Bakgrund: Akuta reaktioner, anafylaktisk chock, på kontrastmedel uppkommer sällan men är mycket allvarliga och potentiellt livshotande. Studier har visat att kunskap och självkänsla hos personal på röntgenavdelningen inte är optimal när det gäller handlingsberedskap inför en allvarlig kontrastmedelsreaktion. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva olika utbildningmetoder som syftar till att personal på röntgenavdelningen blir bättre förberedd inför hantering av en kontrastmedelsreaktion. Metod: Artikelsökningarna genomfördes i CINAHL, PubMed och Web of Science. De tio kvantitativa studier som inkluderades genomgick en kvalitetsgranskning och analyserades för att ligga som grund till resultatet av denna litteraturstudie. Resultat: De olika utbildningsmetoderna vi beskriver är hi-fi simulering, föreläsning, databaserad undervisning och kombinationer av dessa. Resultat presenteras utifrån de effekter utbildningen fått, som förbättrad kunskap, självkänsla och praktisk utförande. Hur långt uppföljning av utbildning sträckt sig, samt hur väl den tagits emot av deltagarna beskrivs i en egen kategori. Konklusion: De finns flera olika utbildningsmetoder att välja mellan för personal på röntgenavdelningen, som alla resulterar i en förbättrad kunskap och ökad handlingsberedskap inför en kontrastmedelsreaktion. / Background: Reactions of contrast media are uncommon but life-threatening anaphylaxis can occur. Recent surveys of radiology personnel have shown that there is a deficiency in knowledge and confidence for the management of contrast reactions.Aim: The objective of this literature study was to describe different educational methods that can be used to make radiology personnel better prepared in to manage a contrast reaction.Method: The search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. Ten studies with quantitative approach were examined and analysed to form the basis of the results of this literature study.Results: The different educational methods that is being described is hi-fi simulation, lectures, computerbased edcation and combinations. The results are being presented by the effects of the education, like improved knowledge, confidence and tested performance. If the study has a long-term follow up, and how well it has been received by the participants is described in a separate category.Conclusion: Many different educational methods can be used to educate radiology staff, all of them results in improved knowledge and preparedness for a contrast reaction.

Bakgrund: Anafylaxi är livshotande och kan ge symtom på luftvägarna, andning och cirkulationen. Det kan också leda till anafylaktisk chock. Tiden till symtomdebut efter kontakt med den utlösande faktorn kan variera mellan några sekunder till timmar. En påverkad luftväg kan snabbt bli ofri och det är viktigt att behandling med adrenalin sätts in direkt. Diagnostik bygger på anamnes och symtom i den akuta fasen. Flertalet differentialdiagnoser måste övervägas vilket kan vara utmanande i diagnostiseringen. Ambulanssjuksköterskan ska ha kompetens och handlingsberedskap för att genomföra omvårdnad och medicinska åtgärder även med bristfällig information. Tidigare studier visar att ambulanspersonal upplever svårigheter att ställa diagnos vilket gör att det kan bli svårt att veta vilka behandlingsriktlinjer som ska följas. Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med anafylaxi prehospitalt. Metod: I studien deltog åtta specialistsjuksköterskor som intervjuades med semi-strukturerad intervjumetod. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes med induktiv, manifest ansats. Resultat: Intervjuerna resulterade i fem kategorier och ett tema: Att vara beredd på det oväntade samtidigt öppen för att hantera det okända. Resultatet visade att vid vård av personer med anafylaxi var det viktigt att förbereda sig före mötet för att kunna utföra ett optimalt omhändertagande. Deltagare betonade vikten av god anamnes och kommunikation och denärstående ansågs vara en resurs. Specialistsjuksköterskorna arbetade systematiskt och prioriterade A till E som är en strukturerad metod för att bedöma och hantera patienter i akuta situationer. Samtliga betonade vikten av att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling för att bibehålla kunskap. Slutsats: Specialistsjuksköterskor beskrev stress vid långa transporter, svårighet att skapa fri luftväg, att under framkörningen inte veta hur patienten mådde och att patientens tillstånd kunde försämras. Patientens stress ökade stressnivån hos specialistsjuksköterskorna och det var viktigt att behålla lugnet själv. Ambulansyrket är ett erfarenhetsyrke och det blir lättare att hantera anafylaxi ju mer erfarenhet som förvärvats. Kontinuerlig övning och utbildning, något som önskades, saknades på arbetsplatserna.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kunskapens betydelse för personer med födoämnesallergi, samt när det gäller förebyggande av anafylaxi. Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie, där totalt tretton kvantitativa och två kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var Pubmed, Elin@dalarna och CINAHL. Resultatet visade att beträffande kunskapens betydelse var majoriteten av de medicinska frågorna i en studie som besvarades via Internet frågor som berörde födoämnesallergi och allergiska reaktioner. Över hälften av ungdomarna uppgav att deras livskvalitet och hälsa påverkades och ovissheten och okunskapen om allergin påverkade deras livskvalitet negativt. Det visade sig även att endast en fjärdedel av läkarna gav detaljerad undervisning och information om hur viktigt det var med undvikande av allergen vid födoämnesallergi. Beträffande kunskapens betydelse vid förebyggande av anafylaxi visade flera studier att anafylaxi var vanligt förekommande hos vuxna och ungdomar med födoämnesallergi. Ungdomar hade otillräcklig kunskap om anafylaxi och hälften av ungdomarna uppgav att de ätit de födoämnen de var allergiska emot. Anvisningar och information om akuta födoämnesreaktioner var låg hos vuxna och tonåringar upplevde ett stort behov av undervisning, då de tog mer risker än vuxna.

Bakgrund: Anafylaxi är en akut, svår, oftast snabbt insättandes systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem och är potentiellt livshotande. Det ses en ökad förekomst av anafylaxi i samhället över tid sedan 90-talet. Syfte: Att undersöka barn och ungdomars (0–19 år) upplevelser av att leva med risk för anafylaxi. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. 170 barn och ungdomar deltog. Sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. En sekundärsökning utfördes. Resultatet presenterades med en syntes. Omvårdnadsteori: Roys adaptionsmodell. Resultat: Upplevelser kategoriserades i Känslomässig påverkan och Begränsningar i vardagen. Faktorer delades in i Mitt hem – Min familj – Min säkerhet, Miljön, Adrenalinpennan, Erfarenhet av anafylaxi, Innehållsförteckningar – ”kan innehålla spår av…”, Okunskap och Källor till stöd. Strategier delades in i Att hela tiden vara på sin vakt – värdera risker, Normalisering och Erfarenhet leder till kunskap, vilket resulterar i självsäkerhet – En genomresa. Slutsats: De allergiska barnen visade en mångfacetterad bild av att leva med risk för anafylaxi, med effekter på livskvalitet och välbefinnande initialt i livet som följd. Problematiken visades paradoxalt vara en övergående börda för de flesta: de allergiska barnen genomgick en första tid av adaption, till följd av vilken allergin blev en del av livet under tonåren. Denna litteraturstudie ger djupare insikt i allergiska barn och ungdomarnas upplevelser, samtidigt som den ger underlag till idéer för framtida forskning, i syfte att ta reda på hur samhället och sjukvården på bästa sätt skall utvecklas, för att främja adaption till att leva med risk för anafylaxi.

Anafylaxi som orsakats av insektsstick är ett akut tillstånd som i vissa fall kan ha en dödlig utgång om inte rätt behandling ges i tid. Störst risk att drabbas är under sommartid samt hösten. Syftet med följande studie var att visa vilken påverkan den anafylaktiska reaktionen har i patientens dagliga liv samt vilken betydelse immunterapin har för insektsallergiska personer. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier och granskningsmetoden som använts är Goodman. Resultatet visade att det dagliga livet hos allergiska personer för¬ändras efter allvarliga eller upprepade allergiska reaktioner samt att immunterapi var en effektiv preventions¬åtgärd mot att drabbas flera gånger av liknande reaktioner efter insektsstick. / Anaphylaxis caused by insect stings is a state of emergency that in some cases has a fatal exit when the right treatment can’t be given in time. The highest risk of getting stung is in the summertime and fall. The aim of the following study was to examine the anaphylactic reactions influence on the patients daily life and to see wich meaning immunotherapy has for patients that are allergic to insects. The present study was based upon eight quantitative and two qualitative articles and the method that were used was based upon Goodman. The result showed that daily life among patients who have experienced a anafylxic reaction is affected and that immunotherapy is an effective prevention treatment in order to avoid a severe anafylxic reaction after a stung from an insect.