Denna uppsats har studerat två stadsplanerings ideal som framträder i planeringsprocessen i den fysiska planeringen. Studiens utgångspunkt har varit hållbar utveckling för att studera de två rådande urbanplaneringarna idag. Detta innebär att den täta staden och den gröna staden har varit huvudsakligt fokus i denna studie, men hållbar utveckling har ett stort utrymme tillsammans med många av de aspekter som förväntas leda till en hållbar utveckling. Fallstudie har använts för att undersöka hur Karlstad kommun arbetar med frågan och hur paradoxen kommer fram i kommunens stadsplanering. Karlstad kommun arbetar just nu med att ta fram en ny grönstrukturplan. Studiens empiri bygger på två intervjuer med Karlstads kommuns tjänstemän. Även kommunala dokument som Karlstad kommuns översiktsplan (2012) samt Olmårs förtätningsstudie (2007) har använts. Genom meningsinnehåll har intervjumaterialet och de kommunala dokumenten analyserats. Studiens analys bygger på studiens empiri, och den teoretiska bakgrunden visar på att det finns en paradox i Karlstad kommuns stadsplanering.  Det visar även på en trend som syftar till att städerna ska uppnå den hållbara staden. I och med att hållbarhetsbegreppet är ett diffust begrepp har den täta staden och den gröna staden blivit en komplex strategi för att uppnå den hållbara staden. Det innebär att den gröna och täta staden kan ses från flera olika vinklar. Karlstad kommuns vision om den täta staden är att kunna ha tät stad framförallt i centrala delar av staden som idag är till en viss del bestående av gröna ytor. Här uppstår det ett planeringsdilemma mellan de ambitioner som finns i planeringen och gör att dessa måste vägas mot varandra. Det innebär att om grönstruktur prioriteras måste en annan aspekt vägas bort. Detta betyder att det finns en paradox i kommunens stadsplanering, och detta synliggörs i denna uppsats.    Nyckelord: urbanplanering, Karlstad, täta staden, gröna staden, stadsutveckling / Abstract  This paper has investigated two urban planning ideals that emerges in the planning process. The study's starting point has been sustainable development to study the two existing urban planning ideals today. This means that the compact city and the green city has been the main focus of this study, but sustainability has large space with many of the aspects that is expected to lead to sustainable development. A case study was used to investigate how Karlstad is working on the issue and how the paradox appears in the municipal planning. Karlstad is currently developing a new green structure plan. The study's empirical evidence is based on two interviews with Karlstad municipality officials. The municipal documents Karlstad municipality's comprehensive plan (2012) and Olmårs densification study (2007) has been used. The municipal documents and the interview material was analyzed through meaning content. The study's analysis is based on the study's empirical and theoretical background which shows that there is a paradox in Karlstad municipality's urban planning. It also shows a trend in which cities aim to achieve the sustainable city. As the concept of sustainability is a diffuse concept, the compact city and the green city has become a complex strategy to achieve the sustainable city. This means that the green and compact city can be viewed from several different angles. Karlstad municipality's vision of the compact city is to have a compact city especially in the central parts of the city. These areas are green areas today. A planning dilemma between the aspirations of the planning arises, in which these must be weighed against each other. This means that if the green structure is prioritized then another aspect must be weighed out. In other words; there is a paradox in Karlstad municipal´s urban planning, and this means that if the green structure priority needs another aspect weighed out. This means that there is a paradox in municipal urban planning, and this is shown in this paper.

Den grundläggande frågan i det här arbetet är: vad innebär delande i och av det offentliga rummet? Texten är uppbyggd som en fiktiv diskussion situerad i staden och den tar upp några av de frågeställningar som dyker upp i samband med delande av resurser och rum; Delandekultur, Tillit och Konflikt. Kapitlet Om Läktaren diskuterar den praktiska delen av arbetet som resulterade i en broliknande struktur framtagen med den framväxande Jubileumsparken i Göteborg i åtanke. Strukturen - Läktaren - är ett våningsplan ovanför mark- och parkplan och därmed delvis ett rum vid sidan av. Det skapar en annan form av handlingsutrymme än det som finns mitt på öppen gata. Designprocessen är illustrerad i en samling bilder i slutet av essän. / The underlying question in this thesis is: what is sharing in and of public space? The text has the form of a fictitious discussion about sharing of assets and space, taking place in the city. Culture of sharing, Trust and Conflict are the main topics, followed by a chapter About The Bleacher. This chapter is about the practical part of the thesis, which ended up in a bridge-like structure designed for the future Jubileumsparken in Gothenburg. The structure - The Bleacher - is a second floor above ground level and is therefor a somewhat distanced space. It creates a different room for action than in the middle of the street. The design process is illustrated in the end of the essay.

Inom de närmsta åren kommer klimatet här i Sverige att förändras. I och med att temperaturen höjs, så kommer vi i Sverige att behöva förbereda oss på torrare somrar och mer nederbörd, bestående av regn, under resten av året. Så hur ska vi förhålla oss till regnet i framtiden och hur kan regn blir en del av designprocessen?  Att samla regnvatten är outforskat inne i staden. Staden är utformad för att försöka få bort regnvattnet så fort som möjligt. Vattnet åker ned i rännstensbrunnar och försvinner bort i något vattendrag. Regnet är en resurs och istället för att låta den resursen rinna bort, kan det finnas sätt att använda regnet.  Genom att lyssna på barnens upplevelser av regn, kan vi lära oss hur vi kan uppskatta regnet i staden. Barn räds inte regn, tvärtom, det kan till och med vara efterlängtat. Regna då! är en regnsamlade lekprodukt för barn. Samlaren ska stå i offentlig miljö i parker eller på skolgårdar. Samlaren fylls på när det regnar och barnen kan använda det samlade regnvattnet till lek. I detta fall blir regnet en resurs för barnens fantasi och lek. Barn och vuxna återkommer flera gånger till platsen med olika inställning och frågeställningar. Med fokus på barn så skapas intresse och kunskap med lek, för en chans att komma närmare vår närmiljö med förståelse.

Tendo as discussões sobre as relações entre literatura e cinema, no que diz respeito a filmes baseados em obras literárias, já superado os limites da mera busca pela fidelidade, ainda são escassos os estudos contrastivos que busquem, antes de tudo, compreender os dois meios respeitando as especificidades, possibilidades e limites de cada um. Este trabalho centra-se no estudo da estrutura narrativa da obra Duas Viagens ao Brasil, de Hans Staden, e do filme Hans Staden, de Luiz Alberto Pereira, baseado nesse mesmo livro. Com o intuito de contribuir para os estudos da narrativa, o que se busca é verificar como a narração se dá na literatura e no cinema, com base nas estratégias presentes no texto literário e no texto fílmico, neste caso duas obras separadas por cinco séculos. / Considering that the discussions about the relations between literature and movies, in regards to films based on literary works, have already overcome the limits of the mere research for fidelity, there are still few contrasting studies that pursue, above all, the comprehension of the two means respecting their specificities, possibilities and limits. This work focus on the study of the narrative structure of the book Duas Viagens ao Brasil, by Hans Staden, and the movie Hans Staden, by Luiz Alberto Pereira, based on this same book. In order to contribute to the narrative studies, the present work seeks to verify how the narration takes place in the literature and in the movies, based on the strategies presented on the literary text and on the movie script, in this case, two works separated by five centuries.

Tendo as discussões sobre as relações entre literatura e cinema, no que diz respeito a filmes baseados em obras literárias, já superado os limites da mera busca pela fidelidade, ainda são escassos os estudos contrastivos que busquem, antes de tudo, compreender os dois meios respeitando as especificidades, possibilidades e limites de cada um. Este trabalho centra-se no estudo da estrutura narrativa da obra Duas Viagens ao Brasil, de Hans Staden, e do filme Hans Staden, de Luiz Alberto Pereira, baseado nesse mesmo livro. Com o intuito de contribuir para os estudos da narrativa, o que se busca é verificar como a narração se dá na literatura e no cinema, com base nas estratégias presentes no texto literário e no texto fílmico, neste caso duas obras separadas por cinco séculos. / Considering that the discussions about the relations between literature and movies, in regards to films based on literary works, have already overcome the limits of the mere research for fidelity, there are still few contrasting studies that pursue, above all, the comprehension of the two means respecting their specificities, possibilities and limits. This work focus on the study of the narrative structure of the book Duas Viagens ao Brasil, by Hans Staden, and the movie Hans Staden, by Luiz Alberto Pereira, based on this same book. In order to contribute to the narrative studies, the present work seeks to verify how the narration takes place in the literature and in the movies, based on the strategies presented on the literary text and on the movie script, in this case, two works separated by five centuries.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga platsen beskrivs i plan- och styrdokument samt undersöka hur den används i verkligheten. För att ta reda på detta har Uppsala kommuns stadskärna använts som exempel, och i studien har en dokumentanalys av plan- och styrdokument som framtagits av Uppsala kommun genomförts. Utöver dokumentanalysen som metod har komplementerande fältobservationer av tre stycken gallerior i Uppsalas stadskärna utförts. Anledningen till att gallerior valts som studieobjekt är att den offentliga platsen alltmer kommit att innebära en kommersialiserad plats. Detta tillsammans med den nyliberala planeringens inflytande och teorin om en ny form av platser – pseudo-offentliga platser. Slutsatsen som dras av dokumentanalysen och de komplementerande fältobservationerna är att de teoretiska begreppen om rätten till staden och nyliberal planering kan ibland förefalla vara kontrasterande visar ändå undersökningen att begreppet om rätten till staden både finns representerat i den faktiska användningen av galleriorna då människor använder gallerior på andra sätt än för att ägna sig åt konsumtion samt går att urskilja vid analys av Uppsala kommuns plan- och styrdokument. Samma sak gäller begreppet nyliberal planering, i plan- och styrdokumenten finns det avsnitt som tydligt visar på hur planeringen influerats av nyliberalismen.

Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta. Mitt arbete består av två delar: I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK. I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga.

No description available.

Studien syftar till att undersöka och problematisera relationen mellan dagens förtätningsideal och planeringen av grönområden i en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. Detta undersöks genom en fallstudie av hur Uppsala kommun planerar utvecklingen av grönområden vid stadsutvecklingsprojektet för Eriksberg. Studien genomförs med en textanalys av plandokument och en intervju med tidigare projektledare för Eriksbergs planprogram. Genom en litteraturstudie sammanställs teorier och tidigare forskning om förtätningsideal med grönområdens roll i täta staden och grön platsmarknadsföring. Det används vid analys av narrativ om Eriksbergs framtida grönområden. Studien visar att Eriksbergs grönområden planeras att minska i yta samtidigt som restaurering av naturparker och utveckling av urbant programmerade samt aktivitetsanpassade grönområden föreslås. Den bevarade natur som stadsdelen karaktäriseras av genom tidigare planeringsideal, hus-i-park, planeras att främst bevaras i stadsdelens utkant, vilket manifesterar att oprogrammerad natur inte anses tillhöra den framtida, urbaniserade stadsdelen. Det finns antydan att kommunen argumenterar för att grönområdens kvalitet kommer att förhöjas men att det samtidigt är otydligt vad som avses. Stadsdelen platsmarknadsförs för framtiden som grön och naturnära samtidigt som visionen förmedlas om en ny urban stadsdelspark som ska utgöra stadsdelens hjärta. Sammanfattningsvis påvisar studien en diskrepans mellan grönskan roll i stadsdelen idag och i framtiden.