Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Enquist i Boken om Blanche och Marie med fiktionens hjälp kan sägas ”revidera”, eller åtminstone problematisera, historieskrivningen, ur ett diskursanalytiskt perspektiv, och vad det får för betydelse för bilden av de två kvinnorna. Detta anser jag vara viktigt att undersöka, då kvinnor ibland framstår som historiskt förtryckta och passiviserade i dagens feministiska forskning. Andra vinningar till trots kan det leda till att den kvinnliga offerrollen befästs; här vill jag alltså undersöka möjligheten att genom fiktionen erbjuda en alternativ bild av det förflutna. De frågeställningar jag kommer utgå ifrån är: På vilket sätt förhåller sig Enquist till den manliga historieskrivningen? Hur avviker romanen från de diskurser som tidigare förts om kvinnor, vetenskap och sjukdom utifrån denna period? Vad får detta för betydelse för bilderna av de kvinnor som figurerar i romanen?

This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War. I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ”species”, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?

No description available.

I barnmorskans kunskapsområde ingår att vårda kvinnor före, under och efter förlossning samt att ge stöd i föräldraskapet. Oftast sker vården efter ett barns födelse på BB. Enligt WHO ska vården innefatta hela familjen. Tidigare forskning visar att kvinnor som får barn i en samkönad relation önskar att båda kvinnorna blir bekräftade som likvärdiga föräldrar av vårdpersonal, samt att ett öppet, intresserat och kompetent förhållningssätt som utgår ifrån den enskilda familjens behov är betydelsefullt. Det finns begränsat med forskning som enbart handlar om den icke-bärande kvinnan i samband med barnafödande. I den forskning som finns framkommer dock att det finns en bristande kunskap hos barnmorskor för den icke-bärande kvinnans roll, och att kvinnorna ibland bemöts utifrån ett heteronormativt synsätt genom att ses som pappan i relationen. Syftet med studien är att beskriva hur vården på BB upplevs vid första barnets födelse av den icke-bärande kvinnan i en samkönad relation. Kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts där datainsamlingen gjorts genom intervjuer med 14 kvinnor. Datan har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterat i temat Att bli stärkt eller begränsad i föräldrarollen. Under temat har de två kategorierna Vikten av att bli inkluderad i vården och Att möta vården utifrån att inte tillhöra heteronormen samt sju underkategorier presenterats. Studiens resultat påvisar vikten av att den icke- bärande kvinnan inkluderas i vården. För att den icke-bärande kvinnan ska uppleva en god vård krävs kunskaper om barnafödande i samkönade relationer samt ett öppet förhållningssätt för olika familjekonstellationer hos vårdpersonalen. Barnmorskan på BB har möjlighet att stärka den icke-bärande kvinnan i sin föräldraroll, samtidigt som negativa upplevelser i vården kan resultera i att kvinnan upplever sig begränsad i sin föräldraroll.

This thesis is a study of femininity and womanhood in two Swedish contemporary novels by Ulla Bjerne, Ingen mans kvinna (No Man’s Woman) from 1919 and Lilla Jälm (Young Jälm) from 1922. By comparing the novels, I study differences and similarities between the genres children’s literature and adult literature based on an analysis of the themes friendship, home, work, body and sexuality. The period during which the novels were released are by previous research called a period of transition. Swedish women had just achieved legal right to vote aswell as extended opportunities of work. In Swedish interwar representations of the New woman figure. She breaks normative rules in both real life and literature. However, the normative way of being a woman according to traditional constructions remains. By using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and research about contemporary discussions I study how the author chose to produce and relate to the normative femininity and womanhood, and how the characters relate to these normative views and the formations of the New Woman. Both main characters pushes boundaries in their “gender contract”, but the difference is how it is received in the novel and therefore I make two conclusions; Rut Jälms socially forbidden femininity in Lilla Jälm is formed into a boundlessness, which leads to consequences she herself cannot control. Irma Borch in Ingen mans kvinna on the other hand has the power to make a living aswell as being the representative of a socially forbidden femininity based on the concept of the New Woman.

Denna studie ämnar undersöka bilden av den starka kvinnan som finns i spelet The Elder Scrolls V: Skyrim, stämmer överens med hur nuvarande forskning ser på förekomsten av den starka kvinnan i fornnordisk tid och mytologi. När det gäller avgränsningar valde vi att i spelet enbart studera kvinnor av rasen Nord. Metoden som applicerades var kvalitativ innehållsanalys som användes av Philipp Mayring, som kombinerades med en förenklad variant av grundad teori, baserad på Barney Glasers version. Material som användes var litteratur om fornnordiska samhällen och fornnordisk mytologi, samt som huvudsakligt studieobjekt, The Elder Scrolls V: Skyrim. I resultatet redogörs för utvalda gudinnor inom fornnordisk mytologi, hur kvinnors liv såg ut på fornnordisk tid och hur kvinnor framställs i spelet Skyrim. I analysen och diskussionen jämförs dessa och slutsatsen är att den starka kvinnan fanns i både fornnordiska samhällen och spelet men att de representerades i viss mån på olika vis. Dessa var exempelvis att kvinnan i spelet kunde ha titeln som jarl, vilket skiljde sig mot verkligheten enligt vår undersökning, jämfört med de likheter vi kunnat påvisa, där till exempel prästinna var ett ämbete för kvinnor i både spelet och under fornnordisk tid.

Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället.

No description available.

<p>My essay is about the latter period of Anne Charlotte Leffler’s authorship. In Part I of my essay, I describe her path from the 1880s, where she described femininity as a shortcoming, as writes Ingeborg Nordin-Hennel, towards the 1890s and towards describing femininity as a possibility. This development took place on two levels – on an outer level, where all the woman writers in the late 1880s were influenced and where they were pushed out by the male writers, and on an inner level with Leffler herself.</p><p>Her late literary works depict new and more independent types of women, and eroticism is given a more prominent position. In Part II, I study Tre komedier (Three Comedies) which was published in 1891 and which includes the plays Den kärleken (Love is Strange), Familjelycka (Family Happiness), and Moster Malvina (Aunt Malvina). In my opinion, they are early expressions of the New Woman fiction. For my analysis, I use the criteria of genre for the New Woman fiction that is defined by Ebba Witt-Brattström. New Woman fiction is a lost link between the literature of social protest of the 1880s and female modernism. That characterizes, among other things, a new type of woman, who is intellectually and sexually aware. The plot is often contradictory and open-ended which allows scope for interpretation. The protagonist usually has a girlfriend or another woman, whom she can use as a mirror, and there is a new women’s “sistership” emerging, and the urban setting is yet another characteristic. The protagonist often stays at a boarding house or is out on a journey. The new male character is a weakling as opposed to the bourgeois masculinity. These features are distinct in Tre komedier. However, I have discovered a few more criteria.</p><p>I also discuss how Leffler, in the comedic form, delivers a pronounced criticism of society. In Tre komedier, the bourgeois matrimony, the bourgeois family, and the treatment of unmarried women are focused upon and criticized. The three plays differ very much from one another in the dramatic forms. Lynn R Wilkinson considers that they are among the first modernistic comedies, and they point forward to authors such as Wilde, Shaw, and Chekhov.</p>

My essay is about the latter period of Anne Charlotte Leffler’s authorship. In Part I of my essay, I describe her path from the 1880s, where she described femininity as a shortcoming, as writes Ingeborg Nordin-Hennel, towards the 1890s and towards describing femininity as a possibility. This development took place on two levels – on an outer level, where all the woman writers in the late 1880s were influenced and where they were pushed out by the male writers, and on an inner level with Leffler herself. Her late literary works depict new and more independent types of women, and eroticism is given a more prominent position. In Part II, I study Tre komedier (Three Comedies) which was published in 1891 and which includes the plays Den kärleken (Love is Strange), Familjelycka (Family Happiness), and Moster Malvina (Aunt Malvina). In my opinion, they are early expressions of the New Woman fiction. For my analysis, I use the criteria of genre for the New Woman fiction that is defined by Ebba Witt-Brattström. New Woman fiction is a lost link between the literature of social protest of the 1880s and female modernism. That characterizes, among other things, a new type of woman, who is intellectually and sexually aware. The plot is often contradictory and open-ended which allows scope for interpretation. The protagonist usually has a girlfriend or another woman, whom she can use as a mirror, and there is a new women’s “sistership” emerging, and the urban setting is yet another characteristic. The protagonist often stays at a boarding house or is out on a journey. The new male character is a weakling as opposed to the bourgeois masculinity. These features are distinct in Tre komedier. However, I have discovered a few more criteria. I also discuss how Leffler, in the comedic form, delivers a pronounced criticism of society. In Tre komedier, the bourgeois matrimony, the bourgeois family, and the treatment of unmarried women are focused upon and criticized. The three plays differ very much from one another in the dramatic forms. Lynn R Wilkinson considers that they are among the first modernistic comedies, and they point forward to authors such as Wilde, Shaw, and Chekhov.