Här undersöks hur man som pedagog kan arbeta med prelitterära (en mer hoppfull omvandling av ordet ”analfabeter”). Jag har undersökt, med hjälp av olika workshops och lektioner i svenska, hur man kan närma sig läsinlärningen med hjälp av praktisk och teoretisk inlärning. Anledningen till att jag arbetat med denna undersökning är att det under min utbildning har saknats att få lära sig hur man jobbar med människor med kort, eller ingen, skolbakgrund. Målet med undersökningen har varit att utforma ett övningshäfte som riktar sig till prelitterära vuxna. Detta övningshäfte är min gestaltande del av denna undersökning som ställdes ut under Konstfacks Vårutställning 2017. Utställningplatsen var en tillfällig fristående vägg med ett bord i standardhöjd, en meter brett och 50 cm djupt. På väggen placerade jag de nio porträtt på de deltagande kvinnorna jag har illustrerat i samband med mitt arbete. Dessa deltagare har ingen skolbakgrund eller kort skolbakgrund. Bordet placerades under porträtten. På bordet låg en pärm som innehöll övningshäftet. Bordet var tänkt att påminna om en arbetsplats, eller som en slags ”skolbänk” fast för vuxna. Porträtten placerade jag i ögonhöjd med syfte att synliggöra dem och att fånga betraktarens uppmärksamhet. Övningshäftet agerade som referens till Livstycket, som jag har samarbetat med under mitt Självständiga arbete, där varje deltagare får en egen pärm när de påbörjar sin undervisning där. Frågeställning: Hur kan ett övningshäfte för prelitterära vuxna utformas där bild används för språkinlärning och för att förena bokstavstecken med språkljud? Frågeställningen relaterar till mitt projekt eftersom att övningshäftets form och innehåll baserats på observationer av de upplevelser jag har haft tillsammans med deltagarna till detta projekt

På Mälarsjukhusets kvinnoklinik vårdas patienter med olika bakgrund och modersmål. I mötet mellan vårdgivare och patienter med invandrarbakgrund är ofta en tolk nödvändig för att kunna kommunicera sinsemellan. Dock finns det en risk för att olika individuella och kontextuella faktorer kan leda till kommunikationsbrister, vilket kan resultera i inställda operationer och slösade resurser för de involverade. Exempelvis kan kommunikationen brista i den nuvarande kallelsen som endast baseras på text, speciellt för patienter med begränsat ordförråd och kunskaper om det svenska språket. Den nuvarande kallelsen är tillgänglig på flera språk. Projektet undersöker Mälarsjukhusets nuvarande kallelse och hur patienter med invandrarbakgrund förhåller sig till den. Genom teorier och intervjuer med målgruppen undersöks troliga faktorer som kan bidra till kommunikationsbrister i kallelsen. Teoretiska fält som har varigt relevanta för projektet var kommunikation i vården, symbolik och semiotik, läsförståelse, text och bild i samverkan. Utifrån intervjuresultatet och framtagna data gjordes en ny kallelse för kvinnokliniken. Resultatet blev en alternativ kallelse med fokus på att visualisera information samt strukturera om detta till en mer pedagogisk läsordning. Illustrationerna var mestadels pictogram inspirerade av Oti Aichers och Henry Svahns pictogram. Slutsatsen av projektet blev att den alternativa kallelsen underlättar förståelsen av kallelsens textbudskap, eftersom pictogram användes som en extra kommunikationsväg för läsarna. Speciellt relevant är användandet av bilder för analfabeter som inte har en stor språkkunskap och är beroende av tolk.

Sfi är en skolform inom vuxenutbildningen där det bedrivs undervisning i svenska som andraspråk. Eleverna kan gå tre olika studievägar beroende på skolbakgrund från hemlandet där studieväg 1 är anpassad för elever med ingen eller maximalt fem års skolbakgrund från sitt hemland. Det innebär att i gruppen finns elever som lär sig läsa och skriva för första gången på ett nytt språk. Enlig Skollagen (SFS: 2010:800) har eleven som påbörjar studier på Sfi rätt att avsluta kursen med stöd men vuxenutbildningen där Sfi ingår är undantagna de delar i Skollagen (SFS: 2010:800) som anger särskilt stöd. Läs- och skrivinlärningen ska enligt Kursplanen för Sfi (2018) ske under hela studietiden parallellt med den kurs som eleven studerar. Syftet med studien är att undersöka rektorers uppfattning om vad de anser krävs för att elever med minder än fem års skolbakgrund från hemlandet ska kunna fullfölja sina studier på Sfi. Tidigare forskning har visat att framgångsrik läs- och skrivinlärning för analfabeter bygger på modersmålet, för eleven känt kulturellt och socialt kontexts som gör undervisningen förståelig, meningsfull och motiverande. Metoden som använts för insamling av data är semistrukturerade intervjuer med rektorer från sju olika kommunala Sfi. Intervjuerna har analyserats induktivt med stöd av innehållsanalys. Resultatet visar att rektorerna upplevde att samverkan mellan Sfi, Arbetsförmedling och socialtjänst störs av de olika uppdrag verksamheterna har gentemot individen som försvårar för eleverna att uppnå målen i kurserna. Rektorerna angav att specialpedagogiskt perspektiv och utvecklingsarbete var viktigt för att stödja elevens utveckling. Rektorerna tog även upp det formativa arbetssättet som ett medel att synliggöra elevens progression och kartläggning av behov. För att stödja elevers lärande behöver Sfi, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten samverka för att eleven ska uppleva den röda tråden mellan studierna på Sfi och den aktivitet som sker övrig tid. En sådan aktivitet kan vara språkpraktik där eleven utvecklar språket samtidigt med förståelse för olika kulturella och sociala kontext som den möter. För att möta elever olika behov är det önskvärt att Sfi utvecklar inkluderande specialpedagogik enligt Hornbys (2015) teori där eleven får stöd både i grupp och enskilt utifrån elevens behov. / Swedish for immigrants (Sfi) is a school form in adult education where teaching is conducted in Swedish as a second language (L2). Students can take three different study paths depending on the school background from their home country where study path 1 is adapted for students with none or a maximum of five years of school background from their home country. This means that in the group there are students who learn to read and write for the first time in a new language. According to the Education Act (SFS: 2010: 800), the student who commences studies at Sfi has the right to terminate the course with support, but the adult education where Sfi is included is exempt from the parts in the School Act (SFS: 2010: 800) that state special support. Reading and writing learning, according to the syllabus for Sfi (2018), must take place during the entire study period in parallel with the course the student is studying. The purpose of the study is to investigate the principals' perception of what they consider necessary for students with less than five years of school background from their home country to be able to complete their studies at Sfi. Previous research has shown that successful learning of reading and writing for illiterates is based on their first language (L1), for the student a known cultural and social context, which makes the teaching understandable, meaningful and motivating. The method used for collecting data is semi-structured interviews with principals from seven different municipal Sfi. The interviews have been analyzed inductively with the help of content analysis. The results show that the principals felt that the collaboration between Sfi, the employment agency and social services is disrupted by the various assignments the different actors have towards the individual which makes it difficult for the pupils to achieve the goals in the courses. The principals stated that special educational perspective and development work were important to support the pupil's development. The principals also addressed the formative approach as a means of highlighting the student's progression and mapping of needs. In order to support pupils' learning, Sfi, the employment agency and the social services need to collaborate for the student to understand the relationships between the studies at Sfi and the activity that takes place at other times. Such activity can be language practice where the student develops the language at the same time as understanding of different cultural and social contexts. In order to meet students' different needs, it is desirable that Sfi develops inclusive special education according to Hornby's (2015) theory where the student receives support both in group and individually based on the student's needs.