Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nära den verkliga samtiden låg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det är en central fråga för uppsatsen. Söderberg var medveten om sin samtid, ytterst medveten.

Bakgrund: Cellprovtagning används för att upptäcka cellförändringar hos kvinnor i ett tidigt stadie, obehandlade cellförändringar kan i sin tur leda till livmoderhalscancer. Cellprovtagning ger ett 90 % skydd mot livmoderhalscancer men trots det väljer en del kvinnor att inte ta cellprovet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors uppfattning om cellprovtagning. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet analyserades utefter Lundman och Hällgren Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier som beskrev kvinnors uppfattning om cellprovtagning: Ett nödvändigt ont, Otillräcklig kännedom & Inte tillräckligt prioriterat. Resultatet visade att kvinnor bland annat uppfattade cellprovtagningen som viktig men obekväm att genomföra. Flera kvinnor hade missuppfattat rekommendationerna om cellprovtagning och därav ansåg sig behöva mer information. En del kvinnor prioriterade aktivt bort cellprovtagning vilket kunde bero på bland annat barn, arbete eller tidsbrist. Slutsats(er): Kvinnors uppfattning var att det behövdes mer information och kunskap om cellprovtagning. Ökad kunskap hade kunnat göra kvinnorna mer delaktiga och medvetandegöra deras val. Vårdpersonal har en viktig roll för att kvinnorna ska förstå fördelarna med cellprovtagning.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer med mastektomi som den vanligaste kirurgiska behandlingen. Kvinnors bröst är ofta förknippade med sexualitet och kvinnlig natur vilket gör denna stympande behandling väldigt påfrestande på kvinnans identitet och kroppsuppfattning. Cancer är inte bara en klinisk sjukdom då den även påverkar kvinnans liv såväl biologiskt, psykologiskt som socialt. Här har sjukvården en avgörande roll i kvinnans vård. Sjukvårdspersonalen behöver en djupare förståelse för mastektomi och dess påverkan på kvinnors mentala hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors psykiska problem efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt. Studien har en induktiv ansats med integrativ metod där artiklarna analyseras med Fribergs (2022b) analys för en allmän litteraturöversikt. Resultat: Efter genomförd analys framkom tre kategorier; Depression och ångest bland kvinnor som genomgår mastektomi, Kvinnans livskvalitet i samband med mastektomi och Familjen och vårdpersonalens betydelse för kvinnans psykiska problem. Slutsats: Många kvinnor lider utav psykiska problem i samband med en mastektomi operation, främst depression och ångest. Största orsakerna berodde på symtombörda och försämrad kroppsuppfattning vilket leder till sämre livskvalitet. Familjen och vårdpersonalen har en stor roll för den mentala hälsan då de agerar som stöd för kvinnan.

Uppsatsens ämne berör användningen av intermedialitet för att förmedla ett narrativ i Dante Gabriel Rossettis verk Lady Lilith och Sibylla Palmifera. I uppsatsen undersöks hur Rossetti problematiserar den samtida kvinnosynen. Med intermedialitet menas användningen av två medier i samma verk, i detta fall sonett och måleri. Syftet är att undersöka hur Dante Gabriel Rossetti problematiserade den rådande tudelade synen på kvinnan som antingen ond eller god. Den intermediala teorin som används bygger på W.T.J. Mitchells teori om relationen mellan bild och text, vad dessa medier tillför varandra samt skillnaden mellan dem. Genom analyser av både text och måleri undersöks de bägge verkens ikonologi. Dispositionen består av tre avsnitt. Det första avsnittet fungerar som en bakgrund till de övriga två avsnitten. Avsnitt två och tre består av enskilda analyser av de bägge verken med tillhörande texter.  Resultatet visar att Dante Gabriel Rossetti med dessa verk problematiserar dualiteten i den samtida kvinnosynen. Genom att använda mytologiska kvinnogestalter skapar Rossetti en mer nyanserad bild av synen på kvinnan under den viktorianska epoken. Användningen av sonett och måleri tillsammans fungerar väl i Lady Lilith då verket får en fördjupad inre mening. I dubbelverket Sibylla Palmifera relaterar dock sonett och målning inte lika bra med varandra.

No description available.

Sammanfattning: The Lord of The Rings-trilogin slog världen med storm då första filmen kom ut år 2001. J.R.R Tolkiens böcker var väldigt omtyckta och framförallt omtalade men det hade aldrig funnits icke-animerade filmer på dem. Peter Jackson tog på sig att skapa filmerna och klarade detta åtagande väldigt bra. Däremot var kvinnorollerna, precis som i böckerna, väldigt små och inaktiva. Detta är därför någonting jag valt att ta upp i min uppsats. Kvinnornas roller i jämförelse med männens. Uppsatsen jämför de olika rollfigurerna mot varandra och deras roller överlag i specialversionerna av filmerna.

No description available.

<p>Sammanfattning: The Lord of The Rings-trilogin slog världen med storm då första filmen kom ut år 2001. J.R.R Tolkiens böcker var väldigt omtyckta och framförallt omtalade men det hade aldrig funnits icke-animerade filmer på dem. Peter Jackson tog på sig att skapa filmerna och klarade detta åtagande väldigt bra.</p><p>Däremot var kvinnorollerna, precis som i böckerna, väldigt små och inaktiva. Detta är därför någonting jag valt att ta upp i min uppsats. Kvinnornas roller i jämförelse med männens. Uppsatsen jämför de olika rollfigurerna mot varandra och deras roller överlag i specialversionerna av filmerna.</p>

No description available.

<p>This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War.</p><p>I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ”species”, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?</p>