This thesis investigates the development and formation of new ideals for the city and its citizens which emerged in the wake of the economic crisis of the late 1970s to the early 1990s. This period of time is often identified as the end of the industrial society and the beginning of what is generally known as the information society. By studying how the city was perceived in the context of a new societal form and, through that, was given a new economic function, this thesis shows a different understanding of why and how Swedish cities adopted new and completely different strategies in a relatively short period of time. As opposed to similar research in the same field, this thesis studies the early development of these new strategies and ideals of the city by focusing on two previously overlooked concepts: samhällsform [societal form] and livsform [life form]. As this thesis will show, these two concepts were paramount to the agents own understanding of the connection and co-dependence between the city, the citizen and the order of production. By using theories concerning the importance of time as a way for the agents to structure their own understanding of events, this thesis shows how the image of crisis created ruptures in time and thereby enabled new possible actions for the agents. By making the industrial society and industrial city a thing of the past, new strategies could be implemented and old norms and practices were challenged. The new ideal city catered to the imagined needs and demands of a new life form, namely karriärbunden livsform [career bound life form], which was considered to contribute to growth in the new information society. As this thesis points out, this life form was made into a template of how a city should be planned and thereby has gained great advantage in comparison to other groups in Swedish society.

Thesis (M.A. (Afrikaans and Dutch))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

This study shows how city planners and politicians in Karlstad plans different parts of the city, what type of model/ city ideals they use when planning, and how it is expressed. The study was made using a qualitative method, were a discourse analysis was vital for the elected planning document and blog posts. Qualitative interviews were also made with five people with significant meaning, who hold different positions in the city planning of Karlstad. In the produced material, it appears that the city planners and politicians in Karlstad are planning for traditional city ideals as a foundation in the planning, with influence from new ideas as for example sustainable planning and economic growth. In some parts of the city a modern and rational planning remains. However, it is apparent from the respondents that this kind of planning is important to avoid, and instead use an older type of planning from the 19th century and early 20th century. The consequences of striving towards this ideal, is that some structures and groups are highlighted as ideal and thus excludes others. The ideal is seen as a romanticized image of the city, which can result in a gap between planning and reality. Also, it creates conflicts and difficulties when some goals in the planning stand against each other, and that some planning concepts can be interpreted in different ways. / Detta arbete redogör för hur stadsplanerare och politiker i Karlstad planerar olika delar av staden och vad för slags målbild/stadsideal de har när de planerar och hur detta uttrycks. Studien är utförd genom en kvalitativ metod där diskursanalys är central för utvalda planeringsdokument och blogginlägg. Kvalitativa intervjuer är också genomförda med fem betydande personer som innehar olika roller i Karlstads stadsplanering. Av det framtagna materialet framkommer det att stadsplanerarna och politikerna i Karlstad planerar efter ett traditionellt stadideal som grund i planeringen, med inslag av nya idéer som till exempel hållbarhet och ekonomisk tillväxt. I vissa delar av staden lever dock den modernistiska och rationella planeringen kvar. Dock framgår det av respondenterna att denna typ av planering är viktig att komma ifrån och därför är det en äldre planering från 1800- talet och tidigt 1900- tal som de vill återgå till. Konsekvenserna av att sträva efter detta ideal är att en del strukturer och målgrupper lyfts fram som ideala och därmed utesluts andra. Idealet ses många gånger som en romantiserad bild av staden, vilket kan resultera i ett glapp mellan planering och verklighet. Dessutom skapas konflikter och svårigheter då en del mål i planeringen står mot varandra, samt att vissa planeringsbegrepp kan tolkas på olika sätt.

This research focused on the metaphor of space as used by Afrikaans female poets in South Africa in the period 1994-2005, both space as an environment and as an abstract space in which the poets find themselves. In this period, South Africa got a new democratic dispensation and women were de-marginalised. As a background to the study, a brief overview was given of the work of various Afrikaans poetesses, but the main focus was on the work of two contemporary poetesses, namely Use van Staden and Wilma Stockenstrom, to observe whether the new role of women in society is reflected in the work of these two poetesses. In the study, the theory of Pierre Bourdieu, a French culture-sociologist, was used, namely that no text is ever "free", but that there is a close relation between text and context. Because only the work of female writers was studied in this research, and because the poetesses give a voice to the spatiality of women, theories of feminism as well as postcolonialism were also involved in the study. The spatial metaphors in the texts of the poetesses were also analysed, because they use metaphors to portray their spatiality. These spatial metaphors also lead to the exploitation of other relevant themes. In the investigation of the representation of spatial metaphors used by Afrikaans poetesses, and in particular Use van Staden and Wilma Stockenstrom, it was found that the spaces in which women find themselves play a prominent role in their lives. It was also observed that there is disharmony between poetesses and the spaces in which they find themselves. This research found that women have been de-marginalised and that the patriarchal system has been crossed, and that this phenomenon is being portrayed by the work of female poets who give a voice to the women of this country and portray the many facets of female experience. / Thesis (M.A. (Afrikaans and Dutch))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

This research focused on the metaphor of space as used by Afrikaans female poets in South Africa in the period 1994-2005, both space as an environment and as an abstract space in which the poets find themselves. In this period, South Africa got a new democratic dispensation and women were de-marginalised. As a background to the study, a brief overview was given of the work of various Afrikaans poetesses, but the main focus was on the work of two contemporary poetesses, namely Use van Staden and Wilma Stockenstrom, to observe whether the new role of women in society is reflected in the work of these two poetesses. In the study, the theory of Pierre Bourdieu, a French culture-sociologist, was used, namely that no text is ever "free", but that there is a close relation between text and context. Because only the work of female writers was studied in this research, and because the poetesses give a voice to the spatiality of women, theories of feminism as well as postcolonialism were also involved in the study. The spatial metaphors in the texts of the poetesses were also analysed, because they use metaphors to portray their spatiality. These spatial metaphors also lead to the exploitation of other relevant themes. In the investigation of the representation of spatial metaphors used by Afrikaans poetesses, and in particular Use van Staden and Wilma Stockenstrom, it was found that the spaces in which women find themselves play a prominent role in their lives. It was also observed that there is disharmony between poetesses and the spaces in which they find themselves. This research found that women have been de-marginalised and that the patriarchal system has been crossed, and that this phenomenon is being portrayed by the work of female poets who give a voice to the women of this country and portray the many facets of female experience. / Thesis (M.A. (Afrikaans and Dutch))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender. Resultatet indikerar även att det inte finns någon homogen förståelse för huruvida gentrifiering är någonting negativt eller positivt i sig. Dock finns det en klar förståelse om att stadsdelens ekonomiska utveckling har förändrat platsen som sådan, vilket bemöts med blandad respons. / The purpose of this essay is to identify how the discourse about gentrification is produced in Swedish newspapers, where Södermalm in Stockholm is a typical example of a place that is considered to be gentrified. The study was conducted through critical discourse analysis, using Faircloughs guidelines and a theoretical framework consisting of sociological theories on urbanity and social stigmatization. The essay applies Georg Simmel’s and Pierre Bourdieu's theories on city life, habitus and cultural capital, Norbert Elias's view of established and outsiders and David Harvey's formulation of the right to the city. The analysis consists of ten newspaper articles published in the Swedish newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Metro, Mitt i Södermalm, and Svenska Dagbladet. The results indicate that gentrification is seen as a class-related urbanization process which takes shape through sales of rental units, the creation of a new middle class and popular cultural trends. The results also indicate that there is no uniform understanding of whether gentrification is negative or positive. Nevertheless there is an understanding that the district's economic change has altered the site, which is met with mixed responses.

Diss. (sammanfattning) Alnarp : Sveriges lantbruksuniversitet, 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Följande kandidatarbete undersöker hur grönska används och tolkas inom den fysiska planeringen från översiktsplan till detaljplan. Två urbanteorier har utgjort grunden för genomförandet av arbetet, Fuzzy Concept och Natur i staden. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur grönska och natur används och formuleras i översiktligplanering och hur tillämpningsbar grönskan ur översiktsplan sedan är i detaljplan. Uppsatsen har vidare undersökt hur grönskan används i detaljplan och hur tolkning av översiktsplanens direktiv tillämpats i planbeskrivningen. Huvudfokus har varit tolkningen från översiktsplan till detaljplan för att identifiera om begrepp är tydligt formulerade. Detta har även resulterat i viss analys av de budskap kring grönska som plandokument medför. En fallstudie har genomförts av ett tidigare projekt som belyst hållbarhetsarbete i översiktlig planering, SAMS-projektet Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur (Boverket m.fl, 2010). Av detta fall har fyra analysenheter i form av kommuner identifierats som när projektet genomfördes var grunden i en flerfallstudie. Detta projekt blev intressant under områdesöversikten och redovisar kommuner som tidigare arbetat med hållbarhet på olika sätt, genom den här uppsatsens fallstudie har då det fortsatta arbetet med ekologisk hållbarhet i from av grönska varit den avgränsning inom vilket studien har genomförts. I analysen av arbetet har det framkommit vilken användning och syften med grönska som kommunerna planerar för i den översiktliga planeringen. Det visade sig att den strategiska planeringen främst arbetar med stora skyddsvärda områden och målande strukturer som ofta inte berörde detaljplanerna. Slutsatsen i arbetet blev därmed att den fysiska planeringen kan utveckla översiktsplanens användning av grönska för att bättre kunna vägleda och säkra för grönskans förekomst även i tätorter.

Rätten till staden är en ständigt pågående diskussion om människors möjlighet att använda sig av staden och skapa den verklighet de själva lever i. I städer finns människor som har sällskap av hund och som frekvent använder sig av det offentliga rummet. Uppsatsen syftar till att bidra med en förståelse för hundägarens och hundens plats i staden genom att undersöka hundägares och hundars användande av staden, deras upplevelser i det offentliga rummet och på vilket sett de kan ge uttryck för behov i staden.   Uppsatsens empiriska material har samlats in med den etnografiska metoden go-along för att undersöka hundägares och hundars vardagliga liv, samt genom en fokusgrupp med två etologer för att synliggöra hundens behov i planering. Det empiriska materialet har undersökts i relation till teori om rätten till staden, social rättvisa och more-than-human geography. Den sistnämnda teorin utgår från djurens rätt till staden som likställd människan. Med utgångspunkt i more-than-human geography antar studien en kritisk ansats mot hur hundars behov tillgodoses i den svenska planeringen. Studien visar på en avsaknad av hundägares och hundars rätt till staden. Detta tar sig uttryck i hundägarens vardagliga liv som en längtan och en saknad efter att kunna tillfredsställa sin hunds behov i staden, samt genom en osäkerhet och ett motstånd i användningen av stadens offentliga rum. Uppsatsen synliggör även en social konflikt mellan hundägare och icke-hundägare. Konflikten har sitt ursprung i hundägares vilja att nyttja staden på ett annat sätt än vad som är tillåtet, vilket innebär att hundägare bryter mot hundförbud och restriktioner i syfte att tillfredsställa sin hunds behov och intressen. Uppsatsen visar på en begränsning av hundens utrymme i staden som en effekt av att människans behov står i centrum för utveckling, samt som en följd av stadens ekonomiska drivkraft. Uppsatsen argumenterar för att ge hundar mer utrymme i planering för att stärka hundägares och hundars rätt till staden, men även i syfte att minska den konflikt som existerar mellan hundägare och icke-hundägare.

När det är mörkt tycker jag om att gå hem. Det är oftast utifrån mina nattliga vandringar jag producerar, samlar och ser samband då jag i ensam tystnad möter nya rum och konstellationer som uppstår och försvinner i  staden. Jag fotograferar till blivande målningar, filmar eller tar objekt från platser för att använda i mitt arbete. Denna text koncentrerar sig främst kring de platser jag ser på, tankar kring dem och hur de överförs till att bli måleri.