Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkat fastighetsföretags beslut attexploatera i ett nytt geografiskt område som Hyllie.Priset på fastigheter med närhet till havet eller fastigheter i de centrala delarna av stadskärnan är generellt högre än på andra platser. Detta beror dels på att betalningsviljan hos hyresgäster ökar då efterfrågan är hög och utbudet begränsat. Under det senaste decenniet har vi sett ett ovanligt högt fastighetsbyggande i en specifik geografisk plats i Malmö som inte har några av dessa egenskaper i området, nämligen Hyllie. Fastighetsbyggandet i stadsdelen fortgår fortfarande trots att 84 fastigheter redan står klara för inflyttning. Studien kommer att undersöka vilka faktorer som gör att fastighetsbolagen väljer att exploatera i Hyllie och bidra till fortsatt forskning inom ämnet exploatering.Metoden som använts i studien, för att samla in data till empirin är en semistruktureradkvalitativ metod genom fysiska intervjuer. De sju respondenterna som deltagit i intervjuer är alla fastighetsföretag som valt att investera i mark i Hyllie. Samtliga företag har byggnader som står klara i området och har erfarenhet av hur efterfrågan i området ser ut. Frågorna som ställs handlar om företagens beslut att investera i Hyllie och varför de sökt sig till just Hyllie. Frågorna har ibland kompletteras med följdfrågor för att få respondenterna att utveckla sina svar. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att noga kunna göra en analys av det empiriska materialet och kunna koppla detta till tidigare forskning och relevant teori.Resultatet av analysen gav kunskap om flera avgörande investeringsfaktorer somkommunikation, lämplig blandning av kontor och fastigheter, tillgänglig mark att exploateram.fl. De faktorerna som anses avgörande för Hyllies intensiva exploatering konstateras vara just tillgång till mark och Hyllie station som bidrar till en bra kommunikativ stadsdel med närhet till både Malmös centrala delar och till Köpenhamn. / The purpose of this study is to investigate why real-estate companies chose to invest inproperty within the geographical area of Hyllie, Malmö.Real-estate prices generally tend to be higher when the property is close to the ocean or in a more central location within the city. This is demonstrated by the tenant’s willingness to pay more when the demand is high and the supply is limited. During the past decade, we have seen an unusually high concentration of construction in Hyllie, Malmö, which contains neither of desirable property characteristics. The construction in the district still continues despite there already being 84 buildings constructed. The study will investigate the how real-estate companies exploit the area and contribute to further studies on land exploitation.To collect research material, a semi structured, qualitative method through interviews hasbeen performed. The seven respondents of the survey are all real-estate companies that have invested in properties in Hyllie. All of the participating companies have property which are ready for occupancy in the area and therefore have knowledge of the demand in Hyllie. The questions asked are about the company’s decision to invest in Hyllie and why they have decided to invest in the specific geographical area that Hyllie is situated. The questions have, in some occasions been followed up by complementary questions to make the respondent elaborate their answer. The interviews have been recorded and transcribed to make it possible to thoroughly analyze the research material and link this to previous research andrelevant theories.The analysis resulted in the knowledge of the crucial factors, as the possibility to commute, a subtle mix of commercial facilities and residences, exploitable land that is up for sale etc. The two factors that could be considered crucial for the intense exploiting of Hyllie could be related to the available land and access to Hyllie station, this contributes to easy commuting to both the central parts of Malmö city and Copenhagen.

Mot bakgrund av ett ökat intresset för stadskärnan, i både svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den här studien den svenska planeringspraktikens intresse för stadskärneutveckling i perifera områden. Syftet med studien är att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum för stadskärneutveckling och att fördjupa förståelsen för vad detta innebär för planeringen av staden. Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utgår från ett diskursteoretiskt förhållningssätt vilket för med sig ett antal logiker och begrepp som använts för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utgångspunkt i hur utbyggnadsområdet Hyllie i Malmö. Tongivande för utbyggnaden av Hyllie är att områdets perifera läge framhålls som en tillgång för Malmö. Analysen har inneburit en kvalitativ bearbetning av text-, bild- och kartmaterial som berör omvandlingen av Malmö som postindustriell stad som kommunalt planeringsprojekt. För att fördjupa förståelsen för hur periferin rekonstrueras som rum för stadskärneutveckling och vad det får för konsekvenser för planeringen av staden, har analysen utgått från ett antal forskningsfrågor vilka syftar till att förstå stadskärneutveckling som diskursiv praktik med fokus på staden som diskurs, dess organiserande begrepp och konstitutiva utsida. För att förstå hur Hyllie ges en rekonstruerad betydelse i Malmö, där periferin lyfts fram som en tillgång, har därför periferin analyserats som ett begrepp som utgör föremål för en diskursiv kamp om dess meningsskapande. Studien pekar på att periferins rekonstruerade meningsskapande kan ses som ett uttryck för Malmös representationskris, där sökandet efter en postindustriell identitet är centralt. I planeringen av Hyllie ges periferin en rekonstruerad betydelse i syfte att utgöra fortsättningen på Malmös omvandlingsprocess från industristad till postindustriell stad. Detta sker genom att utveckling av stadskärnan artikuleras som en generell lösning och som något som kan representera hela staden och alla invånare. De viktigaste resultaten ligger i att rekonstruktionen av periferin bygger på en diskursiv praktik som upprätthåller en hierarkisk relation mellan centrum och periferi genom att bortse från många av stadens sociala problem.

City of Malmö has ambitions for the district Hyllie to become a demonstrative area ofsustainable urban development. As a part of this the following report aims to investigate the potential in using noise barriers combined with photovoltaics along Annetorpsvägen to generate solar electricity. To quantify the losses that shadows from buildings along the roadmight cause, a 3D-model of the area was constructed in SketchUp. This digital model made it possible to simulate shadows and how they change over the year. A reference model of a photovoltaic noise barrier (PVNB) was constructed and used to find the dates on which the solar cells are shadowed depending on building heights and positioning of the barrier. The results show that two lengths with a total distance of 400 meters is appropriate for applying photovoltaic noise barriers. Along distance A, a PVNB with a total capacity of 19 kWp is expected to generate 18 000 kWh per year assuming realistic shadowing, which equals 6% losses compared to production without shadows. The PVNB along distance B with installed capacity of 37 kWp has no considerable problems with shadowing and is expected to generate 37 500 kWh per year. This gives a total production of 56 500 kWh per year. The combined investment costs (excluding costs for the actual noise barrier) for both power plants are assumed to be approximately one million SEK. Expected economical outcome is a negative capital value after 25 years, although a change of critical factors such as investment aid, investment cost, electricity prices and cost of capital may result in a more positive outcome. Production losses from shadowing and dirt seem to have a minimal effect on the outcome Despite uncertainty in the economical outcome, realizing the project would have several other positive effects such as reduction of carbon dioxide emissions and a positive impact on the public view of renewable energy.

Hyllie, a large scaled urban development project in the Southern of Malmö, hopes to contribute to Malmö Municipality’s goal to be the worlds greatest in sustainable development year of 2020. The city of Malmö together with 20-something developers are building at the urban development area and by now the area is full of large scaled buildings and the pile of construction permits for a new modern bathhouse and offices, cultural centers, hotels and thousands of homes are constantly increasing. Just because of all the large-scale investments in this area, I examine the cultural aspects of urban planning in Hyllie in this paper. By studying the struggle for meaning and how it is negotiated between the municipality and commercial entities through a cultural analysis tool build mostly with geographer David Harvey’s theories about a transformation in urban governance from managerialism to entrepreneurialism, I come to the conclusion that the city of Malmö is leaning towards a planning strategies where the focus is on economic growth. As the post-industrial society is highly digitalized offering constant access to information I also look at how the media reports on the creation of meaning in new Hyllie. A transformation is revealed, showing that media year after year becomes less critical and even starts to contribute to the image of Hyllie as the city of Malmö and developers want.

The aim of this essay is to examine the motives behind the exploitation of the highly rated arable land in Hyllie, Malmö, seen from the perspectives of the County Administrative Board of Skåne (länsstyrelsen) and the municipality of Malmö. The essay also examines what measures have been taken or considered by the municipality to compensate the loss of arable land.This is a highly relevant topic considering the urban sprawl that takes place in Skåne today and how agricultural land tends to disappear as a result of this exploitation. This exploitation of agricultural land cannot be seen as sustainable development since the agricultural land in Sweden is limited and of great interest to preserve for the national production of food and energy. The study's geographical focus will be in Malmö and Skåne with the exploitation of Hyllie as a case study.The essay will focus on what motives and values are behind such exploitation. Considering the Skåne region's desire to keep the town centres dense and counteract the current urban sprawl, I believe a discussion of the motives is necessary. The discussion will also consider how arable land is perceived not only through laws and restrictions but also how it is treated by different stakeholders in practice.The analysis of the essay will result in a discussion of the possibilities of sustainably compensate for the loss of food- and energy production. Since compensation can be considered as a method to reduce the exploitation of agricultural land, my theoretical angle of this essay will consist of theories related to the strategy, such as the principles of balance. The strategy of compensation is an up-to-date topic that gives an interesting perspective on today’s development. The method is still on the investigation state and new to practice in Sweden but as a theoretical point a view it provides a deeper discussion to my topic.This essay is also based on interviews and literature that primarily point out the need of a new perspective of how to save what is left of Swedish agricultural land from being exploited. The essay’s result shows how different motives can be brought to an acceptance of taking highly rated arable land for exploitation in Hyllie, this if other public interests are justified to be of greater value than the preservation of agricultural land.The essay advocates that the issues of preserving agricultural land should either be elevated from municipal to parliamentary interest or that the laws and restrictions connected to them should be more solid and clear in practice. Arable land should be preserved at any cost. To compensate for lost land is never a complete solution. However, continued urban development is inevitable and if land must be exploited it should be compensated, since it is a better to compensate than not to do.

De kraftiga skyfall som drabbat Malmö har fört klimatanpassad planering högre upp på agendan. Parallellt har nyliberala strömningar gjort städer mer entreprenöriella, där mycket fokus legat på stadsmarknadsföring i hopp om att stärka skatteunderlaget. Klimatanpassad planering har i sin tur integrerats i denna metod. Den klimatanpassade planeringens egenskaper beskrivs ofta som enkom positiva för alla, där sociala och hälsobringande värden förenats med ekologiska. Däremot visar forskning att gröna implementeringar kan påskynda gentrifieringsprocesser och segregationsmönster i form av ökad attraktivitet, varpå vikten av ekonomisk tillgång intensifieras. Då det nya området södra Hyllie planerats med rekordgröna motiv på en plats där omkringliggande områden betraktas som resurssvaga – i en stad med stora klassklyftor – fann vi en brist i perspektivet av socio-spatial rättvisa. I denna studie har vi därför analyserat dokument från Malmö stads samt genomfört intervjuer med en planhandläggare, en landskapsarkitekt och en teamledare för Hyllie för att undersöka socio-spatialitetens roll i den klimatanpassade planeringen. Resultaten tydde på att tillgång representeras av fysisk snarare än mental tillgång och att attraktivitet fungerar som den klimatanpassade planeringens primära verktyg för att bemöta de flesta socio-spatiala utmaningarna. Vi kunde dra slutsatsen att klimatanpassad planering används i flera fall för att forma och påverka socio-spatiala förhållanden men att dess positiva utfall för alla antas vara givet. Vi menar därför att socio-spatialitet måste lyftas inom den klimatanpassade planeringen i syfte om att en rättvis tillgång och fördelning av dess goda effekter kan uppnås. / The heavy downpours that have struck Malmö has put climate adaptive planning higher up on the agenda. The neoliberal currents have simultaneously made cities more entrepreneurial where a lot of focus has been put on city branding in the hope of increasing the tax base. Climate adaptive planning has in turn been integrated in this method. The characteristics of climate adaptive planning are frequently described as solely positive for all where social and health values have been combined with ecological values. On the other hand, research has shown that green implementations can expedite gentrification processes and segregation patterns by increasing attractiveness whereas economic access intensifies. Malmö’s development project södra Hyllie is planned with motives of creating a record green environment. As this project is neighbouring areas of lesser economic means in a city with large class divides, we acknowledged an insufficient attention to aspects of socio-spatial justice. In this study, we therefore analysed the city of Malmö’s central planning documents and interviewed one planning officer, one landscape architect and the team leader of Hyllie in order to gain a deeper understanding, regarding the role of socio-spatiality in climate adaptive planning. The results showed that access was mainly regarded as physical access rather than mental access and that attractivity is largely used as the main tool for approaching socio-spatial challenges. We established that climate adaptive planning is conducted in several cases to form and influence socio-spatial conditions but that their positive effects for everyone is assumed. Therefore, our notion is that socio-spatial justice must be made a greater part of climate adaptive planning in order to obtain a more just distribution and access in regard to its positive effects.

The purpose of this study is to research how residential segregation is described within a municipalities municipal planning document. Furthermore, proposed strategies to prevent and work against residential segregation will also be researched in the same documents. The chosen area for the research is Malmö municipality, Hyllie and Rosengård which are neighborhoods within Malmö municipality.  The research represents how residential municipality is described in the chosen areas of the studies. In addition, the research also represents the suggested approaches to prevent residential segregation. The informational for the research has been collected by examining relevant documents provided by the Malmö municipality. The result of the study shows that there are several keywords that are used to describe the phenomenon residential segregation. With the help of previous research, it was not difficult to determine such keywords. Social sustainability, mixed housing, integration, equality are examples of terms used to describe residential segregation.

Idag pågår en omfattande urbanisering, och utifrån rådande hållbara stadsutvecklingsideal är den täta blandstaden eftersträvansvärd. Detta skapar konkurrens om stadens mark. Många barn växer upp i staden men barnperspektivet ges ett begränsat utrymme i planeringen av den byggda miljön. Över tid har olika mycket hänsyn tagits till barnperspektivet, exempelvis gavs barnperspektivet stort utrymme under efterkrigstidens stadsplanering och bostadsbyggande, idag hänvisas barn oftare till specifika ytor och kan inte ta del av hela staden. Frågan om vem som ges rätten till stadens offentliga rum blir därmed relevant. Studien belyser problematiken utifrån framförallt två teorier; The right to the city (Harvey, 2008; Mitchell, 2003) och genom en vidareutveckling av miljöpsykologiska begreppet affordances (Kyttä, 2003). De två perspektiven har möjliggjort en analys på ett strukturellt plan såväl som i en mer detaljerad skala. Studien består av en fallstudie med fokus på tre offentliga rum i Hyllie, en skolgård med en angränsande park, ett stationstorg och ett bostadsområde. Det empiriska materialet har samlats in genomintervjuer och en dokumentanalys. Fokus ligger på hur barnperspektivet beaktas i planeringen idag och på hur detta perspektiv kan vidareutvecklas för att skapa barnvänliga urbana miljöer. Resultatet visar att rekreations- och lekytor, är för få, för små eller för tillrättalagda och att det planeras för en hög grad av biltrafikalstrande verksamheter i området. Slutsatsen är att barns rörelsefrihet kommer att begränsas i Hyllie, om så inte ska ske är föräldrarnas resurser avgörande samt är det nödvändigt med en medveten planeringsstrategi om denna utveckling ska kunna vändas. / In today’s western societies an ongoing urbanization is taking place simultaneously as the dense mixed city is desirable based on current sustainable urban development ideals. This leads to a competition of space in the city. Many children in Sweden grow up in cities today. However, the child's perspective is given a limited focus in the planning of urban environments. Over time, varying degree of the child’s perspective has been taken into account. The child’s perspective was given great consideration during post-war urban planning. Today children are directed to specific areas and have limited access to the city as a whole. The question of who is given the right to public spaces is therefore relevant. The thesis highlights the problem on basis of two main theories; "The Right to the City" (Harvey, 2008; Mitchell, 2003) and through further development of environmental psychology concept "affordances" (Kyttä, 2003). The two perspectives enable an analysis on a structural level as well as in micro scale. A case study is conducted focusing on three public spaces in Hyllie, a schoolyard with an adjacent park, a station square and a residential area. The study focuses on how the child’s perspective is used in planning today and how the perspective can be developed further to creates child-friendly urban environments. Through interviews and document analysis, conclusions have been drawn about the planning of Hyllie from the child's perspective. The result indicates that recreation- and playground areas are too small, too few or too well designed and that the detail plans enables a high degree of traffic evoking activities. The conclusions are that the child's freedom of movement will be limited in Hyllie, if not to happen, it is crucial parental resources and it is necessary with a conscious planning strategy if the trend is to be turned.

Neoliberalism står för så mycket mer än att bara vara en ideologi som tar steget ifrån statens kontroll. Förutom att ideologin strävar åt ekonomisk frihet finns det också andra tydliga attityder som riktar sig till samhället i helhet; den enskilda individen, den anställde och staden. Neoliberalismen har påverkat planeringen mycket. Framför allt har tron på marknadens goda effekter förstärkts, medan staten har fått ett betydligt lägre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gäller framför allt aktörer från den privata sfären. Stadspolitiken har också förändrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och ett tydligare fokus på att marknadsföra staden. Detta har uppmärksammats i uppsatsens fallstudie Hyllie, där bland annat Emporia, ett av skandinaviens största köpcentrum, har gett området gratis marknadsföring. Andra tecken på marknadsföring i planeringen av Hyllie är den spektakulära arktitekturen som har gett området en viss status och rykte. Hyllie är ett utbyggnadsområde med många inblandade aktörer, där kommunen har en stor roll tillsammans med byggherrar och andra privata intressenter. Percy Nilsson är den privata aktör som vågade satsa och investera tidigast i planprocessen. Idag är intresset stort för att bygga kontor, medan byggandet av bostäder bland annar har stannat av på grund av lågkonjunkturen, men också på grund av att marknaden tycks fungera dåligt i en bransch som beskrivs som oligopol.