I denna uppsats används fragmentsestetik som metod för att analysera berättartekniken i Jacob’s Room av Virginia Woolf. Receptionskritik av romanen och teoribildningen kring fragmentsestetik inleder. Därefter undersöks hur teorin påverkar läsningen. Vidare förklaras hur olika teman kan hålla samman den ofta uppbrutna intrigen. Därtill tydliggörs hur fragmentsestetiken påverkar gestaltningen av huvudpersonen Jacob. Huvudpersonen sätts också in i ett modernistiskt sammanhang och hans gestalt analyseras i relation till staden. Modernismens begrepp flanör undersöks och huruvida Jacob kategoriseras som sådan. Avslutningsvis diskuteras den moderna stadens gestaltning och funktion. Fragmentsestetiken sätter texten i rörelse då London och dess invånare omväxlingsvis speglas som objekt och subjekt. Således bildas enhetlighet och brottstycken av den intrig som utgör romanen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-08-24</p>

Syftet med examensarbetet är att få ökad förståelse och kunskap om hur samhällsplanering kan påverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Malmö är en stad som har haft många sociala och ekonomiska svårigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet. I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i området Västra hamnen, har påverkat ungdomar i Malmö. Bo01 är ett område som ligger i Västra Hamnen. Området försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmärksammades och blev ett internationellt exempel på hållbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsområdet i stadsdelen Västra Hamnen. Har ungdomarna i Malmö kunskap om detta? Målet med området är att skapa ”den blandade staden”, ”mötesplatserna” och ”kunskapsstaden”. Har dessa mål nått fram till ungdomar? Med hjälp av en enkätundersökning gjordes en studie kring detta. Enkäten delades ut till elever som läste sista året på gymnasiet, men även till högskolestudenter som befann sig på Malmö Högskolas bibliotek. Studien följdes även upp med en rad intervjuer, både på gymnasieskolor i Malmö och på Malmö högskola.  Majoriteten av gymnasieeleverna visste inte att Bo01 endast försörjs med förnyelsebara energikällor, till skillnad från högskolestudenterna som var mer medvetna om detta. Resultatet visar även att majoriteten av gymnasieeleverna har fått ett ökat intresse för miljö och hållbarhet i samband med projekten i Västra Hamnen. Malmö Stad behöver allmänbilda ungdomar om den hållbara utvecklingen som sker inom allt bygge i Malmö Stad. Detta för att uppnå ”kunskapsstaden”. Undersökningen visar även att de flesta tycker att det är positivt att Malmö Stad har placerat Malmö Högskola i området Västra Hamnen. Malmö stad har lyckats bra med att skapa mötesplatser för ungdomar, som bidragit till bland annat integration men även till nya kontaktnät. Området är populärt för ungdomar, speciellt under vår och sommar. Enkätundersökningen visar att 53 % av gymnasieeleverna befinner sig i Västra Hamnen mer än en gång i veckan, medans majoriteten av högskolestudenterna åker till området 1-3 gånger per sommar. / The background of this project is to understand how community affects young people in cities. The study focuses on a district in Western Harbor in Malmo. Malmo city has been exposed to social and economic problems due to the high unemployment and the crimes the city witnesses. It is interesting to study how city´s sustainability initiative affected the teenagers. Bo01 is an international example of sustainable urban development located in the Western Harbor and it is supplied with only locally produced renewable energy.  Do teenagers in Malmo have knowledge about that?   The main goals behind the construction of this district were to create the “mixed city”, “Meeting places” and “the knowledge city”. This study was based on questionnaire distributed to students in the final year of high school and to university students. Afterward, I made interviews to get more approach to how the main questions were responded. The majority of the high school students know nothing about the renewable energy sources of Bo01 but after starting the project of the Western Harbor the majority of high school students have become more interested in the environment and sustainability. The city needs to establish general youth knowledge of the sustainable development in the city, in order to achieve a sustainable society. The investigation also revealed that most of the teenagers have a positive adaptation to the location of the University of Malmo. Malmo city has been successfully creating meeting places for the youths who contributed to increase integration and profound new contacts. For the high school students the Western Harbor has been very popular during the warm seasons, 53% go there more than once a week. University student did visit the district 1-3 times in summer.

No description available.

Orientadores: Carmen Zink Bolognini, Berthold Zilly / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Estudos de Linguagem / Made available in DSpace on 2018-08-09T02:07:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Santana_VaneteDutra_D.pdf: 1047331 bytes, checksum: 151d46f3b88190e6294c4b06c25bdac3 (MD5) Previous issue date: 2007 / Resumo: Até recentemente, parece ter sido natural a representação das culturas de regiões periféricas como um refletor das idéias forjadas na cultura dominante, a européia. Assim, o que foi produzido pelos europeus sobre a América Latina tem sido considerado verdade absoluta, como a imagem criada por Hans Staden, aventureiro alemão do século XVI, sobre o Brasil em seu livro Warhaftige Historia (Verdadeira história), e reforçada pelo viajante alemão do século XIX Robert Avé-Lallemant em sua adaptação Hans Staden von Homberg bei den brasilienischen Wilden oder die Macht des Glaubens und Betens (Hans Staden, de Homberg, com os selvagens brasileiros ou o poder da fé e da oração). Uma vez que Staden afirmou estar contando a verdadeira história de um país de selvagens nus e canibais chamado Brasil, não só a região à qual se referia, mas todo o país que ela viria a compor, passou a ser representado ¿ inclusive no imaginário nacional atual ¿ como uma terra exótica, onde cobras e selvagens enfeitados com penas se misturam pelas ruas, sem se questionar o objeto das observações de Staden. O Brasil, ou o que podemos chamar Brasil, é uma criação do século XIX, portanto o que Staden falou a respeito das terras onde esteve na segunda metade do século XVI só pode servir para se referir àquelas terras e naquela época, quando não havia nem unidade territorial, nem cultural, nem autonomia política que pudesse caracterizar o que chamamos Brasil. Porém, a despeito de a contestação do eurocentrismo ser um fenômeno pós-moderno, já havia no Brasil do início do século XX uma intelligentisia disposta a contestar o modelo eurocêntrico de representação de nosso país. Um caso exemplar dessa contestação pode ser encontrado na adaptação que Monteiro Lobato, intelectual e empreendedor, fez do livro de Staden ao desconstruir a imagem do bom-europeu apresentando a verdadeira história de Staden a partir da perspectiva de integrantes da tribo tupinambá (tribo de índios que habitava o litoral da região sudeste do atual Brasil e da qual Staden foi prisioneiro). De herói branco ¿ imagem auto-construída e reforçada ao longo de séculos ¿, Staden passa a ser apresentado por Lobato como um covarde que só escapou de ser devorado em um ritual antropofágico por chorar e implorar a seu Deus que salvasse sua vida. Considerando esse corpus e tendo como pano de fundo suas condições de produção, procuramos demonstrar como as relações inter-culturais entre Brasil e Europa foram re-contextualizadas pelo escritor brasileiro, abrindo espaço para o questionamento das idéias eurocêntricas e para uma reflexão nacional ¿ brasileira ¿ sobre si próprio ¿ o brasileiro ¿ e seu país ¿ o Brasil ¿, no sentido de construir uma identidade brasileira. Nosso objetivo específico foi mostrar como o interesse de Lobato ao recontar a história de Staden a partir de sua perspectiva não-eurocêntrica, desconstruindo a imagem do bom-europeu e valorizando a cultura indígena, faria parte de um projeto maior, relacionado à sua atuação no mercado editorial e na política, que teria por finalidade construir uma certa brasilidade por meio da absorção não passiva (adaptação aos interesses locais) da cultura universal ¿ algo semelhante ao que Goethe e os românticos alemães fizeram visando à construção da germanidade (Deutschheit). Como abordamos a construção de identidade a partir de uma perspectiva lingüística e como a língua é um dos elementos fundamentais da cultura, estendemo-nos a outros temas, tais como o processo de formação da língua portuguesa falada no Brasil e da nação brasileira, considerando os grupos raciais, culturais e lingüísticos que a compuseram, bem como alguns aspectos históricos, políticos e econômicos envolvidos / Abstract: Until recently, the representation of non-mainstream religious cultures has been natural as a reflection of the ideas forged in the dominate culture, European. In this way, what was produced by the Europeans about Latin America was considered to be the absolute truth, like the image created by Hans Staden, 16th century German adventurer, about Brazil in his book Warhaftige Historia (True History), and reinforced by the 19th century German traveler Robert Avé-Lallemant in his adaption Hans Staden von Homberg bei den brasilienischen Wilden oder die Macht des Glaubens und Betens (Hans Staden, de Homberg, with savage Brazilians or the power of faith and prayer). Once Staden claimed that he was telling the true story of a country of naked savages and cannibals called Brazil, not just referring to the region, but the whole country that is comprises, it started to be represented ¿ including in the modern national imagination ¿ as an exotic land, where snakes and decorated savages with feathers walk through the streets, without even questioning themselves about the observations of Staden. Brazil, or what we can call Brazil, is a 19th century creation, however what Staden said about the lands where he was in the second half of the 16th century can only serve to describe the lands and in that time, when there wasn¿t even territorial or cultural unity nor political autonomy that could characterize what we call Brazil. However, despite the argument that eurocentrism is a post-modern phenomenon, there had already been an intelligentsia, in Brazil in the 19th century ready to contest the Eurocentric model of representation of our country. An excellent example of this argument can be found in the adaption that Monteiro Lobato, intellectual and entrepreneur, which he did to Staden's book by deconstructing the image of the good-European presenting a true history of Staden from the perspective of members from the Tupinambá tribe (Indian tribe that inhabited the southeastern coast of modern-day Brazil and of whom he was prisoner). Of the white hero ¿ a self-constructed image and reinforced throughout the centuries ¿, Staden became presented by Lobato as a coward that escaped being devoured in an anthropological ritual by crying and begging to his God to save his life. Considering this corpus and having these conditions of production as a background, we are trying to demonstrate how the intercultural relations between Brazil and Europe were recontextualied by the Brazilian writer, opening space for the questioning of Eurocentric ideas and for national reflection ¿ Brazilian ¿ about himself- the Brazilian ¿ and his country ¿ Brazil ¿, with the intention of constructing a Brazilian identity. Our specific objective was to show how Lobato's interest, by telling the history from a non-eurocentric perspective, deconstructing the image of the good-European and valuing indigenous culture, would be part of a larger project, related to the publishing market and in policy, that would have the final purpose of constructing a certain Brazilianity by means of non-passive abortion (adaption to local interests) of universal culture ¿ something similar to that which Goethe and the romantic Germans did envisioning the construction of Germanity (Deutschheit). Having touched upon the construction of identity from a linguistic perspective and as language is one of the fundamental elements of the culture, we branched out to other themes, such as the process of the formation of the Portuguese language as it is spoken in Brazil and of the Brazilian nation, considering racial, cultural and linguist groups, the compose it, along with some historical, political and involved economic aspects / Doutorado / Teoria, Pratica e Ensino da Tradução / Doutor em Linguística Aplicada

Orientador: Marisa Lajolo / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Estudos da Linguagem / Made available in DSpace on 2018-08-11T02:02:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Zorzato_LucilaBassan_M.pdf: 2160403 bytes, checksum: b00eb30e7f2d1683614cbee0dd589331 (MD5) Previous issue date: 2007 / Resumo: A pesquisa A Cultura alemã na obra infantil Aventuras de Hans Staden, de Monteiro Lobato examina, a partir das obras Meu cativeiro entre os selvagens do Brasil (1925) e Aventuras de Hans Staden (1927), a relação de Monteiro Lobato com a cultura alemã. O estudo dessas obras suscita indagações a respeito não só dos processos de tradução e adaptação adotados por Lobato e da recepção da obra pelo público, como também questões referentes à relação do autor com o universo alemão. Sob este aspecto, a pesquisa investiga, através da análise de documentos e da correspondência lobatiana, a representação da cultura alemã para Lobato, as propostas de versão de sua obra para o alemão, sua recepção entre leitores de língua alemã e a relação do autor com a própria língua / Abstract: This research entitled The German Culture in Aventuras de Hans Staden in Monteiro Lobato.s juvenile literature looks into the relationship betwenn Monteiro Lobato and the German culture through the analyses of two pieces of work: Meu cativeiro entre os selavagens do Brasil (1925) and Aventuras de Hans Staden (1927). The study of the previously cited works brings up some questioning concerning not only the translation and adaptation processes used by the author as well as the reader.s acceptance, but also questioning corcerning the author.s relation with the German universe. Therefore, in order to investigate the importance of the German culture for Lobato, his work German version proposals, the German readers acceptance of his work as well as the authors relationship with his own language, this research will analise some documents and Lobato¿mail / Mestrado / Literatura Brasileira / Mestre em Teoria e História Literária

Städer är en plats där många individer lever tillsammans och det urbana offentliga rummet utgör en viktig plats där en rad olika utmaningar så som segregation påverkar hur individer möts. Halmstad kommun har tagit fasta på en kreativ och kulturell gestaltning när de ska förnya stadens kärna, Nissan. Målet är att sammanföra befolkning från båda sidorna av Nissan, istället för att vattnet ska vara en skiljande barriär. Detta ska de göra genom Kulturstråk, en slinga på åtta kilometer. Syftet med vår studie handlar om att undersöka hur medborgarna och projektledningen har upplevt sitt deltagande och inflytande över Kulturstråk Nissan samt hur projektet kan bidra till social sammanhållning och social hållbarhet för invånarna i Halmstad. I den teoretiska begreppsramen har vi använt oss av Jönhills (2012) begrepp exklusion/inklusion, Floridas (2006) teori om den kreativa klassen och Mitchells (2003) begrepp representation ur rätten till staden. Studien har tagit sin utgångspunkt i hermeneutiken med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 10 intervjupersoner. Resultatet visar att alla invånare inte varit inkluderade men att de som deltagit känt sig inkluderade. / Cities are a place where many individuals live together and the urban public space is an important place where a variety of challenges such as segregation affect how individuals meet. The municipality of Halmstad has established a creative and cultural approach when renewing the city's core, which they mean is at Nissan. Their goal is to bring together the people from both sides of Nissan, instead of the water being a separating barrier. They will make this through a cultural passage, an area of eight kilometers. The purpose of our study is to investigate how the citizens and project management have experienced their participation and influence over Kulturstråk Nissan and how the project can contribute to social cohesion and social sustainability for the inhabitants of Halmstad. In the theoretical conceptual framework, we have used Jönhills (2012) concept exclusion / inclusion, Floridas (2006) theory of the creative class and Mitchell's (2003) concept representation in the theory of the right to the city. The study has taken its starting point in hermeneutics with qualitative semistructured interviews. The result shows that all residents were not included but that those who participated felt included.

Samverkan mellan Trafikverket och kommunen i styrningen av rummet är vad som studeras i denna uppsats. Dessa två aktörers makt och ansvar i den övergripande samhällsutvecklingen ses som stort, varför samverkan mellan dessa aktörer är intressant att undersöka. En central utgångspunkt i studien är att målet med samhällsplanering är den goda staden. Trafikverkets interna styrdokument Etablera samverkan, vars riktlinjer ämnar öka graden av samverkan mellan Trafikverket och Sveriges kommuner i samhällsplaneringsprocessens tidiga skeden med hjälp av överenskommelser, utgör initiativet till detta uppsatsämne. Överenskommelser om samverkan är sedan tidigare etablerade i Trafikverkets Region Mitt och när implementering av samverkansöverenskommelser bedrivs aktivt på nationell nivå inom Trafikverket blir utvärderingen av dessa överenskommelser viktig. Genom kvalitativa intervjuer med informanter som arbetar utifrån skilda samverkansformer, samt innehållsanalys av centrala dokument, skapas en bild av samverkan mellan dessa aktörer. Studien syftar till att undersöka vilka attityder och roller som styr förutsättningar för aktörerna att samverka i tidiga skeden, samt hur en överenskommelse om samverkan påverkar dessa attityder och roller. Syftet uppnås genom tre frågeställningar: Hur yttrar sig attityder hos respektive aktör kring samverkan och överenskommelser som reglerar samverkan? Hur kan samverkansprocessen påverkas av överenskommelser? Vilka olika roller har de två aktörerna i samhällsutvecklingen och hur yttrar det sig när de ska samverka i styrningen av rummet? Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats och med en bakgrund i kulturgeografiskt rumsperspektiv, nyliberal governance samt kommunikativ planeringsteori besvaras dessa frågeställningar. Resultatet visar på ett stort förtroende för dialogbaserad samverkan som har potential att föda förståelse och enighet. Resultatet visar att överenskommelser tillför ett antal värden till samverkan som samtliga informanter ser som positiva. Resultatet visar även att kommunen och Trafikverket har olika roller i samhällsutvecklingen. De arbetar på olika skalor och med olika, om än liknande, mål. När dessa aktörer samverkar tydliggörs deras skilda uppdrag och roller. Att motsättningar och meningsskiljaktigheter finns upplevs som en naturlig del i samverkansprocessen och samverkan kan ses som ett gemensamt antagande att utifrån respektive parts uppdrag och roller, gemensamt bygga den goda staden.

I skapandet av staden har människan möjlighet att göra om sig själv och förverkliga sitt hjärtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för är troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika länge som staden i sig. Genom historien har privat ägande och andra samhälleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser.   Tactical urbanism har i flertalet städer världen över blivit en populär metod för att förbättra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, främst medborgarna, förändrar sitt närområde med småskaliga förbättringar. Denna uppsats beskriver vad tactical urbanism är, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden. Ur ett svenskt perspektiv undersöks detta genom en fallstudie utav Stockholms stads riktlinjer för idéburen stadsförbättring.   Uppsatsen går in på den kritik som finns inom modern stadsutveckling, vilken menar att den nyliberala urbanismen skapar ojämlikhet i samhället. Dessutom behandlas begreppet ”rätten till staden” vilken genomsyrar tactical urbanisms metoder, synsätt och grundläggande teori. Uppsatsens bidrag är en sammanläsning av teorier kring ”rätten till staden” med tactical urbanisms praktiska användning. Därmed visas hur tactical urbanism kan utvecklas till att bättre möta medborgarnas behov, i synnerhet svaga grupper i samhället. Det finns tendenser till att tactical urbanism införlivats i neoliberalismens stadsutveckling och därmed riskerar att förlora sin röst för de svaga. Fallstudien om Stockholm visar att tanken på ifall en eventuell konsekvens om gentrifiering som följd av idéburen stadsförbättring saknas. Dock visar fallstudien att det finns en oro över att metoderna främst gynnar innerstadsborna. Stockholms stads riktlinjer för idéburen stadsförbättring ligger i linje, men sammanfaller inte helt med vad tactical urbanism i teorin står för. Studien visar att det finns ett behov av någon form av samordnare för idéburen stadsförbättring och en djupare förståelse för tactical urbanism.   Staden har genom historien varit och fortsätter vara en plats där rummets struktur skiljer människor åt. Det säger mycket om våra värderingar, och om symbolen människan. Att främja metoder vilka tillåter medborgaren att skapa staden blir en symbol för en rättvisare stad. Om tactical urbanism och idéburen stadsförbättring möjliggör det får framtiden utvisa. Min förhoppning är att denna uppsats ska ge en förståelse för vad tactical urbanism och idéburen stadsförbättring står för. Dessutom önskar jag inspirera till en fortsatt diskussion om hur och varför vi bygger våra städer, vilken påverkan det har på det offentliga rummet, samt hur nya riktlinjer tas fram. Jag vill även framhålla vikten av en syftesbaserad riktlinje som är enhetlig i kommunens hela organisation, från politiker till tjänstemän. / In the creation of the city man has the opportunity to remake himself and realize his heart's desire. How and for whom the city should be designed for is probably a discussion that will continue until eternity. Throughout history, private ownership and other social forms of domination has controlled urban space, which often has resulted in various forms of protest movements.   Tactical urbanism has in several cities around the world become a popular method for improving the livability in the city; local actors, mainly citizens, have remade their neighbourhood with small-scale improvements. This paper describes what tactical urbanism is, the theory behind the method and the opportunities and consequences it may bring in the urban environment and in the planning of the city. From a Swedish perspective this is explored through a case study of Stockholm's City guidelines for idéburen stadsförbättring.   This study examines the criticism in contemporary urban development, which argue that the neoliberal urbanism creates inequality in society, and the concept of "right to the city" which permeates tactical urbanisms actions, approaches and basic theory. The contribution of this essay is an interlacement of theoris concerning "right to the city" with tactical urbanism practical usage and how tactical urbanism can be developed to better fullfill the needs of the citizens, especially marginalised groups in society. The essay suggests that there is a tendency that tactical urbanism is incorporated into neoliberal urban development and therefore is losing its voice for the weak of society. The case study of Stockholm shows that the idea if a possible consequence of gentrification as a result of idéburen stadsförbättring is lacking. However, the study shows that there is a concern that the methods mainly benefit inner-city residents. Stockholm's guidelines for idéburen stadsförbättring is similar, but does not entirely coincide with what the tactical urbanism in theory stand for. The study shows that there is a need for a coordinator for idéburen stadsförbättring and a deeper understanding of tactical urbanism.   Through history, the city has been, and continues to be a place where spatial structure divides people, it says a lot about our values, and the symbol of man. To promote practices which allow the citizens to remake the city, is a symbol for the ”right to the city”, but time will tell if that is something tactical urbanism and idéburen stadsförbättring can enable. My hope is that this paper will provide an understanding of what tactical urbanism and idéburen stadsförbättring stands for and inspire for further discussion on how and why we build our cities, what impact it has on the public space, and how new urban guidelines are developed and the importance of a guideline is purpose-based and consentient in municipalities, from politicians to the official.

Städer fortsätter växa och omfattas av ökad urbanisering. En planeringsstrategi för att hantera ökad urbanisering på ett hållbart sätt kan vara den kompakta staden. Studien syftar till att studera hur den kompakta staden kan appliceras på Linköpings stadsmiljö, samt studera vilka konsekvenser det innebär när grönområden tas i anspråk. Vidare undersöker studien den kompakta stadens komponenter samt deras konsekvenser. Komponenterna är förtätning, täthet, social blandning, hållbar transport, transportsystem, gågator, tillgänglighet, blandad bebyggelse och stadsstruktur. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer. Vidare visar studien att kommunens planering och utförande är i linje med den kompakta stadens komponenter. Däremot framgår det att den kompakta stadens utfall kan innebära att grönområden påverkas negativt. / Cities continue to grow and are subject to increased urbanization. One form of planning strategy that can possibly achieve increased urbanization in a sustainable way is the compact city. This thesis aims to study how the compact city’s concept can be applied to Linköping’s urban environment. In addition, it studies the consequences of when green spaces are being sacrificed for increased urbanization. A further aim of the study is to examine the components of the compact city and its consequences. The components are densification, density, social mix, sustainable transport, transportation systems, pedestrian access, accessibility, mixed land use and urban structure. The study is based on a qualitative content analysis and qualitative interviews. Our research shows that the municipality of Linköping’s planning and execution are in line with the compact city’s components. On the other hand, the compact city’s outcomes could mean that greenspaces are affected negatively.

Populationen ökar i Sverige vilket skapar en ständig press på att fler bostäder behöver byggas och mer mat måste produceras. Förtätning är en metod inom stadsutveckling som har goda fördelar såsom färre avstånd och förvaltning av jordbruksmarken. Men denna strategi konkurrerar ut våra grönområden som är livsviktiga för att ett hållbart stadsklimat ska kunna upprätthållas trots vår utveckling. Urban grönska har vi inte råd att äventyra då klimatförändringarna är ett faktum. Vi är i stort behov av att få igång tänket kring nya tekniska gröna lösningar - för tiden är knapp. Människan, djur och natur blir påverkade av försämrad luftkvalitet, förhöjd stadstemperatur och minskning av naturliga gröna habitat.  Syftet med denna studie är att hitta en ny kreativ grön lösning som inte konkurrerar med ytan vilket därmed gör den lättare att fysiskt planera in i staden. Den tekniska lösningen som prövas är en småskalig vertikal trädgård. Studien har även undersökt allmänhetens intresse för denna metod som ny lösning. Den ska undersöka om det fungerar att skapa en grön vägg som både bistår med sociala kvaliteter men som även förbättrar klimatet och berikar den biologiska mångfalden. Det intervju- och enkätmaterial som samlats in styrker att det finns ett intresse från allmänheten och ett behov att hitta nya gröna lösningar.  Studiens resultat visar att det går att skapa en egen småskalig vertikal trädgård med enkla medel och av återvunnet material. Däremot måste modulen stå upprätt för att inte samla upp för mycket väta vilket påverkar växterna och insektshotellen. Tyngden är även en utmaning om modulen ska sättas på väggen, då mer avancerad beräkning krävs samt risker som fuktskador måste tas i beaktning. Slutsatsen är att forskningen kring vertikal trädgård är relativt smal i Malmö och det är svårt att få kontakt med kunniga inom ämnet. Den vertikala grönskan är inte en del av arkitekturen så som den gestaltas i Paris. Fysiska modellen av en småskalig vertikal trädgård visar att det är möjligt att som gemene man skapa en egen vertikal trädgård. Däremot är klimatet en utmaning för framförallt växternas överlevnad. Förslag till vidareutveckling är att skapa och jämföra andra metoder och materialval för en småskalig vertikal trädgård, för privatpersoner, samt ett utvecklat system vid bevattning.