Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ”sex säljer” är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta. Det finns emellertid studier som visar att även om sex bidrar till ökad uppmärksamhet av produkten i reklamen behöver det inte nödvändigtvis leda till ett köpbeslut. En fördjupning i detta ämne har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet bygger på tio informanters uppfattning kring reklam med, respektive utan ett sexuellt innehåll. Materialet består av 16 bilder, där hälften innefattar ett sexuellt innehåll och andra hälften saknar sexuellt innehåll. Av dessa reklambilder fick informanterna välja tre tilltalande samt tre icke tilltalande bilder vilka skulle ligga till grund för respektive intervju. Våra frågeställningar är följande: hur uppfattar informanterna reklamerna med respektive utan sexuellt innehåll, och bidrar denna reklam till skönhetsideal och könsroller? I sådana fall hur? Undersökningen visar att större delen av informanterna är kritiska mot ett sexuellt innehåll i reklam där flertalet finner icke sexuell reklam som mer tilltalande. Vackra färger, humor och igenkänningsfaktor är element som vinner över en sexuell framställning i reklam. Vi kan urskilja en sexuell mättnad i form av samhällets och medias överpresentation av sexuellt innehåll. Enligt vissa av informanterna i undersökningen vidmakthåller det sexuella innehållet i reklamen ett skönhetsideal och normen idag som inte bara ställer krav på åskådaren men även dennes syn på modellens framställning i reklamen och hur hon bör se ut. Vårt resultat kan styrka teorin om att pornografin bidragit till att media, och däribland reklam, porträtterar kvinnan som underlägsen och passiv – ett sexobjekt som är till för att behaga mannen. Enligt teorier från van Zoonen (2007) är pornografin till för den manliga konsumenten vilket vi har hittat stöd för då flera informanter nämnde att porr är för män och att reklamen med sexuellt innehåll riktar sig till män. Vi har likaledes kunnat urskilja att stereotypa värderingar är förekommande i reklam och en anledning till bibehållandet av könsrollerna idag.

Uppsatsen är en undersökning av den svenska konstnären Carl Larssons väggmålningar på läroverken i Sverige under 1890-1903. Undersökningens material består av Carl Larssons tre väggmålningar Svenska kvinnan genom seklen på Nya elementarläroverket för flickor i Göteborg, Skolungdomens korum på Norra latinläroverket för gossar i Stockholm och Ute blåser sommarvind på Göteborgs latinläroverk för pojkar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konstnären gestaltar kvinnor, flickor och pojkar och uttrycker sitt barnperspektiv med anknytning till genus- och identitetsperspektiv, där en viktig punkt är att undersöka konstnärens förändring av sitt barnperspektiv genom tiden. Barnperspektiv, genus, identitet och semiotik är mina teorier och metoder.

This survey is a study about the concept of the new man and masculinities. The basic question in this study is what consequences the discussion after Metoo has had for masculinity and whether we are now facing the creation of a new masculinity. In the light of an article about the new woman written by Aleksandra Kollontaj in the early 1900s and a book by Viktoria Saxby with the title Den nya mannen (the new man), published in 2019, this comparative study examines whether there is a new man among us. The theory in this study is taking the point of departure in different definitions of masculinities, as well as Metoo and comparing the mentioned article and book above. With the use of hegemonic masculinity and gender as theory, as well as discourse analysis as method, this study will try to come up with a result whether the new man is on a rise and how this will affect gender equality. The essence of the study is that the new man exists, he is missing and he is needed. / Denna undersökning är en studie om begreppet den nye mannen och maskuliniteter. Grundfrågan i studien är vilka konsekvenser diskussionen efter Metoo har haft för maskulinitet och om vi nu står inför skapandet av en ny maskulinitet. I ljuset av en artikel om den nya kvinnan skriven av Aleksandra Kollontaj i början av 1900-talet och en bok av Viktoria Saxby med titeln Den nya mannen (den nya mannen), publicerad 2019, undersöker denna jämförande studie om det finns en ny man bland oss. Teorin i denna studie tar utgångspunkt i olika definitioner av maskuliniteter, liksom Metoo och jämför den nämnda artikeln och boken ovan. Med användning av hegemonisk maskulinitet och kön som teori, samt diskursanalys som metod, kommer denna studie att försöka komma fram till ett resultat om den nya mannen ökar och hur detta kommer att påverka jämställdhet. Kärnan i studien är att den nya människan finns, han saknas och han behövs.

Uppsatsens syfte är att studera hur Victoria Mas roman De galna kvinnornas bal (2022) anspelar på traditionen female gothic och motivet den galna kvinnan i en kontext av 1800-talets patriarkala strukturer. Romanen studeras därför i relation till Charlotte Brontës Jane Eyre (1847), Charlotte Perkins Gilmans The Yellow Wallpaper (1892) och Selma Lagerlöfs Spökhanden (1898), för att urskilja hur motivet den galna kvinnan har använts i 1800-talets klassiska gotiska litteratur, och om några signifikanta skillnader förekommer i Mas (2022) moderna roman. Den komparativa och intertextuella studien utförs med en kvalitativ textanalys som inbegriper närläsningar och tolkningar av materialet i syfte att tolka och förstå den galna kvinnans framställning och funktion. Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt tillämpas för att analysera hur den galna kvinnan underordnas en manlig auktoritetsfigur, och vilka oönskade egenskaper som hon fångar upp. Slutsatserna visar framför allt hur den galna kvinnan i De galna kvinnornas bal (Mas 2022) fyller en samhällskritisk funktion, eftersom romanen med en samtida röst slagkraftigt kritiserar den manliga auktoritetsfiguren till skillnad från jämförelsematerialet. Den galna kvinnans oönskade egenskaper framställs heller inte som orimliga eller farliga, vilket särskiljer sig från Jane Eyre (Brontë 1847) där den galna kvinnan framställs med aggressiva och farliga egenskaper. En annan signifikant skillnad i Mas (2022) roman är att den galna kvinnan framställs som ett intressant forskningsobjekt att experimentera på och visa upp för allmänheten, till skillnad från de galna kvinnorna i 1800-talstexterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang. Detta kunde till exempel ske när kvinnans jojkande skulle hålla nåjden i liv under dennes resa till gudarnas värld och till dödsriket. Hennes roll har i vår tid blivit större. Än idag jojkar samerna och det är dessutom numer lika van­ligt att kvinnan jojkar som att mannen gör det. Kvinnan kan idag jojka i mer offentliga situationer, till exempel vid scenframträdanden, politiska sammanhang och demonstrationer. Numer kan det också förekomma att en samisk kvinna är renskötare, något som tidigare tillhörde enbart männens ansvarsområden. Den moderna samiska kvinnan använder också trumman och även om vi i vår tid kan se att trumman som religiös symbol förlorat en del av sin traditionella betydelse kan vi ändå dra slutsatsen att kvinnan i och med sitt bruk av trumman stärkt sin roll och sitt inflytande. Det är rimligt att säga att den samiska kvinnan och mannen idag är mer jämlika än tidigare och det kan rimligtvis bero på den jämlikhetsutveckling som skett och ständigt fort­skrider i vårt samhälle.

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom’s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character. The stories re-establishes his masculinity by portraying the villains more monstrously. My thesis is that The Phantom's need  to maintain a bourgeouis masculinity ceases as the popular culture has developed new masculine ideals.

Detta är en diskursanalytisk studie med ett antaget genusteoretiskt perspektiv, som undersöker hur kvinnor inom de abrahamitiska religionerna framställs i tre utvalda läromedel för gymnasiekursen religion 1. Samtliga av läromedlen är anpassade för lgy11. Vidare undersöks vilka egenskaper kvinnan tillskrivs, samt var hon synliggörs och marginaliseras i läromedlen. Genom det genusteoretiska perspektivet, vilket nyttjats för analysen av det empiriska resultatet kan vi både visa vad synliggörandet och marginaliseringen beror på, samt se vad det bidrar till. Studiens resultat visar att läromedlen genom ett genusteoretiskt perspektiv framställer kvinnan och mannen utifrån dikotoma föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Kvinnan framställs således som passiv medan mannen framställs som aktiv. Resultatet visar även att kvinnan marginaliseras när det skrivs om religionens historia, medan hon synliggörs i de textsammanhang som berör hennes villkor, samt hem-och familjeliv. Nyckelord: Kvinnan, abrahamitiska religionerna, diskurs, genusteori, genus, läroboksanalys, marginalisering / This is a discourse-analytic study with an adopted gender theoretical perspective regarding how women within the Abrahamic religions are described in three selected teaching materials for upper secondary school (Religion 1). All books are adapted to Lgy11. Furthermore, an analysis is made of what way women are characterized in the material, as well as where they are visible and marginalized. With help from the gender theoretical perspective, which has been utilized to analyze the results of the empirical study, it is possible to understand the reasons for the visibility as well as the marginalization, and see what is contributes to. The result of this study shows that the teaching materials, through a gender theoretical perspective, depict men and women based on the dichotomy of what is considered female or male. Hence, women are described as passive, whereas men are described as active. The result also shows that women are marginalized when the history of religions is being described while they are visible in the textual contexts of home and family life, as well as their conditions. Key words: Women, Abrahamic religions, discourse, gender theory, gender, textbook analysis, marginalization

Tässä työssä olen tutkinut Suomen kansan sananparsikirjan (1995) kaikki sananparret. Tarkoitukseni oli selvittää kirjan sananparsien lukumäärä (kvantitatiivinen menetelmä) sekä, miten naista arvostetaan näissä sananparsissa (kvalitatiivinen ja kvantitatiivinen menetelmä rinnakkain). Tutkimuskysymykset ovat: Onko kirjan materiaalissa vähemmän naisista kuin miehistä kertovia sananparsia? Suhtaudutaanko kirjan sananparsissa naiseen useammin kielteisesti kuin myönteisesti? Suhtaudutaanko naimisissa olevaan naiseen positiivisemmin kuin naimattomaan, eli naiseen, joka ei ole naimisissa? Miten naisia kuvataan? Mitä tulokset kertovat naisen arvostuksesta maalaisyhteisössä? Onko kulttuurien välisiä eroja verrattuna aikaisempiin tutkimuksiin? Tutkimukseni mukaan kirjassa on 8555 sananpartta. Näissä mies mainitaan useammin kuin nainen. Naimissa olevaan naiseen suhtaudutaan negatiivisemmin kuin naimattomaan. Kulttuurimallin mukaisessa hierarkiassa, jossa on agraaritalouden sekä kotieläinten hierarkia, naista arvostetaan ja kuvataan vertaamalla häntä hyvään hevoseen, joka on ahkera, hyväluontoinen ja terve. Naisen paikka oli koti ja hänen tuli olla huoneentaulun mukaisesti alamainen miehelle. Naimaton nainen kuvataan kauppatavarana, jonka arvon mies määrää. Hänen hyviä ominaisuuksiaan olivat kauneus, siveys sekä kuuliaisuus ja huonoja ominaisuuksia edellä mainittujen ominaisuuksien puuttuminen tai vastakohdat. Suomalaisissa, ruotsalaisissa ja saksalaisissa tutkimuksissa on likipitäen samanlainen naisen negatiivinen arvostus, mutta esimerkiksi ambomaalaisissa sananlaskuissa naista arvostetaan positiivisesti. Edellä mainitusta tutkimuksesta poiketen äiti on mainittu aineistossa useammin kuin joka toisessa sananparressa neutraalisti. / I detta arbete har jag undersökt Suomen kansan sananparsikirjas samtliga ordstäv. Min avsikt var att ta reda på antalet ordstäv i boken (kvantitativ metod) samt hur kvinnor värderas i dessa ordstäv (kvalitativ och kvantitativ metod parallellt). Mina forskningsfrågor är: Finns det i bokens material färre ordstäv om kvinnor än om män? Ser man mer negativt än positivt på kvinnan i bokens ordstäv? Förhåller man sig mer positivt till gifta kvinnor än ogifta, det vill säga gentemot kvinnor som inte är gifta? Hur beskrivs kvinnor? Vad säger resultaten om värderingen av kvinnor i bondesamhället? Enligt mina resultat så har boken 8555 ordstäv. I dessa nämns mannen oftare än kvinnan. Man förhåller sig mer negativt till gifta kvinnor än de som inte är gifta. Enligt kulturmodellens hierarki, i vilket det finns både agrarsamhällets och husdjurens hierarki, värderas och bedöms kvinnan som en bra häst, som är flitig, har ett bra lynne och är frisk. Kvinnans plats var i hemmet och hon skulle enligt Hustavlan vara underställd mannen. Den ogifta kvinnan beskrivs som en handelsvara, vars värde mannen bestämmer. Hennes goda egenskaper var skönhet, sedlighet samt lyhördhet och dåliga egenskaper motsatsen eller bristen på de ovan nämnda. I finsk, svensk och tysk forskning är det nästan identisk negativ syn på kvinnor (förutom modern), medan det i ordstäv från Ovamboland är en positiv syn på kvinnor. Avvikande från föregående resultat så värderas mamma neutralt i mer än vartannat ordstäv.

Bakgrund: Amning har en central del i spädbarns överlevnad, och har en rad hälsofördelar både för kvinnan och barnet. Stöd till kvinnan direkt efter förlossningen är en viktig del för att initiera och etablera amningen. Svenska barnmorskor vill främja kvinnans önskemål om amning även om amningssvårigheter finns. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av amning, för att främja barnmorskors förståelse och möjlighet att ge det stöd kvinnor önskar och behöver kring amning under nyföddhetsperioden. Metod: Designen är en kvalitativ metasyntes som baseras på 20 vetenskapliga, kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats via meta-ethnografi. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman; fysisk prestation, existentiell utmaning och yttre influenser. Fysisk prestation belyser upplevda kroppsliga effekter och amningsrelaterade svårigheter och hinder, som smärta, sår och utmattning. Existentiell utmaning beskriver upplevelser kring viljan att göra det bästa för sitt nyfödda barn, känslor som uppstår i samband med amning samt misstro till den egna kroppen. Yttre influenser beskriver sociala förväntningar på ammande kvinnor samt kvinnors upplevda behov och brister av stöd. Slutsats: Kvinnors upplevelser av att amma sitt nyfödda barn skiljer sig åt, och påverkas av fysiska och sociala utmaningar. De positiva hälsoeffekterna med amning är uppenbara, och kvinnor står inför olika utmaningar och hinder angående amningen. Även om kvinnor har stark avsikt att amma får misslyckanden dem att känna sig frustrerade och skyldiga. Praktiskt stöd, emotionell vägledning samt individanpassad undervisning och information kan hjälpa kvinnor att övervinna många av de interna och externa hinder som de står inför. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskan har en primär roll vid den perinatala vården. Om barnmorskan har kunskap om kvinnors upplevelser av amning skapas möjligheter hos barnmorskan att påverka amningen till det bättre, genom att undervisa, förebygga komplikationer och individanpassa vården, för bästa möjliga amningsinitiering. / Background: Breast milk has a central part in infant survival and has a number of health benefits for both the woman and the baby. Support for the woman immediately after the birth is an important part of initiating and establishing breastfeeding. Swedish midwives strive to promote the woman's desire for breastfeeding despite potential difficulties in breastfeeding. Purpose: The aim was to describe women's experiences of breastfeeding, to promote midwives' understanding and opportunities to provide the support women want and need around breastfeeding during the neonatal period. Method: The design is a qualitative meta-synthesis based on 20 scientific, qualitative articles that have been quality reviewed and analyzed via meta-ethnography. Results: The result was designed by three main themes; physical performance, existential challenge and external influences. Physical performance highlights physical effects and breastfeeding-related difficulties and obstacles, such as pain, sores and fatigue. Existential challenge describes experiences around the desire to do the best for one's newborn child, feelings that arise in connection with breastfeeding and mistrust of one's own body. External influences describe social expectations of breastfeeding women as well as women's perceived needs and lack of support. Conclusion: Women's experiences of breastfeeding their newborn baby differ, and are affected by physical and social challenges. The positive health effects of breastfeeding are obvious, and women face various challenges and obstacles regarding breastfeeding. Although women have a strong intention to breastfeed, failures make them feel frustrated and guilty. Practical support, emotional guidance and individualized information can help women overcome many of the internal and external obstacles they face. Clinical applicability: The midwife has a primary role in perinatal care. If the midwife has knowledge of women's experiences of breastfeeding, opportunities are created for the midwife to influence breastfeeding for the better, by teaching, preventing complications and adapting care to the individual, for the best possible initiation of breastfeeding.

Vi lever i en tid där genusfrågor flitigt diskuteras i olika sammanhang. Samhällsdebatten kring #metoo-initiativet, både motståndet och själva initiativet, är ett bevis på hur aktuellt och viktigt detta ämne är för vår samtid. Att frågan inte kommer att försvinna förrän kvinnor upplever att det sker en förändring är något som tydliggjorts i denna debatt. För att vi ska kunna förstå debatterna, diskussionerna men även de politiska beslut som sker kring frågor som rör kvinnor och jämställdhet idag är det viktigt att vi har en förförståelse för hur synen på kvinnor sett ut i vårt land historiskt samt hur man hanterat frågor som rör jämställdhet och kvinnosyn tidigare. Skolan är en institution som länge speglat samt reproducerat det politiska klimat vi lever i. Styrplaner är politiska dokument som på många sätt vittnar om sin samtid. Därför anser vi att läroplaner och läroböcker som utformas efter dessa kan fungera som ett verktyg för att försöka förstå olika dimensioner av kön och jämställdhetsfrågor genom historien i Sverige. Porträtterandet av kvinnor i läroböcker är ett perspektiv som kan hjälpa oss förstå utvecklingen kring synen på kvinnan genom tiderna. Eftersom Sverige innan kyrkan och staten skiljde sig åt januari 2000 ansågs vara ett kristet land och även idag bland många fortfarande anses vara det, så är synen på den kristna kvinnan något som i sammanhanget kan vara värt att utgå ifrån i försöket att förstå olika aspekter av jämställdhetsfrågor.