Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Introduktion: I Sverige har det uppmätts att 27% av befolkningen har en luftvägsallergi. Dessa behandlas främst med symtomlindrande läkemedel men när detta inte räcker till kan allergenspecifik immunterapi (ASIT) övervägas. Denna behandling kan ges antingen sublingualt eller med subkutana injektioner. Den första studien om ASIT publicerades 1911 och sedan dess har många studier gjorts angående dess effekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av subkutan immunterapi (SCIT). De områden som belystes var upplevelsen av information och kommunikation, psykisk och fysisk påverkan av biverkningar samt hur behandlingen inverkar på vardagen. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval gjordes på en allergimottagning i Mellansverige och tio personer intervjuades. Resultat: Behandlingen påverkade somliga delar av vardagen i viss mån, till exempel att det är tidskrävande och att den fysiska aktiviteten blir begränsad under behandlingsdagen. En del biverkningar förekom, främst allmänna och lokala. Dessa hade viss påverkan på vardagen relaterat till exempelvis trötthet och koncentrationssvårigheter. Kontakten med mottagningen upplevdes positivt och informationen som erhölls inför behandlingsstart upplevdes som tillräcklig. Dock framkom att informationen kring allvarligare biverkningar inte nått fram till alla. Slutsats: Både de upplevda biverkningarna och behandlingen som helhet hade en viss påverkan på patienternas vardag. Kommunikationen och informationen från vården upplevdes överlag positivt. Vidare forskning inom området behövs för att kunna avgöra om dessa resultat är överförbara till en bredare population. / Introduction: It has been measured that 27% of the population in Sweden has a respiratory allergy. Primarily this is treated symptomatically with medication but in cases where this do not work, allergen specific immunotherapy (ASIT) can be considered. ASIT can be administered either sublingually or subcutaneously. The first study acknowledging ASIT was published in 1911 and since then many studies have been performed regarding its effects.      Aim: The aim of this study was to examine patients experiences of subcutaneous immunotherapy (SCIT). This included how patients experienced information and communication, how side-effects affected patients physically and psychologically and how the treatment affected the patients’ everyday life.  Methods: A qualitative study design was used and data was collected with semi-structured interviews. A convenience sample was made at an allergy reception in central Sweden and ten people were interviewed. Results: Parts of the patients’ everyday life were affected to some extent, for example because the treatment is time consuming and that the physical activity has to be limited during the same day as the injection is given. Some side-effects occurred, primarily general and local ones. These affected the everyday life in the sense that the patients felt tired and experienced difficulty concentrating. The contact with the reception was described in a positive manner and the information received before starting treatment was described to be enough. Although the information regarding serious side-effects had not been reached by everyone. Conclusion: Both the experienced side-effects and the treatment in its whole had a certain impact on the patients’ everyday life. The patients described the communication and the information in a positive way. More studies need to be performed in this field to be able to determine whether these results are transferable to a broader population.

Allergiska sjukdomar är kroniska tillstånd som tycks öka globalt och är vanligt förekommande i unga åldrar. Allergiska individer visar överkänslighet mot ofarliga allergiframkallande ämnen, allergener. Överkänslighetsreaktioner mot husdammskvalster -allergen (HDM) är en IgE-medierad reaktion och tycks vanligen förekomma i varma temperaturer med hög luftfuktighet. Utöver de vanliga behandlingsterapier som kan lindra de typiska allergiska symtomen: astma och rinit finns en behandling som kan modifiera immunsystemets överkänslighetsreaktioner, allergenspecifik immunterapi (ASIT). ASIT administreras subkutant eller sublingualt med upprepade doser av de specifika allergenerna som patienten visar överkänslighet mot och ökar därmed immuntolerans. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka ASITs effekter avseende symtomlindring, medicinering behov och lungfunktioner mätt med PEF och FEV1 hos barn med HDM-inducerad astma med eller utan rinit. Fem kliniska kontrollerande studier valdes från databasen PubMed och analyserades för att besvara arbetets syften. ASIT kontrollerades inte med placebogrupper i någon av de valda studierna, istället kontrollerades ASIT med enbart standardiserade läkemedelsbehandling av inhalerade glukokortikoider (ICS). Förbättrade symtompoäng för astma samt reducerade dygnsdoser av ICS uppnåddes med ASIT i studierna 1, 4 och 5. God astmakontroll bedömdes i studie 2 och 3 med signifikant reducerade ICS-doser hos deltagare behandlade med ASIT. I studie 1 bedömdes 13 deltagare (28,9%) med ASIT kunna avsluta behandlingen av ICS för att erhålla god astmakontroll liksom nio deltagare (20,0%) som endast fick läkemedelsbehandling. I studie 2 bedömdes 52,4 % av deltagarna som behandlades med ASIT kunna avsluta behandlingen med ICS och liksom 9,1 % av deltagarna i kontrollgruppen. Förbättrade astmasymtom uppnåddes med ASIT enligt signifikant reducerad 10 cm VAS-skala efter tre år i studie 4. Deltagarnas lungfunktioner förbättrades med ASIT i studie 1, 2, 3 och 5 avseende signifikant ökade PEF- eller FEV1-värden. Studie 4 redovisade en marginell förbättring av deltagarnas lungfunktioner med mätt FEV1 men visade ingen signifikant skillnad från start till efter tre års behandling med ASIT. Studie 4 och 5 som var de enda studierna i detta arbete som undersökte ASIT’s effekter på HDM-inducerad rinit visade signifikant reducera symtompoäng för rinit. De valda studiernas redovisade resultat stärks vid den översiktliga utvärdering då behandlingarna utgjordes på en specifik målgrupp på lika indikationer under lång tid. ASIT uppnår god symtomlindring, minskat medicineringsbehov samt förbättrade lungfunktion hos barn med mild till måttlig HDM-inducerad astma. För att öka övervägandet av ASIT som ett behandlingsalternativ till barn med HDM-inducerad astma och rinit bör fler större kontrollerade studier genomföras. Vidare undersökningar kan tänkas vara studier som jämför administreringsmetod av ASIT hos barn samt om ASIT kan motverka barns framtida överkänslighetsreaktioner. / The prevalence of allergic diseases seems to increase globally and is common in childhood. Allergic individuals show hypersensitivity to harmless allergy-causing substances, allergens. Hypersensitivity to house dust mite is an IgE-mediated reaction that usually occurs in warm climates with high humidity. Common symptoms of allergy to house dust mites includes asthma and rhinitis. Treatment with allergen-specific immunotherapy can modify the immune system and thereby increase immune tolerance. ASIT (allergen-specific immunotherapy) is given in repeated doses and can be administrered subcutaneously or by sublingually drops and tablets. The purpose of this literature review was to investigate the effects of ASIT on symptomatic relief, use of medication needs and lung functions measured with PEF and FEV1 in children with HDM-induced asthma with or without rhinits. Five clinical randomized controlled studies available in full text were selected from the PubMed database and analyzed to answer the purpose of this work. All studies included children allergic to house dust mite-allergic and diagnosed with asthma. Studies 4 and 5 also included children with HDM induced rhinits. ASIT was not controlled whit placebo treatment in any of the selected studies. ASIT was controlled by standardized pharmacotherapy included inhaled glucocorticoids (ICS).Improved symptom points for asthma and reduced daily doses of ICS were achieved with ASIT in studies 1, 4 and 5 (P <0,05). Asthma control was assessed in studies 2 and 3 with significantly reduced ICS doses in patients treated with ASIT (P <0,05). In study 1, 13 participants (28,9 %) with ASIT were assessed to complete treatment of ICS to provide good asthma control, and similar results provide 9 participants (20%) who only received pharmacotherapy. Improved asthma symptoms were achieved with ASIT according to reduced 10 cm visual analog scale (VAS) after three years in study 4. In studies 1, 2, 3 and 5 childrens lungfunctions improved with ASIT regarding significantly increased PEF and FEV1 values (P<0,05). Study 4 presented a marginal improvement in participants lungfunctions but showed no significant difference from start to after three years of treatment with ASIT. ASIT in studies 4 and 5 showed significantly reducing symptom scores for rhinitis. The treatments consisted of a specific target group on equally indications during a long period of time. ASIT achieves good symptom relief, reduced medication needs, and improved lungfunctions in children with mild to moderate HDM induced asthma. Further large clinical controlled studies are needed, to evaluate ASIT as an alternative treatment of allergic reactions in children to house dust mit. Further studies that may be of interest would be comparing ASIT’s administration for children regarding safety and ASIT’s effect of being able to counteract new hypersensitivity reactions.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

SAMMANFATTNING Introduktion Olika typer av allergier utgör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Allergenspecifik immunterapi (ASIT) är en behandlingsmetod för patienter med måttlig till svår allergisk rinit med eller utan astma, då symtomlindrande behandling varit otillräcklig. Syfte Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur patienter skattar sina allergiska symtom, skattning av egenvårds medicinering samt skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten, före, under och efter avslutad ASIT-behandling mot björkpollen och/eller 5-gräs. Metod Studien var en kvantitativ registerstudie med deskriptiv och komparativ ansats. Patienters skattning av allergiska symtom och skattning av egenvårds medicinering samt den skattade livskvaliteten har studerats. Datainsamlingen är gjord under åren 2005 - 2009 med hjälp av ett självskattningsformulär som tilldelades patienter som fick ASIT-behandling på en Lung- och allergimottagning på ett sjukhus i mellan Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 42 patienter, 22 män och 20 kvinnor. Medelåldern i gruppen var 34,7 år. Resultat Resultatet i denna studie visade att det finns ett negativt samband mellan patienters skattning av allergiska symtom och skattning av livskvalitet både före och efter avslutad ASIT behandling. Livskvaliteten skattades signifikant högre mellan första och sista mätningen i hela patientgruppen. Både kvinnor och män skattade lägre egenvårds medicinering under behandlingstiden, men resultatet visar inte på några signifikanta skillnader i skattning av medicinering mellan kvinnor och män. Resultatet visade inga skillnader mellan könen avseende förändringen i den skattade livskvaliteten. Slutsats Patienterna skattar mindre allergiska symtom och lägre behov av egenvårds medicinering men högre livskvalitet efter ASIT-behandling. Resultatet visar inga skillnader mellan könen. Sådan kunskap kan bidra till värdefull information till vårdgivaren och det i sin tur kan bidra till en bättre omvårdnad av patienter som erhåller ASIT-behandling. / ABSTRACT Introduction Different types of allergies constitutes one of the public health diseases in Sweden. Allergenspecific immunotherapy (ASIT) is a treatment for patients with moderate to severe allergic rhinitis with or without asthma, where symptomatic treatment was insufficient. Aim The aim of this study was to obtain knowledge about how patients estimate their allergic symptoms, their estimation for self-care medication and their estimation of quality of life before, during and after ending the ASIT-treatment with birch pollen and or 5-grass allergen. Method A descriptive, comparative, quantitative patient journal study was conducted. Patients estimation of their allergy symptoms, their estimation of self-care medication and estimation of quality of life have been studied. The data was collected during the years of 2005-2009 by using self -assessment questionnaires wish was given to patients that was receiving ASIT treatmentat a Lung and Allergy Department, at a hospital in the middle of Sweden. The study group consisted of 42 patients, 22 men and 20 women with a mean age of 34,7 years. Results The main findings of this study shows that there is a negative connection between patient’s estimation of their allergic symptoms and quality of life both before and after ending ASIT treatment. Patients estimation of the quality of life got significantly higher in the whole study group comparing first and last measurement. Both women and men estimated lowered selfcare medication during the treatment period, but no significantly differences could be found between the genders regarding estimation of their medication. The result showed no differences between the genders regarding estimation of quality of life. Conclusion Patients estimated less allergic symptoms and lower need of self-care medication but a higher quality of life after ASIT-treatment. The result shows no differences between genders. Such knowledge can contribute to valuable information to caregivers and in turn it may result in a better care of patients who receives ASIT-treatment.

Prevalensen av allergisjukdomar har ökat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Allergenspecifik immunterapi är en immunmodulerande behandling som kan vara aktuell hos vissa individer med medelsvår till svår IgE-medierad allergi. Behandlingen kan administreras sublingualt eller subkutant. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om sublingual immunterapi (SLIT) och subkutan immunterapi (SCIT) med husdammskvalsterallergen skiljer med avseende på förändring av symtom- och medicineringspoäng, specifika IgE- och IgG4-antikroppar, IL-10 och IFN-γ. Artiklar har sökts i databasen PubMed. Fem artiklar som undersökte effekten av både SLIT och SCIT valdes ut för att besvara syftet. SCIT gav en signifikant större minskning av symtompoängen för astma i studie 1 och 2, men ej i studie 3. Även medicineringspoängen för astma minskade signifikant mer med SCIT än SLIT i studie 2, men ej i studie 1. Studie 4 visade att SCIT minskade symtompoängen signifikant mer än SLIT. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs mellan SLIT och SCIT vad gäller minskning av symtompoäng för rinit i studie 1-3, medicineringspoäng för rinit i studie 1 och 2 eller totala medicineringspoängen i studie 3. SCIT ökade halten specifika IgG4-antikroppar signifikant mer än SLIT i studie 1, 2 och 5. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs mellan SLIT och SCIT vad gäller förändring av specifika IgE-antikroppar, IL-10 och IFN-γ. Resultaten från studierna tyder på att SLIT och SCIT är lika effektiva vid minskning av symtom- och medicineringspoäng för rinit efter 1-2 års behandling. SCIT kan däremot tänkas vara effektivare efter 3 års behandling. Vad gäller minskning av symtom- och medicineringspoäng för astma verkar SCIT vara effektivare än SLIT. SCIT ökar halten specifika IgG4-antikroppar mer än SLIT. Ingen skillnad mellan SLIT och SCIT verkar finnas vad gäller förändring av halten specifika IgE-antikroppar, IL-10 och IFN-γ. Fler randomiserade kontrollerade studier som gör en direkt jämförelse mellan SLIT och SCIT skulle vara önskvärt för att fastställa om långtidseffekterna mellan SLIT och SCIT med husdammskvalsterallergen skiljer eller ej.

Fluorescerande protein kan användas som reportrar i genetiska kretsar för att identifiera framgångsrikt modifierade celler. Med hjälp av syntetisk biologi kan genetiska kretsar, som är en sammansättning gener som kodar för protein, skapas. Genetiska kretsar möjliggör modifiering av celler och har haft stor framgång, vid immunterapi av cancer. Chimeric antigen receptor (CAR) T-celler är en genetisk krets där T-celler modifieras till att eliminera tumörceller baserat på en utvald ytmarkör. Med hjälp av fluorescerande proteiner kan olika komponenter i genetiska kretsar märkas in och därmed tydligt följas vid modifieringen av celler, ofta används Blue fluorescent protein (BFP) eller Green fluorescent protein (GFP). För att utveckla mer komplexa genetiska kretsar med flera komponenter krävs fler fluorescerande proteiner som kan kombineras med BFP och GFP, såsom sådana i det röda spektrumet. I denna studie undersöktes rödfluorescerade proteinerna E2Crimson, TagRFP657, mNeptune2.5, mKelly2, mKate2, mCardinal och Katushka2S. Med hjälp av klonade vektorer för respektive protein kan lentivirus produceras för att transducera Jurkat celler. Flödescytometri användes för att identifiera proteinernas fluorescensintensitet i det röda spektrumet, samt deras läckage i BFP och GFP spektrat. Proteinerna med högst fluorescensintensitet i det röda spektrumet samt minst läckage i BFP och GFP spektrat var E2Crimson samt mCardinal. E2Crimson har enligt tidigare studie låg toxicitet och god ljusstyrka samt hade i denna studie högst fluorescensintensitet i det röda spektrumet. E2Crimson anses därför vara optimal att kombinera med BFP och GFP i genetiska kretsar med flera komponenter. / Fluorescent protein can be used as reporters in genetic circuits to identify successfully modified cells. Using synthetic biology, genetic circuits, which are an assembly of genes that code for protein, can be created. Genetic circuits enable the modification of cells and have had great success in immunotherapy of cancer. Chimeric antigen receptor (CAR) T cells are a genetic circuit which modifies T cells to eliminate tumor cells based on a selected surface marker. With the help of the fluorescent protein, various components of genetic circuits can be marked and thus followed during the modification of cells, Blue fluorescent protein (BFP) or Green fluorescent protein (GFP) are often used as reporters. When developing complex genetic circuits with multiple components more fluorescent proteins that can combine with BFP and GFP are required, such as those in the red spectrum. In this study, the far-red fluorescent proteins E2Crimson, TagRFP657, mNeptune2.5, mKelly2, mKate2, mCardinal and Katushka2S were included. Using cloned vectors for each protein, lentiviruses can be produced to transduce Jurkat cells. Flow cytometry was used to identify the proteins fluorescence intensity in the red spectrum, as well as their leakage in the BFP and GFP spectra. The proteins with the highest fluorescence intensity in the red spectrum and the least leakage in the BFP and GFP spectra were E2Crimson and mCardinal. E2Crimson has according to other studies low toxicity and good brightness and in this study E2Crimson showed the highest fluorescence intensity in the red spectrum. E2Crimson is therefore considered optimal to combine with BFP and GFP in multicomponent genetic circuits.

Introduction: Immune therapy plays a larger role in cancer treatment these days, but in order to find new therapies and improve already existing ones, more knowledge about the immune system is needed. The peripheral blood contains many different cell types, some extensively studied, some less well-known. By using multicolor flow cytometry, the immune status of an individual can be displayed in relatively short time. Aim: The aim of this study was to develop a multicolor flow cytometry method in order to examine the distribution of 31 cell types, with a focus on immune regulatory cells, in peripheral blood in healthy donors, as well as examine the impact of cryopreservation on the different subsets. Methods: After isolating the mononuclear cells from peripheral blood using Ficoll separation, each sample (n = 19) were analyzed with three flow cytometry panels. The remaining cells were cryopreserved in -190°C and later thawed and analyzed the same way as the fresh samples were. Results: The cell distribution in fresh samples were mostly consistent with other studies. While the percentage of many cell types remained unchanged after thawing, the total percentage of T helper cells and some subsets were decreased in frozen samples, leading to a decrease in total T cells. Furthermore, the percentage of total monocytes were increased and the distribution of monocyte subsets were altered in frozen samples, among others. Conclusion: This study confirms the results of other studies of the human immune system and provides valuable knowledge about the impact of cryopreservation.

Anafylaxi som orsakats av insektsstick är ett akut tillstånd som i vissa fall kan ha en dödlig utgång om inte rätt behandling ges i tid. Störst risk att drabbas är under sommartid samt hösten. Syftet med följande studie var att visa vilken påverkan den anafylaktiska reaktionen har i patientens dagliga liv samt vilken betydelse immunterapin har för insektsallergiska personer. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier och granskningsmetoden som använts är Goodman. Resultatet visade att det dagliga livet hos allergiska personer för¬ändras efter allvarliga eller upprepade allergiska reaktioner samt att immunterapi var en effektiv preventions¬åtgärd mot att drabbas flera gånger av liknande reaktioner efter insektsstick. / Anaphylaxis caused by insect stings is a state of emergency that in some cases has a fatal exit when the right treatment can’t be given in time. The highest risk of getting stung is in the summertime and fall. The aim of the following study was to examine the anaphylactic reactions influence on the patients daily life and to see wich meaning immunotherapy has for patients that are allergic to insects. The present study was based upon eight quantitative and two qualitative articles and the method that were used was based upon Goodman. The result showed that daily life among patients who have experienced a anafylxic reaction is affected and that immunotherapy is an effective prevention treatment in order to avoid a severe anafylxic reaction after a stung from an insect.