<p>En teori för analys av beslut då valet står mellan två klasser av svar där osäkerhet finns är signaldetektionsteorin. Syftet med detta arbete är att undersöka om allmänhetens uppfattning om en tilltalads skuld eller oskuld påverkas av bevismängden samt om etniska fördomar inverkar på bedömningen, med signaldetektionsteorin som analysverktyg. Undersökningsdeltagarens (ud) uppgift var att läsa två beskrivningar av fiktiva händelser för att sedan besvara hur ud bedömer situationen. Texten bestod av en beskrivning av två mål där en person står åtalad för stöld i det ena och för misshandel i det andra samt vilken bevisning som åklagaren har åberopat i de båda målen. I stöldmålet representerades signalen av en större mängd bevisning, vilket förväntades öka ud:s säkerhet för att den tilltalade är skyldig, och i misshandelsmålet av ett utländskt namn, vilket förväntades väcka fördomar och därigenom uppfattas som ett indicium i sig. Ud gavs möjligheten att svara huruvida han/hon bedömer den tilltalade som skyldig eller oskyldig och hur säker han/hon är med alternativen säker, tror eller gissar. Resultatet i stöldmålet visar på den förväntade effekten, d.v.s. att en större mängd bevisning ökade ud:s säkerhet för att den tilltalade var skyldig. I misshandelsmålet visar resultatet på en effekt, om än svagare, men motsatt den som förväntades. Hänsyn bör tas till det ringa antalet undersökningsdeltagare.</p>

En teori för analys av beslut då valet står mellan två klasser av svar där osäkerhet finns är signaldetektionsteorin. Syftet med detta arbete är att undersöka om allmänhetens uppfattning om en tilltalads skuld eller oskuld påverkas av bevismängden samt om etniska fördomar inverkar på bedömningen, med signaldetektionsteorin som analysverktyg. Undersökningsdeltagarens (ud) uppgift var att läsa två beskrivningar av fiktiva händelser för att sedan besvara hur ud bedömer situationen. Texten bestod av en beskrivning av två mål där en person står åtalad för stöld i det ena och för misshandel i det andra samt vilken bevisning som åklagaren har åberopat i de båda målen. I stöldmålet representerades signalen av en större mängd bevisning, vilket förväntades öka ud:s säkerhet för att den tilltalade är skyldig, och i misshandelsmålet av ett utländskt namn, vilket förväntades väcka fördomar och därigenom uppfattas som ett indicium i sig. Ud gavs möjligheten att svara huruvida han/hon bedömer den tilltalade som skyldig eller oskyldig och hur säker han/hon är med alternativen säker, tror eller gissar. Resultatet i stöldmålet visar på den förväntade effekten, d.v.s. att en större mängd bevisning ökade ud:s säkerhet för att den tilltalade var skyldig. I misshandelsmålet visar resultatet på en effekt, om än svagare, men motsatt den som förväntades. Hänsyn bör tas till det ringa antalet undersökningsdeltagare.