningsgator inte verkar vara lågvärdiga livsmiljöer för de marklevande evertebrat-taxa som ingått i studien. Vi föreslår att kraftledningsgator med väl avvägda rutiner för röjning och skötsel skulle kunna spela en viktig roll i skapandet av artrika kantzoner eller marker som liknar ängs- eller betesmarker med svag hävd. / As a consequence of the intensification of various forms of human resource utilization rural Sweden has changed radically over the past 200 years from offering a varied and diverse landscape to a more monotonous, homogenised type of environment. This has led to fragmentation of habitats for many of the species occurring. Power line corridors might harbour habitats that resemble some of the now lost or fragmented habitats (e.g. grazed forest land and certain types of meadow), and could have important functions as refuge habitats and / or distribution corridors for these species. In a pitfall trap study in Köping and Strängnäs municipalities in Mälardalen, the occurrence and abundance of ground-living invertebrates were investigated in power line corridors, adjoining forest and pastures. Comparisons were made between these habitat types, and between positions within the power line corridor (central and distal parts) and the nearby forested area. The comparisons included analysis of number of species (or rather the number of taxa) and several biodiversity indexes, as well as analysis of the similarity of the occurrence of certain species and individual numbers by use of "similarity index". Separate tests were made in different taxonomic groups (e.g. all taxa, only within insects, only within spiders). The number of replicates allowed statistical testing of patterns in the number of taxa and biodiversity index. No significant differences were documented, neither between the different habitat types, nor between positions in the power line corridors and nearby forest. There was also no consistent (non-significant) pattern indicating that this would be the case. We suggest these results to indicate that power line corridors at least are not (significantly) poorer quality habitats than are forest or pasture land with regard to number of taxa and biodiversity. Number of taxa and biodiversity indices take no account of the species or taxa included in the analysis. Thus the same weight is assigned to an unwanted species (e.g. an invasive pest species or parasite) as to a red-listed, highly valued species. Similarity index takes more heed to the species involved. Although similarity indices do not consider the exact identity of involved species (or their possible value or desirability), a high index value indicates that the same species occur in the compared habitats. In this study, where an index that takes into account the abundance of species was used, a high similarity index value also indicates that the numbers of individuals are similar. Overall, the results showed high similarity between habitat types. This would suggest that, to a large extent, power lines, forest and pasture land had the same composition of taxa, and that the taxa had similar abundances. Power lines and forest seemed to exhibit particularly high similarities, whereas the similarity between power lines and pasture land was less pronounced. Thus, this study indicates, in contrast to several previous suggestions, that power line corridors do not seem to be low quality habitats. We also suggest that power line corridors with well designed management routines could play an important role creating edges and habitats resembling meadow or low intensity grazed pasture land.

Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning.  Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen.   Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar?