No description available.

No description available.

<p>Today’s society has become a society of information were communication has become more important to manage, both for companies and for the person as an individual. If you want your message to be successful you have to plan your communication and also evaluate the result. The administration of health and care in Karlstad had already planned and performed an information campaign, “Vård & omsorg – Mer än ett jobb” (translation “Health & care – More than a job”), and therefore we got the assignment to investigate the rate of success.</p><p>The investigation is based on both theory and empiric. Questions that we considered interesting and relevant was whether the ideal campaign exists and how the campaign of the administration of health and care has been received by its target group.</p><p>The literature gives many advices for how to create a successful campaign. But to find a concept for the ideal campaign turned out to be impossible. When we compared the theories with the campaign of the administration of health and care we found out that they were quite similar. At the same time we also found possibilities for development and improvement. The target group of the administration had many opinions about the campaign. But they all had positive attitudes towards the campaign and thought that the administrations work was important and needed right now.</p><p>During the work with our paper we have recommended to plan your communication and our opinion is that a truly well planned campaign could lead to big success. The advices that we have given to the administration are therefore to continue their work with communication and stick to their device “Vård & omsorg – Mer än ett jobb”. At the same time it’s important for them to be open-minded and to always be aware of the development around them. So that they will be able to plan successful campaigns even in the future.</p> / <p>Dagens samhälle har blivit ett informationssamhälle där kommunikation har blivit allt viktigare att handskas med, både för företag och för den enskilda individen. Vill man nå fram med sitt budskap har det nu blivit ett måste att planera det man vill få sagt och även att kontrollera om man lyckats med det. Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun hade redan planerat och genomfört en informationskampanj, ”Vård & omsorg – Mer än ett jobb”, och vi fick därför i uppdrag att undersöka hur väl den lyckats.</p><p>Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i teorin, i form av litteraturstudier, och dels i empirin, i form av fokusgruppintervjuer. Frågeställningar som av oss ansågs intressanta och relevanta behandlar huruvida den ideala kampanjen existerar samt hur vård- och omsorgsförvaltningens kampanj tagits emot av dess målgrupp.</p><p>Litteraturen ger många råd för hur planeringen bakom en lyckad kampanj bör gå till. Men den ideala kampanjen visade sig snart vara omöjlig att hitta. När vi jämförde teorierna med vård- och omsorgsförvaltningens verkliga kampanj så kom vi fram till att de liknade varandra i mångt och mycket. Samtidigt som vi även fann möjligheter till både utveckling och förbättring. Åsikterna som förvaltningens målgrupp hade angående kampanjen visade sig vara många. Men alla såg de kampanjen som väldigt positiv och ansåg att vård- och omsorgsförvaltningens arbete med den var viktigt och verkligen behövdes just nu.</p><p>Genom hela uppsatsen förespråkar vi planerad kommunikation och vi är av åsikten att en riktigt välplanerad kampanj kan leda till framgång. De råd som vi har till förvaltningen blir därför att fortsätta jobba med sin kommunikation och gärna hålla fast vid sin devis ”Vård & omsorg – Mer än ett jobb” ett tag till. Samtidigt som det gäller för dem att hela tiden vara öppna inför omvärldens utveckling, för att även i framtiden kunna planera lyckade kampanjer.</p>

Uppsatsen har som avsikt att undersöka hur kommunikatörsyrket har förändrats det senaste 25 åren med utgångspunkt i Castells nätverksteorier och i en studie utförd 1995. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av en tematisk analys som identifierade mönster och teman i det empiriska materialet. Studiens problematisering grundar sig i digitaliseringen och hur detta har påverkat professionens benämning och beskrivning i platsannonser med särskilt fokus på tre teman som identifierats; arbetsuppgifter, utbildningskrav och kunskaper och egenskaper som efterfrågas. Genom att studera tjänstetitlar och arbetsbeskrivningar från 68 utannonserade platsannonser visade detta ett resultat som påvisar att professionen utgår och är beroende av andra förändringar som påverkar informationshanteringen i samhället vilket ger anledning till att fältet bör kontinuerligt studeras för att bibehålla sin relevans i utvecklingen. Studiens resultat presenterar en idé om att mediebranschen genomgått en konvergens som identifierat hur olika tjänster har integrerats med varandra till följd av digitaliseringen och den teknologiska utveckling som informationssamhället medfört.

This thesis investigates the development and formation of new ideals for the city and its citizens which emerged in the wake of the economic crisis of the late 1970s to the early 1990s. This period of time is often identified as the end of the industrial society and the beginning of what is generally known as the information society. By studying how the city was perceived in the context of a new societal form and, through that, was given a new economic function, this thesis shows a different understanding of why and how Swedish cities adopted new and completely different strategies in a relatively short period of time. As opposed to similar research in the same field, this thesis studies the early development of these new strategies and ideals of the city by focusing on two previously overlooked concepts: samhällsform [societal form] and livsform [life form]. As this thesis will show, these two concepts were paramount to the agents own understanding of the connection and co-dependence between the city, the citizen and the order of production. By using theories concerning the importance of time as a way for the agents to structure their own understanding of events, this thesis shows how the image of crisis created ruptures in time and thereby enabled new possible actions for the agents. By making the industrial society and industrial city a thing of the past, new strategies could be implemented and old norms and practices were challenged. The new ideal city catered to the imagined needs and demands of a new life form, namely karriärbunden livsform [career bound life form], which was considered to contribute to growth in the new information society. As this thesis points out, this life form was made into a template of how a city should be planned and thereby has gained great advantage in comparison to other groups in Swedish society.

Today’s society has become a society of information were communication has become more important to manage, both for companies and for the person as an individual. If you want your message to be successful you have to plan your communication and also evaluate the result. The administration of health and care in Karlstad had already planned and performed an information campaign, “Vård &amp; omsorg – Mer än ett jobb” (translation “Health &amp; care – More than a job”), and therefore we got the assignment to investigate the rate of success. The investigation is based on both theory and empiric. Questions that we considered interesting and relevant was whether the ideal campaign exists and how the campaign of the administration of health and care has been received by its target group. The literature gives many advices for how to create a successful campaign. But to find a concept for the ideal campaign turned out to be impossible. When we compared the theories with the campaign of the administration of health and care we found out that they were quite similar. At the same time we also found possibilities for development and improvement. The target group of the administration had many opinions about the campaign. But they all had positive attitudes towards the campaign and thought that the administrations work was important and needed right now. During the work with our paper we have recommended to plan your communication and our opinion is that a truly well planned campaign could lead to big success. The advices that we have given to the administration are therefore to continue their work with communication and stick to their device “Vård &amp; omsorg – Mer än ett jobb”. At the same time it’s important for them to be open-minded and to always be aware of the development around them. So that they will be able to plan successful campaigns even in the future. / Dagens samhälle har blivit ett informationssamhälle där kommunikation har blivit allt viktigare att handskas med, både för företag och för den enskilda individen. Vill man nå fram med sitt budskap har det nu blivit ett måste att planera det man vill få sagt och även att kontrollera om man lyckats med det. Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun hade redan planerat och genomfört en informationskampanj, ”Vård &amp; omsorg – Mer än ett jobb”, och vi fick därför i uppdrag att undersöka hur väl den lyckats. Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i teorin, i form av litteraturstudier, och dels i empirin, i form av fokusgruppintervjuer. Frågeställningar som av oss ansågs intressanta och relevanta behandlar huruvida den ideala kampanjen existerar samt hur vård- och omsorgsförvaltningens kampanj tagits emot av dess målgrupp. Litteraturen ger många råd för hur planeringen bakom en lyckad kampanj bör gå till. Men den ideala kampanjen visade sig snart vara omöjlig att hitta. När vi jämförde teorierna med vård- och omsorgsförvaltningens verkliga kampanj så kom vi fram till att de liknade varandra i mångt och mycket. Samtidigt som vi även fann möjligheter till både utveckling och förbättring. Åsikterna som förvaltningens målgrupp hade angående kampanjen visade sig vara många. Men alla såg de kampanjen som väldigt positiv och ansåg att vård- och omsorgsförvaltningens arbete med den var viktigt och verkligen behövdes just nu. Genom hela uppsatsen förespråkar vi planerad kommunikation och vi är av åsikten att en riktigt välplanerad kampanj kan leda till framgång. De råd som vi har till förvaltningen blir därför att fortsätta jobba med sin kommunikation och gärna hålla fast vid sin devis ”Vård &amp; omsorg – Mer än ett jobb” ett tag till. Samtidigt som det gäller för dem att hela tiden vara öppna inför omvärldens utveckling, för att även i framtiden kunna planera lyckade kampanjer.

Today it is common to state that we are living in an information overloaded society. But there are many different definitions of what can be said to constitute Information Overload and there is a lack of substantial research on the subject. Conclusions in the available literature on Information Overload are often drawn on anecdotal evidence and carries a dramatized picture of the causes and effects of the phenomenon. With the tools of discursive analysis this two years master’s thesis explores how the phenomenon Information Overload is portrayed in six popular science books that deals with the subject: Alvin Toffler (1970) Future Shock, Orrin Klapp (1986) Overload and Boredom, Richard Wurman (1989) Information Anixety, Andrew Keen (2007) The cult of the amateur, Maggie Jackson (2008), Distracted and Nicholas Carr (2010) The Shallows. The result of the analysis shows that there is a common discourse of how the subject of Information Overload is represented, which stretches in and between the books intertextually. In this study that discourse is called the dystopian discourse of Information Overload. It is structured by a unified use of narratives, concepts, themes, metaphors and statements and by its separation from the opposite utopian discourse of Information Overload. In the final discussion the results of the analysis are compared to postmodern theory, a problematisation of the concept of distraction and to the Swedish government’s 2012 investigation of reading habits of young people in the country. The conclusion of the study is that the two binary discourses discovered in the analysis – the dystopian and the utopian – should be avoided in the debate and research on Information Overload. Instead the discussion should be influenced by pluralism, complexity and awareness.

<p>Upphovsrättens framväxt har genom tiderna alltid varit nära sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom främst det datatekniska området, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrätten blivit nödvändig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprätthålla en balans mellan upphovsrättsinnehavare och användare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskränkning i upphovsrätten bör och skall vägas mot åtgärdens faktiska rubbning i en tänkt balans mellan upphovsman och användare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstå vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrätt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrätt av verket genom tekniska skyddsåtgärder. Detta måste bedömas vara icke önskvärt och inte heller ändamålsenligt. Genom att införa skydd för tekniska åtgärder som ett instrument för att balansera intresseavvägningar i upphovsrätten finns risk att påtagliga problem skapas.</p>

Upphovsrättens framväxt har genom tiderna alltid varit nära sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom främst det datatekniska området, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrätten blivit nödvändig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprätthålla en balans mellan upphovsrättsinnehavare och användare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskränkning i upphovsrätten bör och skall vägas mot åtgärdens faktiska rubbning i en tänkt balans mellan upphovsman och användare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstå vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrätt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrätt av verket genom tekniska skyddsåtgärder. Detta måste bedömas vara icke önskvärt och inte heller ändamålsenligt. Genom att införa skydd för tekniska åtgärder som ett instrument för att balansera intresseavvägningar i upphovsrätten finns risk att påtagliga problem skapas.

Information overload is a popular term intimately associated with the information society in which we are now thought to live. This two-year master’s thesis explores perceptions and experiences of this phenomenon through a quantitative study of two groups of academics; on the one hand, academically active information specialists, and on the other, active academics in general. The theoretical framework for this study is based on Orrin E. Klapp’s notion of ‘meaning lag’ and Luciano Floridi’s concept of ‘infosphere’, to provide a context for discussing how and why information overload might develop. The relationship between information overload and ‘information literacy’ is another important point explored as part of this discussion. An international, web-based survey directed at information specialists as well as general academics reveals that information overload is a very common experience for people active in academic settings. A number of statistics are presented regarding how, when and where information overload is usually experienced, as well as the more general information habits and perceptions of the information environment that these groups display. After comparing the two examined groups, the thesis concludes that there are, in fact, no major differences in how these groups perceive and experience information overload and their surrounding information environment. Having an academic interest and specialty in information science is thus not indicative of being able to avoid or even think very differently about information overload. Finally, some relevant research directions are proposed. / Information overload, eller informationsöverflöd, är ett populärt sätt att beskriva en av följderna av det informationssamhälle i vilket vi nu anses leva. Denna uppsats utforskar vilka uppfattningar och erfarenheter som finns av detta fenomen utifrån en kvantitativ studie av två olika grupper av akademiker; å ena sidan akademiskt aktiva informationsspecialister, och å andra sidan, aktiva akademiker i allmänhet. Det teoretiska ramverket för denna studie baserar sig på Orrin E. Klapps begrepp ‘meaning lag’ samt Luciano Floridis tanke om en ‘infosfär’. Dessa skapar tillsammans en kontext för att kunna diskutera hur och varför informationsöverflöd drabbar oss. Relationen mellan informationsöverflöd och informationskompetens är en annan viktig beståndsdel som utforskas i denna diskussion. En internationell, nätbaserad enkätundersökning som författaren utfört bland de relevanta grupperna visar att upplevelsen av informationsöverflöd som ett problem är mycket vanlig i den akademiska världen. Statistik presenteras som åskådliggör hur, när och var de nämnda grupperna upplever ett informationsöverflöd, samt deras informationsvanor och uppfattningar om sin informationsomgivning överlag. Dessa två grupper jämförs löpande i uppsatsen, men resultaten visar på att det trots allt inte existerar några särskilt anmärkningsvärda skillnader dem emellan. De har båda ungefär samma syn på informationsöverflöd och sin informationsomgivning. Slutsatsen blir att en akademisk kunskap om och intresse för informationsvetenskap inte nödvändigtvis innebär att den som besitter detta lyckas undvika eller ens ser annorlunda på fenomenet informationsöverflöd. Uppsatsen avslutas med en diskussion om ett antal relevanta aspekter av informationsöverflöd som framtida forskning med fördel skulle kunna utforska.