Syftet med denna uppsats är att studera bildspråket i fyra skräcknoveller av John Ajvide Lindqvist och Anders Fager. De utvalda novellerna av Lindqvist är "By på höjden" (2006) och "Majken" (2006), samt "En punkt på Västerbron" (2011) och "Pigornas trappa" (2011) av Fager. Valet av material och författare har sin grund i att de båda är verksamma inom samma genre men skiljer sig avsevärt från varandra stilistiskt.   Syftet med vår undersökning är att granska till vilka metaforiska domäner och bildled författarna förflyttar begrepp för att skapa det ”otäcka.” Som grund för vår analys använder vi oss av George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer samt Lennart Hellspongs modell för metaforanalys. I teoriavsnittet presenteras, förutom konceptuella metaforer, allmänna teorier om olika typer av bildspråk som liknelser och metonymier. Metodavsnittet beskriver Hellspongs modell och hur vi ämnar använda den samt en kort redogörelse för kvalitativ undersökning. Metodavsnittet innehåller även författarpresentationer och sammanfattningar av de utvalda verken.   Vår analys visar att båda författarna rör sig i vardagliga domäner och begrepp för att skapa det otäcka istället för det fantastiska eller sensationella. I diskussionen resonerar vi kring analysen och vilken inverkan metaforerna har på uppbyggandet av skräcken ur kulturellt och kontextuellt perspektiv. Vi uppmanar även till vidare forskning av denna, i Sverige, nya och växande genre.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013.

Uppsatsen är en komparativ analys av konceptuella metaforer inom erotik- respektive krigsscener i romanen Saga från Valhalla, skriven av Johanne Hildebrandt. Syftet är att reda ut vilka metaforer som används och hur de kopplas till Lakoff och Johnsons teori om konceptuella metaforer. Vidare presenteras teorier bakom konceptuella metaforer, metonymier och liknelser för att få en klar bild av vad en konceptuell metafor är. Med denna analys ämnar vi att främja läsarens kompetens att känna igen en metafor samt öka förståelsen för konceptuella metaforer och deras innebörd. Resultatet visar att ett flertal av de konceptuella metaforerna existerar inom både erotik- och krigsscener men det finns även konceptuella metaforer som endast finns med i en av scenerna. Vår hypotes var att de konceptuella metaforerna från de olika scenerna skulle skilja sig från varandra, men istället fann vi att de bildar en symbios.

Drönare blir alltmer etablerat i samhället, och används idag av både privatpersoner och företag. Detta beror till stor del på de fördelar som drönare ger oss människor samt att de kan appliceras inom ett flertal användningsområden; allt från fotografering till räddningsuppdrag. Det här arbetet syftar till att undersöka hur en grupp med drönare skulle kunna arbeta tillsammans i en räddningsinsats. Det görs genom att utforska metaforerna svärm, lag och flock, och hur dessa kan appliceras på drönarna samt vilka designkonsekvenserna av detta blir.                       Arbetet är en fallstudie inom interaktionsdesign, och en språklig analys utfördes för att utforska metaforerna för att sedan i konceptuell design utforska vilka konsekvenser detta får. Ett individuellt arbete samt en workshop utfördes för att generera konceptidéer, vilket resulterade i en syntes mellan metaforerna lag och flock. Av arbetet kan slutsatsen dras att en ledare anses vara avgörande för att drönargruppen ska arbeta så effektivt och strukturerat som möjligt.

Köttätande är i dag en fråga som engagerar många. Vissa menar att det är farligt både för klimat och hälsa medan andra menar att det är nödvändigt för människans överlevnad. När frågan kring köttätandet lyfts och köttkonsumtionen ifrågasätts i debatten mellan köttätare och veganer händer något och heta känslor uppstår. Debatten provocerar och upprör och inte sällan slutar det i osämja de båda parterna emellan. Det är därför av intresse att analysera hur de båda sidorna uttrycker sig när de talar om kött för att ta reda på hur de skiljer sig åt. Det här ämnar denna uppsats undersöka. Detta görs genom att bland annat analysera olika typer av bildspråk som förekommer i de båda sidornas sätt att uttrycka sig kring kött. George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer fungerar även som inspirationskälla för denna analys. Genom att synliggöra underliggande diskurser som ligger till grund för hur vi i samhället talar, tänker och ser på kött kan vi ta reda på hur veganers terminologi kring kött skiljer sig åt från köttätarnas. På så sätt kan vi få en förståelse för varför de heta känslorna uppstår, att konflikten kanske snarare bottnar i en brist på förståelse över de olika sidornas sätt att tala om kött.

The present study is based on conceptual metaphor theory (CMT), which Lakoff and Johnson introduced in 1980. Data were taken from the Corpus of Contemporary American English (COCA), and three phrases (a long road, bumpy road and fork in the road) were investigated, in order to see how far the conceptual metaphor theory can be corroborated using authentic data. Journey was taken as the source domain of the three phrases. After analysis it was found that altogether 79% were metaphorical tokens, 18% were literal uses and 3% ‘other’ uses of the three phrases. In the metaphorical tokens of the three phrases six conceptual metaphors were identified and the most common conceptual metaphor was LONG-TERM PURPOSEFUL (LABOURIOUS) ACTIVITIES ARE JOURNEYS which made up 63% of all metaphorical tokens. The conceptual metaphor RECOVERING FROM PHYSICAL ILLNESS (OR GRIEF) OR PHYSICAL (OR MENTAL) SUFFERING IS A JOURNEY was only found in metaphorical tokens of the phrase a long road. The study shows that CMT can be used to explain the majority of the tokens in the corpus. However, one conceptual metaphor often mentioned in previous accounts, LOVE IS A JOURNEY, turned out to be quite rare. / Studien baseras på Lakoff och Johnsons teori om konceptuella metaforer som introducerades 1980. Materialet är hämtat från Corpus of Contemporary American English (COCA), där tre fraser undersöktes (a long road, bumpy road, fork in the road), för att se i vilken mån teorin om konceptualla metaforer kan beläggas i autentiskt material. Journey (dvs. resa)var källdomänen för de tre fraserna. Analysen visade att totalt 79 % av de undersökta fraserna var metaforiska, i 18 % användes fraserna i bokstavlig mening, och 3 % klassificerades som ”annat”. Sex konceptuella metaforer identifierades; den vanligaste visade sig vara LÅNGSIKTIGA MÅLINRIKTADE (ARBETSKRÄVANDE) AKTIVITETER ÄR RESOR vilket utgjorde 63 % av alla token. Den konceptuella metaforen ATT TILLFRISKNA FRÅN FYSISK SJUKDOM (ELLER SORG) ELLER FYSISKT (ELLER MENTALT) LIDANDE ÄR EN RESA påträffades bara i frasen a long road. Studien visar att teorin om konceptuella metaforer kan användas för att förklara majoriteten av träffarna i korpusen. Det visade sig emellertid att en konceptuell metafor som ofta nämns i tidigare beskrivningar, KÄRLEKEN ÄR EN RESA, var ovanlig i materialet.

The aim of this study is to examine what kind of ingroup conversion prototypes the authors of Luke-Acts and the Gospel of John express through conversion narratives and conceptual metaphors. By analysing the works of the authors I find a range of expressions conceptualising the act or process of conversion to faith in Jesus. These expressions contribute to forming an comprehensive conversion narrative, which has part in forming and setting boundaries for the ingroup of believers towards the outgroup(s) of non-believers. The ingroup conversion prototype for Luke-Acts shows norms of outgroup love, merciful and generous actions as well as good works and inclusion led by the Holy Spirit. The ingroup conversion prototype in John sets up norms of transformation through baptism, ingroup love and a breaking with the darkness of the world. The aim is further on to examine how these prototypes correspond to the models of conversion presented by Lewis R. Rambo. The results show that Luke-Acts view of conversion corresponds both to the model of traditional transition and intensification. The Gospel of John, on the other hand, fits only in the model of traditional transition.

No description available.