Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006.

I denna studie har jag fått några medarbetares syn på sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant då det är en multiprofessionell värdeorganisation.  Jag beskriver de förutsätt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som präster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselära är en del av Svenska kyrkans värdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan på arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen har en hermeneutisk forskningsansats då den handlar om min tolkning av medarbetarnas arbetsmiljö i relation till deras kall. Resultatet påvisade att det finns kopplingar till ledarskapet, arbetsmiljön och dess inverkan på medarbetaren.  I diskussionen resoneras kring ledarskapets inverkan, det centrala stödet eller dess frånvaro. Egna slutsatser presenteras i diskussionen.

Syftet med studien var att granska en befintlig kallelse till hjulskifte för att se var kommunikationen eventuellt brister. Frågeställningarna var följande: Vilket läsbarhetsindex har kallelsen? Hur är språket i kallelsen utformat, dvs. är språket lätt- eller svårbegripligt? Innehåller kallelsen den information som kunderna behöver? Hur ser kallelsens layout ut? Är den mottagaranpassad? Därefter granskades textens språk, innehåll samt layout. Metoderna som användes var Hellspongs läsbarhetsanalys, ett frågeformulär samt Björkvalls teori om visuell framskjutenhet samt typografi. Materialet som användes var kallelsen samt ett frågeformulär. Resultatet visade att kallelsen uppfyller sin funktion med att informera företagets kunder om att det är dags för hjulskifte. Samtidigt som många saknade datum, tid och plats utskrivet på kallelsen, så var detta en lösning Bilia gjort för att öka kundnöjdheten genom att kunderna får bestämma själva. Slutsatsen blev att kallelsen håller måttet som lättläst, hade ett lättbegripligt språk samt ger kunderna den information de behöver.

The purpose of this paper is to compare two invitations for pap test by using text analysis. The study is comparing Region Kronoberg with the national invitation for pap test. Region Kronoberg has with their own invitation one of the lower participation rates in the country, hence the reason for this study. The study aims to see if the invitation for pap test has an impact on the participation rate. The result of the study shows that the invitation does have an impact on the participation rate. The national invitation has higher components of relationship building traits than Region Kronoberg which can explain the higher participation rate in the comparing regions.

Denna uppsats är en redogörelse och analys av olika motiv för musikledarskap som förekommer inom Equmeniakyrkan. Analysen är baserad på en översikt av teologiska beskrivningar av tjänst och kallelse samt en enkätundersökning. Med hjälp av en egenkonstruerad teologisk analysmodell synliggörs frågor om ansvar, angelägenhet och identitet. Uppgiften är att redogöra för individuella, lokala och nationella beskrivningar av musikledarskap inom Equmeniakyrkan, och synliggöra hur olika motiv relaterar till varandra. Uppsatsens resultat och slutsats visar att det förekommer fyra olika kategorier av övergripande motiv för musikledarskap inom Equmeniakyrkan. Personer inom dessa olika kategorier kan utöva musikledarskap, men deras motiv skiljer sig åt. En sådan mångfald av olika musikledarskap kan utgöra teologiska och praktiska problem. I många fall är motiven oförenliga i förståelsen av en gemensam teologisk identitet. De står samtidigt i kontrast till Equmeniakyrkans officiella identitet som en enande kyrka i Sverige.

Background: Examinations with computer tomography (CT) with iodinated contrast agents has become more common. The examination can cause anxiety for the patient and variying side effects has been observed. The preparatory information concerning contrast agents is at the same time short. Purpose: The purpose of this study is to compare differences between two hospitals regarding patient anxiety leading up to intravenous administration of iodine contrast agents and any need for expanded information prior to examination. Method: The study has a quantative design and the data collection was done using questionnaires that were processesd with descriptive statistics. A total of eighty-six self-designed questionnaires were distributed at two hospitals where patients were chosen based on inclusion and exclusion criteria after a CT examination with contrast. Data was gathered for three weeks with representation being done in text, table and figure. Results: Results showed a procentualy low anxiety where only 21,6% experienced anxiety “to some extent”. No patient experienced a major anxiety. The greatest factor was getting a intravenous line followed by “something else” that the patients answered in free text. The difference in anxiety between patients who previously had contrast-enhancing side effects compared with those who had not was significant (p = 0,016). Conclusion: There is some concern in patients who are going to undergo computed tomography examination with iodine contrast agents. The patient doesn’t feel much concern due to lack of preparatory information but 46,1% of patients at one hospital and 18,9% at the other wanted expanded information regarding contrast agents.

På Mälarsjukhusets kvinnoklinik vårdas patienter med olika bakgrund och modersmål. I mötet mellan vårdgivare och patienter med invandrarbakgrund är ofta en tolk nödvändig för att kunna kommunicera sinsemellan. Dock finns det en risk för att olika individuella och kontextuella faktorer kan leda till kommunikationsbrister, vilket kan resultera i inställda operationer och slösade resurser för de involverade. Exempelvis kan kommunikationen brista i den nuvarande kallelsen som endast baseras på text, speciellt för patienter med begränsat ordförråd och kunskaper om det svenska språket. Den nuvarande kallelsen är tillgänglig på flera språk. Projektet undersöker Mälarsjukhusets nuvarande kallelse och hur patienter med invandrarbakgrund förhåller sig till den. Genom teorier och intervjuer med målgruppen undersöks troliga faktorer som kan bidra till kommunikationsbrister i kallelsen. Teoretiska fält som har varigt relevanta för projektet var kommunikation i vården, symbolik och semiotik, läsförståelse, text och bild i samverkan. Utifrån intervjuresultatet och framtagna data gjordes en ny kallelse för kvinnokliniken. Resultatet blev en alternativ kallelse med fokus på att visualisera information samt strukturera om detta till en mer pedagogisk läsordning. Illustrationerna var mestadels pictogram inspirerade av Oti Aichers och Henry Svahns pictogram. Slutsatsen av projektet blev att den alternativa kallelsen underlättar förståelsen av kallelsens textbudskap, eftersom pictogram användes som en extra kommunikationsväg för läsarna. Speciellt relevant är användandet av bilder för analfabeter som inte har en stor språkkunskap och är beroende av tolk.

The similarities between psychosis and different mystical experiences are striking. Professor Jens-Ivar Nergård (1998, 2006) has pointed out similarities between the calling of the Sami shaman/nåjd and the state of psychosis and high-lights the reciprocal meanings andpurposes of these similarities in a Saami context where the calling and the called are regarded as meaningful for the community. By comparing what psychodynamic theorynames psychosis with the calling process of the nåjd the aim of this work is to investigatethe question of how the latter’s discourse finds individual and contextual purpose andmeaning in the psychological functions leading to the former. Since this comparison andinvestigation concerns two different ontologies and discourses, with their own conceptsand views on the psychological functions mentioned, it is done in a qualitative comparativemethod of discourse analysis.The psychodynamic discourse through the books of professor Johan Cullberg classifiespsychosis as a psychological regression to a more primitive psychological state in whichthe individual is caught in primary process thoughts; characterized by dilutions, hallucinations and magical thinking. The psychodynamic discourse sees no contextual, and verylittle individual, meaning or purpose with these functions. This theory is what I will compare to the material given by primarily Jens-Ivar Nergård from a Saami discourse.What I find in the discourse material is an ontology - simultaneously psychological, spiritual, practical and religious (hence the interest from the perspective of psychology of religion) – which differs from the ontology of the psychodynamic discourse in crucial ways.In the Saami discourse the individual experiencing what the theory would name hallucinations, dilutions or psychosis is never disconnected from his or her community and contextbut is instead seen as an important and strong bringer of insights and knowledge. This isconnected to the ontology mentioned above in which relating to - seeing, hearing and interacting with - non-human persons is viewed as a natural experience to understand andrelate to nature, the community, the past and present. The psychological functions in which these interactions take place are regarded as meaningful, significant and sacred.

This survey has examined the work motivation among priests in the Church of Sweden (Svenska kyrkan). This report is based on a theory developed by Lars Ivarsson who distinguishes intrinsic motivation from extrinsic motivation associated with work. The survey is also based on a theory named Social categorization theory which is connected to confirmation of identity and work motivation. The survey has used a quantitative survey method to collect research data and a thematic analysis to analyze the collected data. The source material collected in the survey included answers from 40 priests who each answered 14 questions regarding their work motivation, lack thereof and calling. The result in this survey has argued that intrinsic work motivation is the dominant motivation in relation to extrinsic motivation, to choose priesthood as occupation. The most common motive to choose priesthood as occupation was argued by the respondents to be something defined as calling. Work environment and organizational issues was regarded as the biggest factors to reduce work motivation among priests in the survey. Calling was also discussed by the respondents in many parts of the survey as something exclusive to the occupation as priest.