Syftet med denna uppsats är att undersöka symbolanvändningen, texten på och utformningen av gravstenar i Tibro kommun under perioden 1916–2016. Jag har valt att utgå från Steve Bruce beskrivning av sekulariseringsteorin för att se hur de passar in på utvecklingen av symbolanvändning och textanvändning på de gravstenar i Tibro kommun under 1916–2016, som mitt material till största del består av. Jag har i den är uppsatsen gjort en huvudsakligen kvantitativ undersökning med en kvalitativ del. Jag har samlat in materialet, bestående av 2 781 gravstenar, under tre dagars tid på Tibro kommuns fyra kyrkogårdar: Ransbergs gamla kyrkogård och Ransbergs nya kyrkogård som ligger utanför Tibro centralort, och Kyrkefalla kyrkogård och Tibro nya kyrkogård som ligger i Tibro centralort. Dokumentationen har skett genom fotografering och jag har fotograferat alla gravstenar på de fyra kyrkogårdarna där den tidigast avlidna som finns skriven på stenen är död från och med år 1916 till och med de första fyra månaderna år 2016.  Jag har även gjort en kvalitativ del, en intervju och ett telefonsamtal med begravningsentreprenörer i  Tibro kommun. Resultatet visar att bruket av religiösa symboler såsom korset minskar medan sekulariserade och individualiserade symboler ökar.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskolebarn tolkar och förstår symbolers kommunikativa funktioner. Vidare syftar studien till att generera kunskap om hur förskollärare kan stötta barns symbolförståelse i förskolans verksamhet. Specifikt avser studien att besvara följande frågor: 1. Hur tolkar förskolebarn symbolers kommunikativa funktioner? 2. Hur undervisar förskollärare om symbolers kommunikativa funktioner? Studiens syfte besvarades med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod där både barn och förskollärare intervjuades enligt en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns en variation i barns förståelse av hur de tolkar och förstår grafiska symboler. Vårt resultat visar även att barn förstår symboler i olika steg. Till en början ser barn symbolerna som ett objekt för att sedan veta att de är laddade med ett budskap och till sist få en rikare förståelse för symbolen. Liksom tidigare forskning visar vårt resultat att inga symboler är transparenta då de består av varierande komplexitet. Efter avslutad studie kan vi även se att erfarenhet har en betydande roll för hur barn tolkar och förstår symboler. Hur barn har introducerats för symbolerna och hur de pratar om dessa beror också på deras tidigare erfarenheter. Dessa erfarenheter beror på de miljöer och den kultur barnet befinner sig i. I intervjuerna med förskollärarna visades det att de ansåg sig kunna stötta barnens symbolförståelse på olika sätt, till exempel genom att erbjuda variation och olika aktiviteter där symboler introducerats. De beskrev även att de kan stötta barn i deras symbolförståelse genom att uppmärksamma olika symboler i närmiljön och utgå från barnets intresse. Förskollärarna förklarar dessutom att de stöttar barnen genom kommunikation, detta genom att diskutera till exempel vad som skiljer olika bokstäver från varandra.

Detta arbete som utgår ifrån ett perceptions- och semiotiskt perspektiv undersöker om det är möjligt att med enbart visuella symboler i en 3D-miljö, referera till ett kunskapsämne utanför spelvärlden som spelaren är fördjupad i . Detta gjordes genom att producera en 3D-miljö av ett kontor och sedan placera ett flertal symboler från nordisk mytologi och nordisk historik mellan 800- och 1000-talet i denna kontorsmiljö. Sedan fick respondenter utforska miljön och besvara en enkät i en kvantitativ undersökning där frågor ställdes angående respondentens uppfattning om miljön, om de fann objekt i miljön "utstickande" och om de fann symboliska objekt och varför. Med detta arbete som grund kan framtida arbeten fördjupa sig ytterligare om symboler och hur de används i spelmiljöer.

Bilder säger mer än ord, och det är en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förståelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenläsning utan kommunikativ effektivitet. Mitt intresse för konstens bildtecken som väcker frågor, trotsar gängse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. Frågorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnärligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner på skolor där jag varit lärarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit från elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag då funderat kring är sådana som är tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som är tydliga att tyda och blir begreppsliga. Bilderna antar stereotypa former, och närmar sig bilder som kallas piktogram, symboler. Som exempel på sådana bilder nämner jag symbolen för herrtoalett – som just kommunicerar en tydlig utsaga, och informerar betraktaren utan att skapa andra konnotationer än just de som de är skapade att uttrycka. Dessa bilder skiljer jag från konstnärliga bildtecken, som jag anser skall vara öppna i sin kommunikation, just för att kunna skapa nya frågor. I min undersökning analyserar jag bilder som elever på gymnasiet skapat utifrån uppgifter som jag utformat för att visa på bildteckentolkning. Eleverna får undersöka sina egna gränser för läsning av bildtecken, och i bildsamtal för vi diskussioner om uttryck och innehåll. Jag tror att bildtecken som är öppna för tolkning är en resurs att använda vid undervisning. Dessa bildtecken med öppna betydelseinnehåll kan visa på hur många dimensioner det finns i bildtolkning, i och med att de inte sluter betydelsen av det vi ser, i en omedelbar tolkning. Jag vill utforma en metod som kan ge elever på högstadiet och gymnasiet en förståelse för det jag finner så intressant med bildtecken som gränsar mot det oidentifierbara. Jag använder mig av förståelse för semiotiken och semantiken i min undersökning, och ger genom min metod de konstnärliga bildtecknen en uppgift att vara autonoma, och separerar uttrycket från dess ursprung - innehåll. Syftet med undersökningen är att jag som bildpedagog vill skapa en metod där jag kan medverka till att elever komponerar konstnärliga bildtecken med uttryck och betydelse i bilden själv, och där referensen etableras hos betraktaren. Till denna uppsats hör också en gestaltning, ”Diskmaskin, 2008”, där jag undersöker bildtecknets uttryck och förhållande till sitt innehåll. Gestaltningen är en målning i flera lager, där de olika lagren får symbolisera mer eller mindre öppna läsningar av bildtecknet. / BI/Konst

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades. Sedan tolkade jagbildmaterialet tillsammans med samtalen med hjälp av visuell kultur och semiotiken.Dessa har sammanställts och diskuterats i en diskussionsdel där jag besvarar varje frågafrån frågeställningen. Studien har visat att ungdomarna har berättat om deraslevnadsvillkor, sociala och kulturella förutsättningar. De har använt sig av bilder, ikoneroch andra symboler hämtat från ungdomars visuella värld som är starkt påverkad avmånga olika typer av bilder, medier och populärkultur.

Företaget Scania har påbörjat ett arbete med att göra sitt tekniska instruktionsmaterial mer bilddrivet. Syftet är att minska textmängden utan att påverka förståelsen, för att på så vis avlasta läsaren. I projektet har man kommit fram till att det behövs symboler som visar bland annat vilka handlingar som ska utföras. Dessa symboler bör skapas under ordnade former och ingå i en enhetlig och harmoniserad struktur. I det här examensarbetet har jag tagit fram riktlinjer för symbolskapande som illustratörer och andra som skapar nya symboler på Scania ska kunna använda som ett stöddokument. Jag har tagit del av de tidigare efterforskningar som gjorts på ämnet inom Scania, använt metoder som intervju, bildanalys och litteraturstudier för att ta fram dessa riktlinjer. Jag kom i mitt arbete fram till att varje riktlinje behövde en förklaring i text och ett visualiserat exempel för att läsaren ska förstå mina rekommendationer så bra som möjligt. Riktlinjerna fastställer bland annat vilka storlekar, färger, manér och placeringar som bör användas för att symbolen som skapas ska förmedla informationen till mottagaren så effektivt som möjligt.

Jämställdhet och kvinnors deltagande i svenska bolagsstyrelser är ett viktigt och omdebatterat ämne, inte minst till följd av hotet från regeringen om en kvoteringslag på 40 procent kvinnor. Denna studie syftar till att undersöka både det direkta sambandet mellan kvinnor och företagets prestation och om relationen kan bero på innovationsintensiteten. Den kvinnliga representationen har studerats utifrån både andel och antal kvinnor. Detta då Forskning visar på att det krävs minst tre kvinnor, critical mass, för att det ska generera en bättre prestation inom företaget. Resultatet från denna studie visar ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor, en kvinna, två kvinnor samt critical mass och företagets prestation. Sambandet var dock starkare signifikant för två, och minst tre kvinnor. Därav dras slutsatsen om att critical mass är minst två kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Studien visar också att den positiva effekten av kvinnlig representation i styrelsen är större hos låginnovativa företag än hos höginnovativa.

<p>Uppsatsen behandlar hur kläder kan fungera som ett kommunikationsmedel</p><p>inom organisationen, där frisöryrket studeras specifikt. Kläderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv där semiotiken används explicit för att studera kläderna. Uppsatsen kommer fram till att kläder har en stor inverkan på bäraren och de personer som implicit påverkas. Teoriavsnittet går igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som används. Vidare ges inblick i kläders signalsystem vad det gäller fysisk- och kulturell form. Därefter går uppsatsen djupare in på frisöryrket genom intervju av Johan Hellström och en undersökning av salonger i Stockholms innerstad. Avslutningsvis dras en slutsats och förslag till vidare forskning.</p>