Denna kvalitativa studie riktar fokus på att undersöka den gröna platsmarknadsföringen av den nya stadsdelen Jakobsberg ur ett kritiskt perspektiv. Studien undersöker hur Jakobsberg är en del av Karlstads tillväxtstrategi och hur den relaterar till nyliberal planeringsideologi. I ett bredare perspektiv är det vanligt att städer platsmarknadsför gröna hållbarhetsvärden i olika stadsutvecklingsprojekt, vilket denna studie undersöker med två kritiska ögon. Syftet med studien är därmed att gå bakom slagorden om grön och hållbar utveckling. Detta för att kritiskt diskutera ifall det kan finnas andra orsaker till att just dessa värden används för den nya stadsdelen Jakobsberg i Karlstad. Det teoretiska ramverket lyfter fram tre huvudämnen; Nyliberal planering, Grön platsmarknadsföring och Ekologisk gentrifiering. Dessa ramar in studiens utgångspunkter och tidigare forskningen inom ämnena. Nyliberalismen har vunnit mark i planeringen vilket har bidragit till en kraftig konkurrenssituationen mellan städer gällande tillväxt. Studien problematiserar användningen av gröna hållbarhetsvärden i platsmarknadsföring då de tenderar att användas för att attrahera den kreativa klassen, något som kan leda till en ekologisk gentrifiering och i förläggningen försvagar begreppet hållbarhet. Detta framställs genom min tolkning av innehållet i totalt åtta dokument från både Karlstads kommun och bostadsrättsföreningar Jakobsbergsskogen 2 och Landeriet. Med ett ideologikritiskt perspektiv har studien identifierat olika värden kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Även en kompletterande intervju med en informant från Karlstads kommun har genomförts i syftet att förstå orsakerna till planeringen och platsmarknadsföringen av Jakobsberg. Analysen av materialet diskuterar dessa värden i en nyliberal kontext där gröna hållbarhetsvärdena i Jakobsberg fyller en viktig funktion för Karlstads tillväxt. Tolkningen av studiens empiri och analys är att planeringen av Jakobsberg ligger i linje med kommunens övergripande mål om tillväxt, där människorna utgör den viktigaste konkurrenskraften. Den gröna platsmarknadsföringen avser därmed attrahera den mest gynnsamma klassen av människor för ökad tillväxt, vilket i längden riskerar att leda till exkludering genom en ekologisk gentrifieringsprocess. Det är dock svårt att fastställa någon specifik slutsats då inflyttning till området ännu inte skett.

Detta masterarbete behandlar ämnet lek och lekplatser kopplat till barns utveckling, såväl mental som fysisk. Arbetet tar sin utgångspunkt i den socio-spatiala ansatsen och barnperspektivet vilket gemensamt formar ett teoretiskt ramverk. I takt med att städer växer och blir tätare minskar utrymmet för barn i staden vilket gör att chansen till heltäckande lek minskar. Detta är problematisk då lek utgör en vital del av en människas utveckling. Arbetet undersöker förhållningssättet mellan den fysiska miljöns utformning och de förutsättningar det skapar för barns lek. Syftet med arbetet är att identifiera viktiga aspekter i den fysiska utformningen av miljöer vilka kan kopplas till den lekkvalitét som kan erbjudas barnet. Detta redovisas i form av en verktygslåda och två konkreta designförslag. Således undersöks det hur befintliga lekplatser, genom design, kan erbjuda ett bättre underlag för barns lek. De två valda fall där gestaltningsförslag genomförs är placerade i Karlskrona, en stad som står inför förtätning som saknar styrdokument för utformningen av barns miljöer. En av lekplatserna är placerad i centrum, Trossö, medan den andra finns på Saltö, ett villaområde strax utanför centrum. I arbetet identifieras fyra delar som kan kopplas till en lekplats kvalité vilket formar en verktygslåda. Verktygslådans delar består av; fantasi, grovmotorik, utmaning och naturinslag. Dessa delar anses vara tätt sammankopplade och beroende av varandra. Vidare redogörs det för hur de fyra olika delarna kan anses ha en koppling till den kvalité en lekplats kan erbjuda ett barn. De olika delarna, fantasi, grovmotorik, utmaning och naturinslag besitter alla unika egenskaper, varpå vissa av dessa egenskaper återfinns under flera delar av verktygslådan. Verktygslådan ser både till barnets mentala och fysiska utveckling som kan kopplas till lek. Utifrån dessa delar fungerar verktygslådan även som en mall vilket format och utgjort en grund för de gestaltningsförslag som presenteras.

In today’s society, there are very high expectations on urban planning and it´s possibilities to contribute to a good city and a good life for the citizens. A planner has to have both economical, ecological and social sustainability in mind while developing the city. An important part of the social sustainability is that all residents feel like a part of the society in the city they live in. Social integration between different social groups in the society is an important matter in today’s society. The question is if urban planning has the potential to contribute to the social integration. In this thesis, neighborhood boundaries are investigated in order to identify possibilities and barriers in the built environment for people´s movement in the city. Factors that could have an impact are identified through literature studies. The empirical investigation of the neighborhood boundaries is carried out through observations in field is supplemented by a description and discussion of three methods, multiple centrality assessment and observations, that can be used to estimate the possibilities for a good urban life. The result of the investigation is presented through a comparison of the neighborhood boundaries where factors like streets that connect the neighborhoods and the barrier impact from streets is assessed. According to the literature, streets and green areas can have barrier impact, while public space and bicycle- and footpath can have positive effects on urban life. Finally, the physical structure and the built environment is considered to have an impact on people´s movement´s in the city and urban life. In the discussion, advantages and disadvantages of the three methods and suggestions of how they can be developed are brought up. For example, it can be good to combine calculations of the connectedness of the network with observations of where and how urban life is taking place. Last but not least it´s important to point out that it seems to be agreed on in the literature that the built environment can have an impact on how people move in the city and social processes among citizens, but it is and will continue to be discussed how big the impact is. / Det finns idag höga förväntningar på att stadsplaneringen ska kunna förbättra staden och livet för stadens invånare. En planerare ska ta med både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet när staden ska utvecklas. En viktig del av den sociala hållbarheten är att alla invånare ska känna sig som en del av det samhälle de lever i. Integration mellan olika grupper i samhället är därför ett viktigt och mycket aktuellt tema i dagens samhälle. Frågan är vilka förutsättningar stadsplaneringen har för att kunna bidra till denna integration. I denna uppsats undersöks stadsdelsgränsers karaktär för att identifiera möjligheter och hinder i den byggda miljön för människors rörelser i staden. Genom litteraturstudier identifieras ett antal faktorer som kan påverka detta. Denna empiriska studie av stadsdelsgränser som utförs genom iakttagelser i fält kompletteras med en beskrivning och diskussion om två befintliga metoder, multiple centrality assessment och observationer, för att bedöma en plats möjlighet till ett fungerande stadsliv. Resultatet av den empiriska undersökningen presenteras som en jämförelse av de olika stadsdelarna där faktorer som antal sammanlänkande gator och gator med barriärverkan bedöms. Resultatet av litteraturstudien visar att gator och grönområden anses kunna ha en barriäreffekt, medan offentliga rum och cykel- och gångstråk anses kunna bidra positivt till det sociala livet i staden. Slutligen anses stadens fysiska struktur och den byggda miljöns utformning kan påverka människors rörelser i staden och stadens sociala liv. I diskussionen diskuteras för och nackdelar med de tre metoderna och förslag på hur de kan utvecklas och kompletteras. Det kan exempelvis vara bra att kombinera beräkningar på det fysiska nätverkets sammanlänkning med observationer av hur stadslivet fungerar. Avslutningsvis finns det en samstämmighet i litteraturen om att den byggda miljön påverkar sociala processer i staden, men det diskuteras hur stor denna påverkan är och denna diskussion kommer troligen fortsätta.

Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes. It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.

Denna studie undersöker hur urbana ekosystemtjänster integreras i den svenska samhällsbyggnadsprocessen med anledning av deras alltmer betydande värden för staden och dess invånare. Dagens utmaningar med framför allt globala klimatförändringar och folksjukdomar är centrala frågor som stadsplaneringen behöver hantera då bland annat översvämningar, extremtemperaturer och ohälsa är problem som visar sig i den urbana miljön. För att minska, men även hindra, en negativ utveckling av stadens utmaningar pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera avgörande aspekter för att skapa förutsättningar för framtidens hållbara städer. Trots ekosystemtjänsternas unika funktioner som såväl bidrar till vår välfärd som till kvalitativa livsmiljöer visar forskning att dagens städer inte sällan präglas av en avsaknad av ekosystemtjänster. Syftet med studien är därför att undersöka hur mål och strategier för att integrera urbana ekosystemtjänster översätts genom samhällsbyggnadsprocessens olika skeden för att slutligen landa i praktisk handling. För att undersöka denna process har en tvåfallstudie utformats där Örebro och Jönköpings kommun utgör arbetets studieobjekt. Studien undersöker vidare, genom det teoretiska perspektivet Aktör-nätverksteori (ANT), hur relationerna mellan samhällsbyggnadsprocessens olika skeden påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Undersökningen grundar sig därför i ett perspektiv på världen som utgår ifrån att såväl mänskliga som icke-mänskliga objekt, så kallade aktörer, har en avgörande roll för hur olika handlingar ter sig. Av den anledningen är det därför viktigt att förstå vilka aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen som har möjlighet att påverka ekosystemtjänsternas plats i planeringen men även att förstå förbindelserna dem emellan. Empirin utgörs således av strategiska styrdokument, likt kommunernas översiktsplaner och grönplaner, men även detaljplaner samt intervjuer med planerare från olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen. Resultatet av studiens empiri påvisar betydelsefulla likheter mellan de två fallen som framför allt visar att övergripande styrdokument, likt översiktsplaner, tydligt uttrycker ekosystemtjänsternas betydelse för kommunernas framtida utveckling. Studien visar däremot att planeraren inte sällan har en bristfällig kunskap gällande dessa frågor, vilket visar sig genom att intentionerna att integrera ekosystemtjänster går förlorade i detaljplanen. Enligt studiens resultat visar sig även detaljplanen brista i sina möjligheter att genom plankartan säkerställa ekosystemtjänsterna i den fysiska miljön, vilket grundar sig i vilka planbestämmelser som har stöd i plan- och bygglagen (PBL). Inte sällan uttrycks heller andra intressen, likt förtätning och ekonomisk vinning, som mer prioriterade frågor, vilket många gånger leder till att ekosystemtjänster istället bortprioriteras. För att åstadkomma en planering där ekosystemtjänster integreras genom hela samhällsbyggnadsprocessen visar studiens slutsats att relationerna mellan de studerade aktörerna därför måste stärkas samt att detaljplanens möjligheter att säkerställa ekosystemtjänster behöver utvecklas.

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare. / The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns exempel i Karlstad centrum som kan tyda på exkluderande design. Detta görs utifrån de två frågeställningarna: Vilka exempel på exkluderande design finns i Karlstad centrum? Vad i den urbana designen i Karlstad centrum skulle kunna missgynna olika grupper och i så fall vilka? Det empiriska materialet har samlats in genom observationer och denna empirin som har samlats in ska hjälpa till att besvara frågeställningarna. Uppsatsen utgår ifrån Fredrik Edins och Robert Rosenbergers teorier om exkluderande design men även Henri Lefebvres begrepp rätten till staden berättat utifrån Helena Holgerssons avhandling. Teorierna har använts i syfte att tolka den urbana designen i Karlstad centrum. Utifrån dessa teorier gick det att finna att olika designer i Karlstad Centrum kan medföra exkluderande effekter mot vissa grupper. Det går däremot inte att tydligt avgöra avsikten av dessa designer. / This essay looks to study if there are examples of design elements that can indicate exclusionary design in central Karlstad. This will be conducted using two questions: What examples of exclusionary design can be found in central Karlstad? What in the urban design in central Karlstad can act exclusionary against different groups and if so, against who? The empirical material has been collected using observations and this empirical material seeks to help answer the two questions. The essay engages the theories of Fredrik Edin and Robert Rosenberger on exclusionary design as well as Henri Lefebvre’s concept of the right to the city as told in Helena Holgersson’s thesis. The theories have been used to interpret the urban design found in central Karlstad. Using these theories we found that different designs in central Karlstad can entail exclusionary effects against certain groups. We can not however clearly determine the intention behind these designs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur planeringen av social hållbarhet med fokus på trygghet i den offentliga miljön förändrats i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av två olika planprogram för en hållbar utveckling av Norra Djurgårdsstaden. Planprogrammen är från 2017 och 2021 och har studerats med en jämförande ansats. Uppkomsten av ord har räknats samt en dokumentstudie där olika studier och böcker ligger till grund för de teorier som diskuteras med analysens resultat. Resultatet av studien visar att det finns ett fortsatt arbete för social hållbarhet i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Planering som är kopplat till det offentliga rummet visar på hur Norra Djurgårdsstaden har ett starkt fokus på trygghet. Planprogrammet från 2021 har ett trygghetsperspektiv med en starkare koppling till jämställdhet och jämlikhetsfrågor. Det sociala hållbarhetsarbetet har fått ett större fokus på jämställdhet och jämlikhet som är kopplat till Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål.

Förtätning är det rådande stadsbyggnadsidealet i Sverige, vilket innebär att urbana ekosystemtjänster i allt större takt byggs bort. Samtidigt är grönområden viktiga resurser för rekreation och biologisk mångfald. Den här uppsatsen skildrar två urbana rörelser som bildats för att protestera mot planerad avverkning av stadsnära skogsområden. Syftet är att förstå hur urbana rörelser argumenterar och mobiliserar i rumsliga konflikter. Det ena exemplet, Invånarna, är i Halmstad kommun och det andra, Försvara Blodstensskogen, i Uppsala. Två semi-strukturerade intervjuer görs med personer som varit drivande i rörelserna för att utröna deras argument och strategier. Fokus ligger också på i vilken grad sociala medier används som strategi genom innehållsanalyser av rörelsernas Facebooksida respektive Facebookgrupp. Resultaten visar att rörelserna har ekologiska argument gemensamt och båda befarar utflyttning från området om skogarna avverkas, men av olika anledningar. Vad gäller strategier har Försvara Blodstensskogen ockuperat skogen, medan Invånarna satsar på att överklaga beslutet och att göra medborgares röster hörda genom enkäter. Deras användning av sociala medier skiljer sig åt, för Invånarnas grupp var sociala medier mest ett sätt att skapa opinion medan Försvara Blodstensskogens sida mest syftade till att uppmana till handling på plats. Uppsatsen visar hur urbana rörelser formas utifrån ett missnöje med politikens förmåga att forma staden och hur de yrkar för sina versioner av hållbarhet och en bra stad. Hållbarhet är centralt i båda konflikter och en viktig slutsats är att hållbarhet är tätt förbundet med urbana rörelsers krav på rätten till staden.

Idag pågår en omfattande urbanisering, och utifrån rådande hållbara stadsutvecklingsideal är den täta blandstaden eftersträvansvärd. Detta skapar konkurrens om stadens mark. Många barn växer upp i staden men barnperspektivet ges ett begränsat utrymme i planeringen av den byggda miljön. Över tid har olika mycket hänsyn tagits till barnperspektivet, exempelvis gavs barnperspektivet stort utrymme under efterkrigstidens stadsplanering och bostadsbyggande, idag hänvisas barn oftare till specifika ytor och kan inte ta del av hela staden. Frågan om vem som ges rätten till stadens offentliga rum blir därmed relevant. Studien belyser problematiken utifrån framförallt två teorier; The right to the city (Harvey, 2008; Mitchell, 2003) och genom en vidareutveckling av miljöpsykologiska begreppet affordances (Kyttä, 2003). De två perspektiven har möjliggjort en analys på ett strukturellt plan såväl som i en mer detaljerad skala. Studien består av en fallstudie med fokus på tre offentliga rum i Hyllie, en skolgård med en angränsande park, ett stationstorg och ett bostadsområde. Det empiriska materialet har samlats in genomintervjuer och en dokumentanalys. Fokus ligger på hur barnperspektivet beaktas i planeringen idag och på hur detta perspektiv kan vidareutvecklas för att skapa barnvänliga urbana miljöer. Resultatet visar att rekreations- och lekytor, är för få, för små eller för tillrättalagda och att det planeras för en hög grad av biltrafikalstrande verksamheter i området. Slutsatsen är att barns rörelsefrihet kommer att begränsas i Hyllie, om så inte ska ske är föräldrarnas resurser avgörande samt är det nödvändigt med en medveten planeringsstrategi om denna utveckling ska kunna vändas. / In today’s western societies an ongoing urbanization is taking place simultaneously as the dense mixed city is desirable based on current sustainable urban development ideals. This leads to a competition of space in the city. Many children in Sweden grow up in cities today. However, the child's perspective is given a limited focus in the planning of urban environments. Over time, varying degree of the child’s perspective has been taken into account. The child’s perspective was given great consideration during post-war urban planning. Today children are directed to specific areas and have limited access to the city as a whole. The question of who is given the right to public spaces is therefore relevant. The thesis highlights the problem on basis of two main theories; "The Right to the City" (Harvey, 2008; Mitchell, 2003) and through further development of environmental psychology concept "affordances" (Kyttä, 2003). The two perspectives enable an analysis on a structural level as well as in micro scale. A case study is conducted focusing on three public spaces in Hyllie, a schoolyard with an adjacent park, a station square and a residential area. The study focuses on how the child’s perspective is used in planning today and how the perspective can be developed further to creates child-friendly urban environments. Through interviews and document analysis, conclusions have been drawn about the planning of Hyllie from the child's perspective. The result indicates that recreation- and playground areas are too small, too few or too well designed and that the detail plans enables a high degree of traffic evoking activities. The conclusions are that the child's freedom of movement will be limited in Hyllie, if not to happen, it is crucial parental resources and it is necessary with a conscious planning strategy if the trend is to be turned.