<p>En teori för analys av beslut då valet står mellan två klasser av svar där osäkerhet finns är signaldetektionsteorin. Syftet med detta arbete är att undersöka om allmänhetens uppfattning om en tilltalads skuld eller oskuld påverkas av bevismängden samt om etniska fördomar inverkar på bedömningen, med signaldetektionsteorin som analysverktyg. Undersökningsdeltagarens (ud) uppgift var att läsa två beskrivningar av fiktiva händelser för att sedan besvara hur ud bedömer situationen. Texten bestod av en beskrivning av två mål där en person står åtalad för stöld i det ena och för misshandel i det andra samt vilken bevisning som åklagaren har åberopat i de båda målen. I stöldmålet representerades signalen av en större mängd bevisning, vilket förväntades öka ud:s säkerhet för att den tilltalade är skyldig, och i misshandelsmålet av ett utländskt namn, vilket förväntades väcka fördomar och därigenom uppfattas som ett indicium i sig. Ud gavs möjligheten att svara huruvida han/hon bedömer den tilltalade som skyldig eller oskyldig och hur säker han/hon är med alternativen säker, tror eller gissar. Resultatet i stöldmålet visar på den förväntade effekten, d.v.s. att en större mängd bevisning ökade ud:s säkerhet för att den tilltalade var skyldig. I misshandelsmålet visar resultatet på en effekt, om än svagare, men motsatt den som förväntades. Hänsyn bör tas till det ringa antalet undersökningsdeltagare.</p>

En teori för analys av beslut då valet står mellan två klasser av svar där osäkerhet finns är signaldetektionsteorin. Syftet med detta arbete är att undersöka om allmänhetens uppfattning om en tilltalads skuld eller oskuld påverkas av bevismängden samt om etniska fördomar inverkar på bedömningen, med signaldetektionsteorin som analysverktyg. Undersökningsdeltagarens (ud) uppgift var att läsa två beskrivningar av fiktiva händelser för att sedan besvara hur ud bedömer situationen. Texten bestod av en beskrivning av två mål där en person står åtalad för stöld i det ena och för misshandel i det andra samt vilken bevisning som åklagaren har åberopat i de båda målen. I stöldmålet representerades signalen av en större mängd bevisning, vilket förväntades öka ud:s säkerhet för att den tilltalade är skyldig, och i misshandelsmålet av ett utländskt namn, vilket förväntades väcka fördomar och därigenom uppfattas som ett indicium i sig. Ud gavs möjligheten att svara huruvida han/hon bedömer den tilltalade som skyldig eller oskyldig och hur säker han/hon är med alternativen säker, tror eller gissar. Resultatet i stöldmålet visar på den förväntade effekten, d.v.s. att en större mängd bevisning ökade ud:s säkerhet för att den tilltalade var skyldig. I misshandelsmålet visar resultatet på en effekt, om än svagare, men motsatt den som förväntades. Hänsyn bör tas till det ringa antalet undersökningsdeltagare.

In this thesis we are going to look into women who have taken the life of one or several children, there are five different women and five different crimes that have been studied. There are three cases from Sweden and two cases from England, between the years 1990 to 2020. The purpose of the study is to investigate whether there is something in the women's environment that may have caused them to commit criminal acts and their reasoning. The research questions this thesis aims to answer are the following:’​​How do women who took the lives of children reason about their actions? and ‘Has the environment had any influence on the women until the act was committed?’ The material that has been used is different preliminary investigation reports and it has been read through and analyzed with a systematizing text analysis method. The two theories applied in this study are situational action theory and the theory of social pressure and the third is not a theory, but a theoretically anchored concept which is the motherhood ideal.  The most important result in this thesis is that it has been a combination of the social environment, motherhood ideal and personal aspects that led women to commit crimes.

Hur bedömer rättsväsendet vad som är barnets bästa när barnets bästa är unikt för varje barn? År 2020 inkorporerades FN:s konvention om barnets rättigheter in i svensk lag. Året därpå instiftades en lag om barnfridsbrott där man också argumenterade, utifrån barnkonventionen, att lagen bör finnas. I detta arbete har jag använt mig av grundad teori när jag analyserat de allra första domarna gällande barnfridsbrott. Domar är offentliga handlingar och jag har därför kunnat få tag i datan genom att kontakta olika tingsrätter. Syftet har varit att granska om och hur tingsrätterna talar om barnets bästa. Vidare har jag undersökt om tingsrätternas domar möjliggör trygga förhållanden under uppväxten för barnet. “Barnets bästa” som begrepp är något mycket subjektivt och flexibelt. Detta problematiserar det hela. Tidigare forskning har visat att rättsväsendet brister i att belysa barnets bästa och att när detta trots allt gjorts har det inte gjorts uttryckligen. Efter att ha analyserat domarna kunde jag konstatera att inte i ett enda av dessa uttrycktes något om begreppet “barnets bästa”. Samtidigt har tingsrätterna ändå lyckats ge barnet åtminstone kortsiktiga förutsättningar för trygga uppväxtförhållanden. De flesta som hade åtalats blev också dömda. Majoriteten av de åtalade blev dömd till fängelse. Resultatet av mitt arbete står i linje med tidigare forskning där man sett att rättsväsendet brister i att belysa barnets bästa.

Uppsatsens syfte är att utreda domstolens möjligheter och skyldigheter vad gäller processledning kring alternativa brottsrubriceringar. Ämnesvalet aktualiserades genom den så kallade snippadomen från mars 2023. I uppsatsen presenteras och tolkas de två paragraferna av intresse, 30 kap 3 § och 46 kap 4 § st 2 rättegångsbalken. Detta görs för att utröna vad gällande rätt är när det handlar om lämpligheten i att processleda kring alternativa rubriceringar. Genom HD:s avgörande i snippadomen konstateras att det finns en skyldighet att processleda i specifika situationer vilket analyseras vidare i uppsatsen. Författaren kommer fram till att lämpligheten att processleda är mer vidsträckt och formulerar en egen modell för när sådana situationer föreligger. Enligt modellen är det lämpligt att domstolen processleder åklagaren i de fall det inte är otänkbart att den alternativa rubriceringen faller in under samma gärningsbeskrivning. Uppsatsen utreder även frågan kring barn som målsäganden i kontexten av processledning och det förs en diskussion där olika rättigheter för barn tas upp och vägs mot den tilltalades rättigheter. Slutsatsen blir att det borde införas en skyldighet att processleda när målsäganden är ett barn. Skyldigheten är dock beroende av om det utifrån de ovanbeskrivna förutsättningarna bedöms vara lämpligt att processleda. Vidare presenteras snippadomen mer ingående i syfte att belysa konsekvenserna av en missad processledning. Avslutningsvis görs en analys av hur den framtida rättstillämpningen kommer se ut efter avgörandet. Genom att den av HD konstaterade skyldigheten är så pass specifik menar författaren att det inte föreligger någon större risk för att underrätterna kommer bli alltför aktiva vid framtida rättegångar.

Individuals who have travelled from Sweden and affiliated to the Islamic State in Syria will, after the fall of the caliphate, return home to Sweden. The concept of ISIS returnees has begun to dominate the debate and there is a common concern that individuals who possess radicalized opinions should return to Sweden only to commit terrorist crimes. The study is based on a qualitative research method, specifically an interview methodology with semi-structured interviews. The study identifies the capacity Sweden possesses, according to experts, both socially and legally, to deal with the problems of Swedish citizens who wants to return from ISIS-controlled areas. The study also aims to examines measures that is the most suitable to apply to returnees from the expert’s perspective. An analysis based on the Transitional Justice framework identified the importance of applying both legal aspects, as well as social processes in order to handle the problems with returnees. Through a review of previous research, three courts were identified, because they previously had the ability to prosecute individuals who committed criminal acts, these are: The Ad-hoc Tribunal, the Hybrid Court and the International Criminal Court. It was therefore considered important to examine these in order to review whether the courts were a legal alternative in the discussion of returnees who committed terrorist crimes. All actors, both international and national, have lack of capacity and efficiency regarding how to handle the ISIS-returnees. The study therefore contributes to an understanding of the capacity Sweden possesses in order to handle the problem of individuals who are now returning from ISIS, and also proposes new ways to handle the problematic aspects about ISIS-returnees to Sweden.

This thesis is meant to study 17th century courts and their actions at three locations. These locations include Salem in Massachusetts, Livonia during the Swedish rule and Ångermanland in Sweden. The focus cases will include witchcraft, more specifically maleficium which is the form of witchcraft that contemporaries’ often believed could hurt people physically. The thesis will also include a comparison of the three chosen locations which will take part in the discussion. There I will compare the view witchcraft, laws and how the religion played a part. In order to do this study I have gathered books that includes the legal documents from Salem, court cases from Livonia and literature that handles the history of the locations. My findings have shown that the three areas are in general very similar, despite being far apart. People view witches similarly and the courts act thereafter. The laws tend to favor the death penalty although it’s not always used.

Competition law constitute a significant part in the maintenance of an internal market. Due to its relevance and its deleterious effects that may emerge in the lack of competition between companies, the European union has institute laws to prevent lack of competition and to encourage a free competition. In accordance with the purpose to achieve an internal market, the European union has enacted article 101 in the Treaty on the Functioning of the European Union. Despite the prohibition against anti-competitive collaborations nevertheless companies conclude agreements with anti-competitive contents. For instance, competitive companies agree to set sales prices, limit or control productions or/and share markets or sources of supply. As a result of these anti-competitive actions the commission has acquired a far-reaching authority to detect and to remediate anti-competitive collaborations. This capacity that the commission has received, is however restrained by the rights and freedoms prescribed in the European Convention on Human Rights. According to article 6 in the European Convention on Human rights everyone within the members’ jurisdiction is guaranteed the right to a fair trial. The right to a fair trial contains inter alia a right to remain silent and also a right to not incriminate oneself by being forced to leave oppressive information. Article 6 in the convention also includes a right to not be presumed guilty until convicted or until evidence can prove otherwise. Pursuant to this presumption of innocence it is the prosecutor, or more rightfully in this case, the commission, that has the burden to prove that the accused is in fact guilty. Furthermore, article 6 stipulates that independence and impartiality of courts is of great importance in the context of the right to a fair trial. Associated with the requirement of an independence and impartial court, the commission has been criticized for not attain these demands. This paper aims thus to investigate if the right to not incriminate oneself according to article 6 in the European Convention on Human rights is respected in the European Union, and to establish whether a company that is suspected for anti-competitive collaborations is guaranteed a trial in an independent and impartial court. The essay is based on relevant directives and regulations, doctrine and relevant practice. The European Convention is intended to have a permeating effect by providing inviolable rights and freedoms for everyone. However, after a comparison between the Court of Justice of the European Union and the European Court of Human Rights some differences can be noted. It seems that the right to a fair trial, and more specific, the right to not incriminate oneself, is not as established and far-reaching in the practice from the Court of Justice of the European Union as it is in the practice from the European Court of Human Rights. It can be noted that the commission's entities seem to have a more primary position when it comes to competition law rather than fully uphold the right to not incriminate oneself, which the European Court strictly enforce. Furthermore, the legal status of the Commission as an independent and impartial court can be questioned due to the Commission's dual roles as both investigators and prosecutors. Against that background some questions could be raised concerning which legal status the European Convention of the Human Rights actually has in the European Union in field of competitive law. / Konkurrensrätten utgör en viktig beståndsdel i främjandet av den inre marknaden inom EU. På grund av dess stora relevans och med bakgrund av de skadliga effekter som kan uppstå vid en brist på konkurrens, har den europeiska unionen instiftat lagar för att upprätta och vidmakthålla en effektiv konkurrens. I enlighet med syftet att uppnå en inre marknad med fri rörlighet, har unionen antagit artikel 101 Funktionsfördraget vilken stipulerar ett förbud mot konkurrensbegränsande samarbete. Trots det förbud som finns lagstadgat så förekommer det ändå att företag ingår överenskommelser med varandra som har ett konkurrensbegränsande syfte och/eller resultat. Uppgörelserna består ofta i ett försök att fixera försäljningspriserna, begränsa eller kontrollera produktionen och/eller fördela marknader eller inköpskällor.  På grund därav har kommissionen getts långtgående befogenheter för att upptäcka och beivra konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag. De befogenheter som kommissionen har tilldelats begränsas emellertid av de rättigheter samt friheter som den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen, uppställer. Enligt artikel 6 Europakonventionen ska alla garanteras en rätt till en rättvis rättegång. Rättigheten omfattar bland annat en rätt att tiga samt en rätt att inte behöva lämna uppgifter som betraktas vara besvärande för den misstänkte. Artikel 6 Europakonventionen omfattar även en rätt att betraktas vara oskyldig tills dess att motsatsen har bevisats, den så kallade oskyldighetspresumtionen. Enligt denna presumtion åligger det åklagaren, eller snarare kommissionen i det här fallet, att frambringa bevis som styrker att den misstänkte faktiskt är skyldig. Därutöver stipulerar artikel 6 Europakonventionen en rätt att få sitt ärende prövat av en opartisk samt oavhängig domstol. Under den senaste tiden har kritik riktats mot kommissionen då organet inte anses uppfylla de krav som uppställs för att få betraktas vara en domstol i konventionens mening. Den här uppsatsen syftar till att utreda huruvida de nämnda rättigheterna i artikel 6 Europakonventionen garanteras och respekteras i EU:s konkurrensrätt. Uppsatsen är baserad på relevanta förordningar, doktrin samt rättspraxis. Europakonventionen är tänkt att ha en genomsyrande effekt genom att tillhandahålla okränkbara rättigheter och friheter för alla. Vid en jämförelse mellan den praxis som har utarbetats av EU-domstolen och den praxis som har sammanställts av Europadomstolen, kan emellertid vissa skillnader noteras. Rätten till en rättvis rättegång, eller snarare rätten mot självangivelse, synes inte vara lika etablerad och långtgående i EU-domstolens praxis vad avser konkurrensrättens område, till skillnad från Europadomstolens praxis. Inom unionen tycks kommissionens befogenheter ha en primär position och konventionens rättigheter en sekundär sådan. Vidare kan kommissionens legala status som en opartisk och oavhängig domstol ifrågasättas då organet agerar såväl utredare som åklagare. Med bakgrund därav kan det diskuteras kring vilken status som konventionens rättigheter och friheter egentligen har och om dessa är förenliga med konkurrensrätten.

The aim in the following essay is to describe the characteristics of the man behind verdicts regarding interpersonal violence (IPV). Which explanations does he have for the violence he has used and how does his life circumstances look like? Furthermore, is there gender bias in the justice system: do the gender of the professionals in court affect the verdict or the size of the damages?  The essay is a quantitative study written with positivistic elements and from a perspective of gender order and legal sociology. To answer the essay´s questions an exhaustive survey was completed regarding convictions in Swedish courts classified as IPV during the year 2016. The population consisted of 163 convictions this year, and the loss was one conviction that was not located.  Results found in this essay shows that a man who does not use an explanation for his behaviour is liable to pay damages, but lesser amounts than a man who explains his behaviour. Other results show that in cases where the offender was under the influence of alcohol, at least under one of the charges, was convicted to a shorter prison sentence and was liable to less damages. Descriptive data generated from the study shows that more than half of the men was living together with children in their households. Furthermore; solely in half of the convictions was the occupation of the man described. Of these 81 convictions that mentioned occupation were only 29 % of the men in labour and 14,8 % either unemployed or on sick leave at the time of the proceedings. / Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva karaktäristiken hos mannen som döms för grov kvinnofridskränkning. Vilka förklaringar har han till våldet han utövat och hur ser hans livsomständigheter ut? Dessutom undersöks om de professionellas könstillhörighet i rättssalen påverkar bedömningen och utgången av rättegången när det gäller påföljd och strafflängd.  Uppsatsen är en kvantitativ studie skriven med en positivistisk ansats och utifrån ett könsmakts- och rättssociologiskt perspektiv. För att söka svar på frågeställningarna har en totalundersökning genomförts av fällande tingsrättsdomar med rubriceringen grov kvinnofridskränkning under 2016. Populationen bestod av 163 domar detta år, bortfallet bestod i en dom inte gått att lokalisera.  Det studien visar är att en man som inte har någon förklaringsmodell får lägre skadestånd och än en man som förklarar våldet. Vidare visar resultat i studien att om gärningsmannen är alkoholpåverkad vid brottshändelser utdöms lägre fängelsestraff och mindre skadeståndssumma. Deskriptiva data i studien visar att över hälften av männen lever med barn i hushållet. Endast i hälften av domarna gick det att utläsa mannens sysselsättning och av dessa 81 domar hade enbart 29 % av männen arbete och 14, 8 % var sjukskriven eller arbetssökande vid tidpunkten för rättegången.

Att rättsprocessen kan vara frustrerande är något som många har upplevt. Det är ofta en omfattande och utdragen process från gärningstillfället till att en eventuell påföljd meddelas i rätten. Att sprida kunskap om rättsprocessen och de principer som domstolarna är skyldiga att följa enligt lag, är viktigt för att stärka den positiva synen på rättssystemet och stärka rättssäkerheten. En annan viktig aspekt är att lyfta fram våra mest utsatta samhällsgrupper, i detta fall barn och unga som har placerats på HVB-hem. På senare år har det framkommit allt fler fall av våldtäkter på flickor som utsätts av personal på HVB-hem som flickorna befinner sig på. Den aktuella studien hade som syfte att undersöka domstolars bedömningar i sexualbrott mot tvångsplacerade flickor. De fyra frågeställningarna var (1) vilka typer av bevis åberopades, (2) hur värderades de muntliga utsagorna, (3) hur argumenterade domstolarna för fällande och friande domar, och (4) vilka rättsligaprinciper använde domstolarna sig av? Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys av sex domstolsprotokoll, där samtliga målsägare var flickor som var placerade på HVB-hem under tiden för brotten. De tilltalade bestod av män som under gärningen var anställda på HVB-hemmet och därmed ansvarade för målsägarens vård och tillsyn. Resultatet visade hur bedömningarna i de olika fallen varierade till viss del. En stor brist kunde ses i utsagevärderingen, då domstolarna till stor del inte använde sig av de kriterier som Högsta domstolen angav i prejudikatet NJA 2010 s.671. Vissa av domstolarna beskrev inte heller hur bedömningen och bevisvärderingen hade gått till eller vilka principer som de grundade sig på. Denna brist kan riskera att rättens transparens försvinner och att parterna inte blir lika införstådda i målet.