Sammanfattning I detta arbete har jag tagit fram ett gestaltningsförslag till ett informationsmaterial om tandvård för målgruppen barn i åldern 6-8 år. Jag har undersökt hur bildberättelser kan användas tillsammans med informativa illustrationer för att förmedla information om tandvårdsbesök till målgruppen. Både informationsmängden och innehållet har anpassats efter målgruppens behov och kunskaper. De metoder jag har använt för detta är en intervju med en tandläkare och observation av en tandvårdsundersökning för att få en tydlig bild av vad som sker under en rutinundersökning. Genom att göra en målgruppsanalys och en kort omvärldsanalys har jag fått fakta om målgruppen och hur andra har gjort för att kommunicera med barn om samma ämne. Med utgångspunkt i informationsdesign har jag tillämpat teorier om visuell berättarteknik, kognition samt principer för gestaltning och layout. Utifrån de teorier jag använt och de resultat som kommit fram har jag skapat ett gestaltningsförslag som behandlar de olika delarna av en rutinundersökning hos tandläkaren. / Abstract In this thesis I have developed a designproposal for a material about dentalcare with children between the ages 6-8 as my targetgroup. The intention with this thesis is to research how picturestories can be used with informative illustrations to communicate information about dentalcarevisits to the targetgroup. Both the amount of information communicated and the content has been adapted according to the targetgroups needs and knowledge. To accomplish this I have done an interview and an observation of a dental examination to ger a clear picture of the sequence of events regarding what happens during a routine dentalappointment. By analysing the targetgroup and doing a brief environmental scanning I have acquired useful facts about the targetgroup and an idra of how others have communicated information to children about the same topic. With informationdesign as my standpoint I have applied theories about visual storytelling, cognition and principles of design and layout. With these theories and the results of methods used I have created a designproposal in wich I process the different parts of a routine dental examination with picturestories as my medium.

<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp,  inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>

<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp, inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>

Detta är en sociolingvistisk undersökning av svensk skönlitteratur inom genren kriminalfiktion. Undersökningen är indelad i tre olika analyser som belyser olika delar av det valda materialet, två böcker inom genren kriminalfiktion. Den första analysen är en berättarteknisk analys baserad på dramaturgiska begrepp och principer. Vi undersöker dels vilka berättartekniker som används i de valda böckerna, dels hur rollistan är uppbyggd i respektive bok. Den andra analysen är en genusteoretisk analys av genus i det valda materialet och personerna som förekommer i texten. I den första delen av genusanalysen diskuterar vi olika aspekter av kön och genus som förekommer i respektive bok. I den andra delen undersöker vi på vilket sätt personernas egenskaper är könskodade och hur de förhåller sig till stereotyper. Den tredje analysen är en kritisk diskursanalys som undersöker vilka diskurser som förekommer i böckernas teman. Temana är valda från böckernas undertexter och är därmed inte konkret utskrivna i texten. Den undersöker också vilka maktrelationer det finns mellan diskurserna inom ett tema och hur motsvarande diskurser fungerar i samhället samt vilken maktrelation som förekommer mellan läsaren och boken.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Idag är litteratur som påstås beskriva sanna händelser mycket populär, framför allt bland yngre läsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinärt människoöde som kryddas med inslag av våld, sex och olika övergrepp. Det är en persons subjektiva sanning som berättas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta används för att beskriva sådan litteratur där fakta och fiktion blandas är faktion eller faktionslitteratur.</p><p>   Läsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare även i skolan där många lärare nöjer sig med att eleverna intresserat läser denna litteratur. Problemet är dock att många av dessa yngre och oerfarna läsare helt okritiskt håller allt det de läser för sant. Detta i kombination med att många lärare finner det svårt att handskas med faktionslitteratur är mycket olyckligt.</p><p>   Målet med denna uppsats är att skapa verktyg som kan användas då man behandlar och diskuterar faktionslitteratur i klassrummet. Detta görs genom att analysera hur Maria Erikssons och Liza Marklunds dokumentärroman <em>Gömda </em>(1995) är uppbyggd och hur den berättas. Med syfte att fördjupa förståelsen av faktionsepik och av dokumentärromanen som genre, diskuteras och analyseras <em>Gömda</em> utifrån ett genrehistoriskt perspektiv.</p><p> </p><p> </p><p><strong>Nyckelord</strong>: Faktion, berättarteknik, uppbyggnad, dokumentärroman.</p>

Abstract   Idag är litteratur som påstås beskriva sanna händelser mycket populär, framför allt bland yngre läsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinärt människoöde som kryddas med inslag av våld, sex och olika övergrepp. Det är en persons subjektiva sanning som berättas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta används för att beskriva sådan litteratur där fakta och fiktion blandas är faktion eller faktionslitteratur.    Läsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare även i skolan där många lärare nöjer sig med att eleverna intresserat läser denna litteratur. Problemet är dock att många av dessa yngre och oerfarna läsare helt okritiskt håller allt det de läser för sant. Detta i kombination med att många lärare finner det svårt att handskas med faktionslitteratur är mycket olyckligt.    Målet med denna uppsats är att skapa verktyg som kan användas då man behandlar och diskuterar faktionslitteratur i klassrummet. Detta görs genom att analysera hur Maria Erikssons och Liza Marklunds dokumentärroman Gömda (1995) är uppbyggd och hur den berättas. Med syfte att fördjupa förståelsen av faktionsepik och av dokumentärromanen som genre, diskuteras och analyseras Gömda utifrån ett genrehistoriskt perspektiv.     Nyckelord: Faktion, berättarteknik, uppbyggnad, dokumentärroman.

Syftet med denna uppsats är att reda ut varför elever många gånger läser Jan Guillous Ondskan som en självbiografi. Det problematiska med att gränsen mellan fakta och fiktion upplöses lyfts fram och möjliga tillvägagångssätt att ta sig an detta i klassrummet presenteras. Med begreppet faktion som bakgrund analyseras textens berättarteknik och paratext och förhandlingen dem emellan. Analysen visar att förhandlingen mellan berättartekniken och paratexten leder läsaren till att se texten som både fakta och fiktion. Denna upplösning av gränsen mellan fakta och fiktion, som ofta är medvetet diffus, kan bli problematisk om den inte diskuteras ingående i klassrummet då det krävs mycket för den otränade läsaren att ensam granska texten kritiskt.

Varje år drabbas cirka 550 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer. Cellprovtagning ger ett bra skydd mot sjukdomen, då det minskar risken för livmoderhalscancer med 90 %. Trots det är det många kvinnor som undviker att lämna cellprov vilket kan bero på flera saker varav en faktor är brist på information och kunskap. Tidigare studier har visat att särskilt yngre kvinnor har lägre kännedom om HPV och dess koppling till livmoderhalscancer.   Studiens syfte var att undersöka hur information kan utformas för att öka medvetenheten hos unga kvinnor så att de förstår vikten av att lämna cellprov. Arbetet har utgått från teorier inom berättarteknik, retorik samt bild och text i samverkan. Metoder såsom intervjuer och utprovning har tillämpats, vilket i kombination med teorin ledde fram till ett gestaltningsförslag. Utprovningen genomfördes med personer ur målgruppen för att undersöka deras åsikter om gestaltningsförslaget och se om det hade någon påverkan hos dem. Slutsatsen som kunde dras var att framförallt berättelser och retorikens pathos var effektiva för att informera och övertyga om vikten av att gå på sitt cellprov.

I kandidatarbetet granskar vi hur berättande i digitala spel kan ske genom enbart visuella medel, varav text är exkluderat. Syftet med denna artikel är att utforska och skapa en förståelse för hur olika berättarverktyg kan inverka på hur spelaren upplever, tolkar och sammansätter ett narrativ baserat på sin omgivning. För att en undersökning skulle kunna ske utformade vi två gestaltningar i form av spelmiljöer där vi använde oss av olika metoder för berättande i varierande grad. Speltester utfördes med hjälp av medietekniska studenter från olika inriktningar vilket resultaten sammanställdes från, och reflekterades kring effekten de utvalda berättarverktygen haft. / In this bachelor thesis we examine how narration in a digital game can be accomplished through visual means exclusively, written text excluded. The purpose of this article is an exploration in understanding of how different tools for narration can affect how the player experience, interpret and compile a narrative based on their surroundings. The analysis was made possible through the formation of two game environments, to which we applied different methods of narration to varying degrees. Game tests were performed with the help of undergraduates in media technology from different fields, where of the results were compiled from and we reflect upon the effect our chosen narrative tools had. / Far Away

Uppsatsen analyserar förändringar i berättartekniken när Charlotte Brontës roman Jane Eyre adapteras till serieroman och till film. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de berättartekniska aspekterna intrig, tid och berättare kan förändras vid adaptioner från roman till serieroman och till film, samt vilka didaktiska begränsningar och möjligheter adaptioner medför för lärare som ämnar arbeta med adaptioner. Uppsatsen utgår från en komparativ metod med hjälp av adaptionsteori, och av berättartekniska analysverktyg som är hämtade från bl.a. narratologin. Analysen visar att intrigen är möjlig att överföra från roman till andra medier, medan tid och berättare kräver ombearbetning. Vidare visar diskussionen att svensklärare som överväger att erbjuda sina elever att ta del av skönlitteratur via andra medier än böcker bör vara observanta på vilka förändringar som adaptioner medför och hur det påverkar undervisningsmöjligheterna.