No description available.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna. Uppsatsen undersöker också konsekvenserna av moderniteten bortom stadens rum. Här visar analysen att Boye strategiskt väljer att skildra utsattheten hos det kvinnliga könet framför det manliga. Detta för att påvisa vilket kön det är som styr den kapitalistiska marknaden, men också för att skildra de grupper som blir allra mest utsatta i modernitetens spår, nämligen de äldre kvinnorna på landsbygden och de fattiga kvinnor och flickor som tillverkar de kläder som massproduceras till de nya städerna.

Denna studie har till syfte att ur ett genusperspektiv analysera likheter och skillnader i fördelningen mellan kvinnor och män och undervisningen på Sunderby folkhögskola mellan läsåren 1896-1950. Sunderby folkhögskola valdes på grund av att det var den första folkhögskolan som var en samskola i Norrbotten. I undersökningen beskrivs hur samskolan fungerade, hur undervisningen såg ut för de manliga och kvinnliga eleverna samt hur många manliga samt kvinnliga elever som gick på skolan. Resultatet har sedan analyserats utifrån Yvonne Hirdmans genussystemteori där syftet är att genom teorin kunna utläsa orsakssamband till likheter och skillnader mellan könen och om det finns ett genuskontrakt och hur det kommer till känna. Resultatet visar att undervisningen sett olika ut för kvinnor och män genom att undervisningen varit tydligt segregerande men att den även skett tillsammans. Resultatet visar även att föreställningar om ”manligt” och kvinnligt” tydligt har genomsyrat verksamheten genom tid samt att skolan bara fungerade som samskola i viss bemärkelse men inte i all bemärkelse.

Sammanfattning: Forskning har visat att myndigheters beslut och insatser påverkas av klientens könstillhörighet. Frivården har deltagit i ett regeringsprojekt kallat JiM vilket syftar till att säkerställa att myndigheters verksamhet präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Denna uppsats har utifrån ett genusperspektiv undersökt hur kön influerar personutredares förslag och motiveringar till påföljd. Genom en kvalitativ vinjettmetod har sex personutredare fått bedöma en vinjett där endast könstillhörigheten på klienten har ändrats. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori vilket visade att könsrelaterade mönster framträder i personutredarnas förslag och motiveringar samt att klientens könstillhörighet tycks inverka på förslaget till påföljd. Vår slutsats är att genus omedvetet kan influera oss också i en yrkesroll som exempelvis personutredare på ett frivårdskontor, detta är något vi måste vara vaksamma på och diskutera för att inte riskera att reproducera och upprätthålla genuskontrakt och den sociala könsordningen. / Abstract The Swedish probation service, same for everyone? Gender pattern and variations in probation service recommendations of sanction Research has shown that public decisions and interventions are often affected by the clients´ gender. The Swedish probation service has participated in a governmental project called JiM to ensure that the working practice of the authorities must be characterized by a gender equality perspective. This paper is based on a gender perspective and has explored how gender influences on the probation officers risk assessments and recommendations of sanction. Through a qualitative vignette method six individual probation officers received a vignette where only the gender of the client had changed. Yvonne Hirdmans´ gender theory was used to analyze the results. It showed that gender patterns appear in probation officers risk assessments and recommendations of sanction and that the clients´ gender seems to influence the recommendations of sanction. Our conclusion is that gender unconsciously can influence us in a professional capacity such as probations officers, and this is something we must be aware of and discuss to reduce the risk of reproducing and maintaining gender contracts and the social gender order.

<p>This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War.</p><p>I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ”species”, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?</p>

Cyberpunk som litterär genre tar ofta upp teman som berör kroppen och dess förhållande till teknik på olika sätt. I denna uppsats studeras mäns och kvinnors förhållande till sin egen kropp och synen på manliga och kvinnliga kroppar i cyberpunk-romanen Neuromancer av William Gibson, utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genus. I analysen av romanen kan man se två huvudsakliga spår utifrån Hirdmans tre formler för förhållandet mellan könen, varav det tydligaste är det som Hirdman kallar jämförelsens formel. Kvinnor ses som impulsstyrda och kroppsliga medan män står för intellektet och en längtan efter att lämna kroppen bakom sig. Eftersom kvinnor ses som kroppsliga, blir det kroppsliga också något kvinnligt och därmed något oönskat för de manliga karaktärerna. I cyberpunken modifierar kvinnor sina kroppar för att kunna stanna kvar i dem, medan män modifierar sina kroppar för att kunna lämna dem.

<p>Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsattaarbeten.Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsatta arbeten.</p>

Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsattaarbeten.Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsatta arbeten.

This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War. I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ”species”, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013.