SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje år dör ungefär 150 kvinnor i Sverige på grund av cervixcancer. Ändå har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta är det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivå om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gå på regelbundna cellprovtagningar påverkade deltagandet i dessa undersökningar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie. Resultat: Studien tar upp kunskapsläget hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivån av cervixcancer. I stort sågs brister hos kvinnor i alla dessa kategorier, dock varierade hur stort andelen kvinnor var som hade bristande kunskap. Slutsatser: Enligt författaren är det inte möjligt för kvinnorna som har en mycket bristfällig kunskap om cervixcancer att medvetet inneha ett förebyggande beteende gentemot denna typ av cancer. Därmed ses sjuksköterskans ansvar att informera som en viktig faktor för att förbättra preventionen.

Bakgrund: Cellprovtagning används för att upptäcka cellförändringar hos kvinnor i ett tidigt stadie, obehandlade cellförändringar kan i sin tur leda till livmoderhalscancer. Cellprovtagning ger ett 90 % skydd mot livmoderhalscancer men trots det väljer en del kvinnor att inte ta cellprovet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors uppfattning om cellprovtagning. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet analyserades utefter Lundman och Hällgren Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier som beskrev kvinnors uppfattning om cellprovtagning: Ett nödvändigt ont, Otillräcklig kännedom & Inte tillräckligt prioriterat. Resultatet visade att kvinnor bland annat uppfattade cellprovtagningen som viktig men obekväm att genomföra. Flera kvinnor hade missuppfattat rekommendationerna om cellprovtagning och därav ansåg sig behöva mer information. En del kvinnor prioriterade aktivt bort cellprovtagning vilket kunde bero på bland annat barn, arbete eller tidsbrist. Slutsats(er): Kvinnors uppfattning var att det behövdes mer information och kunskap om cellprovtagning. Ökad kunskap hade kunnat göra kvinnorna mer delaktiga och medvetandegöra deras val. Vårdpersonal har en viktig roll för att kvinnorna ska förstå fördelarna med cellprovtagning.

Varje år drabbas cirka 550 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer. Cellprovtagning ger ett bra skydd mot sjukdomen, då det minskar risken för livmoderhalscancer med 90 %. Trots det är det många kvinnor som undviker att lämna cellprov vilket kan bero på flera saker varav en faktor är brist på information och kunskap. Tidigare studier har visat att särskilt yngre kvinnor har lägre kännedom om HPV och dess koppling till livmoderhalscancer.   Studiens syfte var att undersöka hur information kan utformas för att öka medvetenheten hos unga kvinnor så att de förstår vikten av att lämna cellprov. Arbetet har utgått från teorier inom berättarteknik, retorik samt bild och text i samverkan. Metoder såsom intervjuer och utprovning har tillämpats, vilket i kombination med teorin ledde fram till ett gestaltningsförslag. Utprovningen genomfördes med personer ur målgruppen för att undersöka deras åsikter om gestaltningsförslaget och se om det hade någon påverkan hos dem. Slutsatsen som kunde dras var att framförallt berättelser och retorikens pathos var effektiva för att informera och övertyga om vikten av att gå på sitt cellprov.

Bakgrund: Cervixcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor globalt och omkring en halv miljon kvinnor drabbas varje år. Sjukdomen är även en av de främsta orsakerna till cancerrelaterad död i utvecklingsländer där nationella screeningprogram saknas. Sverige har ett nationellt screeningprogram sedan 1960-talet där kvinnor mellan 23–64 år erbjuds cellprovtagning var tredje år. Detta screeningprogram har i Sverige haft en betydelsefull effekt för minskat insjuknande av cervixcancer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus och är en av riskfaktorerna till cervixcancer och som kan upptäckas genom screening av livmoderhalsen. Screeningen innefattar både cellprovtagning och HPV-test.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors attityder till cellprovtagning för upptäckt av cervixcancer ur ett globalt perspektiv.   Metod: Författarna genomförde en litteraturöversikt enligt Fribergs metod med underlag av tio artiklar som hittades i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Dessa artiklar analyserades och ligger som grund i denna litteraturöversikt.   Resultat: Resultatet redovisas med två huvudteman som är; Attityd till cellprovtagning och Hindrande faktorer. Det fanns en del hindrande faktorer som kunskap, ekonomi och kultur som påverkade kvinnornas deltagande vid cellprovtagning. Även kvinnornas attityder hade en betydande roll vid deltagandet. Överlag var kvinnors attityder till cellprovtagning positiv men det fanns även kvinnor som hade en negativ attityd till cellprovtagning. Attityderna påverkades av kvinnornas tidigare erfarenheter, kunskap, utbildningsnivå och ålder.   Diskussion: Hindrande faktorer som bland annat kvinnors kunskapsnivå har påverkat deras attityder till cellprovtagning. Kvinnornas positiva och negativa attityder har varierat beroende på deras ekonomi, kultur, socioekonomisk ställning och geografiska placering. Informationsspridning från hälso- och sjukvårdspersonal har en betydande roll för att öka kunskapen och kunna inspirera till en positivare attityd till cellprovtagning Jean Watsons teori belyser vikten av vårdrelationen med tillit och kommunikation och den personcentrerade vården och dessa diskuteras utifrån resultatens huvudfynd.

The purpose of this paper is to compare two invitations for pap test by using text analysis. The study is comparing Region Kronoberg with the national invitation for pap test. Region Kronoberg has with their own invitation one of the lower participation rates in the country, hence the reason for this study. The study aims to see if the invitation for pap test has an impact on the participation rate. The result of the study shows that the invitation does have an impact on the participation rate. The national invitation has higher components of relationship building traits than Region Kronoberg which can explain the higher participation rate in the comparing regions.

Idag erbjuds alla kvinnor mellan åldern 23 – 70 gratis gynekologisk cellprovtagning i Sverige. Trots detta är det bara 63,7% i åldersgruppen 23 – 29 som deltar i screeningen. Kallelse till besök kommer via posten. I denna studie har det undersökts om man med hjälp av visualiseringar kan få fler kvinnor att delta i gynekologisk cellprovtagning samt att minska obehaget inför ett besök. Under studiens gång har gestaltningsförslag tagits fram med målet att öka deltagandet. Tidigare studier kring varför kvinnor i Sverige avböjer att delta i gynekologisk cellprovtagning och hälsokommunikation tillsammans med bilder samt teorier inom kognition, perception, bild och text i samspel har legat till grund för hela arbetet. Metoder som intervju, dokumentanalys och skiss har använts för att motivera gestaltningsförslagets utformning. Allt detta resulterade i ett gestaltningsförslag i form av ett informationsblad som skickas med det brev den nuvarande kallelse kommer i, till de kvinnor som inte tidigare har valt att delta i provtagningen i Sverige. Informationsbladet innehåller illustrationer som komplement till information om vad HPV är, hur det sprids, varför det är viktigt att delta och hur själva provtagnings processen går till. Resultatet pekar mot att större andel av målgruppen hade övervägt att delta i screeningen samt att de upplever att obehaget skulle minskas vid användande av illustrationer. / Nowadays all women between the ages of 23 - 70 get offered free pap smear in Sweden. Despite this, only 63,7% attend the screening between the ages of 23 – 29. The women receive a mail that include a call notice for the visit. This study is going to explore how visualization could help increase the amount that attend the pap smear and reduce the discomfort before a visitation.  During the study, an artefact was created. Previous studies about why women in Sweden do not participate in pap smear testing, images in health communication and theories about cognition, perception and image and text in interaction laid the foundation for the work. Methods like interviews, documentation analysis and sketches were used to motivate the artefact design. All of this concluded in an artefact representing an information sheet, which is supposed to be sent out alongside the mail of the current call notice to all women in Sweden who have decided to not attend the pap smear. The information sheet includes information about what HPV is, how it spreads, why it is important to attend, and how the actual process of the testing is done, with illustrations as a supplement. The results point toward an indication that more women in Sweden would consider attending the pap smear, and that the discomfort about the process is reduced.