Lic.-avh. Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2004.

Diss. Luleå : Luleå universitet, 2009.

<p>Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda på matematiklärares och läroböckers syn på bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger på fem intervjuer och dokumentanalyser på utvalda böcker ur två vanligt förekommande läroboksserier som informanterna i undersökningen använder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis är något viktigt men att det läggs ner mycket mindre tid på bevis och bevisföring på ”svagare” elever än på ”starkare” elever. Det visade sig också att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lättare än i de som anses vara svårare. Det viktigaste med att arbeta med bevis enligt informanterna i vår undersökning var att det ökar elevers förståelse för matematik.</p>

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda på matematiklärares och läroböckers syn på bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger på fem intervjuer och dokumentanalyser på utvalda böcker ur två vanligt förekommande läroboksserier som informanterna i undersökningen använder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis är något viktigt men att det läggs ner mycket mindre tid på bevis och bevisföring på ”svagare” elever än på ”starkare” elever. Det visade sig också att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lättare än i de som anses vara svårare. Det viktigaste med att arbeta med bevis enligt informanterna i vår undersökning var att det ökar elevers förståelse för matematik.

Bevis och bevisföring är grundläggande processer av den matematiska praktiken och som dessa bör de naturligtvis ingå i matematikundervisningen. Bevis och bevisföring är dock också ett komplext och svårt område, inte bara för lärare och elever, vilket leder till att det inte får den plats och betydelse i matematikundervisningen, som det bör få. I denna systematiska litteraturstudie har det undersökts vilken betydelse och roll bevis och bevisföring har för matematikundervisningen. Följande två frågeställningar lades till grund för studien: 1. Hur karaktäriseras bevis och bevisföring inom den matematikdidaktiska forskningen? 2. Vilka argument finns det för att elever ska lära sig bevis och bevisföring i skolan? Litteraturen till denna studie har delvis sökts i databasen ERIC och delvis manuellt genom kedjesökning bland referenslistor. Det valdes 11 texter, som analyserades och ställdes samman för att besvara studiens frågeställningar. Studien visade att bevis och bevisföring är ett svår-definierat och svår-avgränsat område och att det finns flera aspekter, på denna problematik. Exempelvis är bevisföring en komplex process som bygger på olika aspekter. Bevisen kan också ses som relativa, vilket leder till svårigheter i att finna en allmängiltig definition. Studien visade också att det är viktigt att eleverna lär sig bevis och bevisföring i skolan på grund av en rad olika argument. För det första är bevis och bevisföring en viktig del av den matematiska praktiken, och matematikundervisningens syfte är det bland annat att lära eleverna matematiska arbetssätt, så att eleverna kan bli delaktiga i den matematiska praktiken. För det andra kan bevis och bevisföring ge eleverna djupare förståelse för matematiken och därmed ge mer mening åt undervisningen. Den tredje aspekten är att bevis och bevisföring kan lära eleverna tekniker och metoder som de kan ha användning av i andra områden som till exempel problemlösning.

<p>En teori för analys av beslut då valet står mellan två klasser av svar där osäkerhet finns är signaldetektionsteorin. Syftet med detta arbete är att undersöka om allmänhetens uppfattning om en tilltalads skuld eller oskuld påverkas av bevismängden samt om etniska fördomar inverkar på bedömningen, med signaldetektionsteorin som analysverktyg. Undersökningsdeltagarens (ud) uppgift var att läsa två beskrivningar av fiktiva händelser för att sedan besvara hur ud bedömer situationen. Texten bestod av en beskrivning av två mål där en person står åtalad för stöld i det ena och för misshandel i det andra samt vilken bevisning som åklagaren har åberopat i de båda målen. I stöldmålet representerades signalen av en större mängd bevisning, vilket förväntades öka ud:s säkerhet för att den tilltalade är skyldig, och i misshandelsmålet av ett utländskt namn, vilket förväntades väcka fördomar och därigenom uppfattas som ett indicium i sig. Ud gavs möjligheten att svara huruvida han/hon bedömer den tilltalade som skyldig eller oskyldig och hur säker han/hon är med alternativen säker, tror eller gissar. Resultatet i stöldmålet visar på den förväntade effekten, d.v.s. att en större mängd bevisning ökade ud:s säkerhet för att den tilltalade var skyldig. I misshandelsmålet visar resultatet på en effekt, om än svagare, men motsatt den som förväntades. Hänsyn bör tas till det ringa antalet undersökningsdeltagare.</p>

En teori för analys av beslut då valet står mellan två klasser av svar där osäkerhet finns är signaldetektionsteorin. Syftet med detta arbete är att undersöka om allmänhetens uppfattning om en tilltalads skuld eller oskuld påverkas av bevismängden samt om etniska fördomar inverkar på bedömningen, med signaldetektionsteorin som analysverktyg. Undersökningsdeltagarens (ud) uppgift var att läsa två beskrivningar av fiktiva händelser för att sedan besvara hur ud bedömer situationen. Texten bestod av en beskrivning av två mål där en person står åtalad för stöld i det ena och för misshandel i det andra samt vilken bevisning som åklagaren har åberopat i de båda målen. I stöldmålet representerades signalen av en större mängd bevisning, vilket förväntades öka ud:s säkerhet för att den tilltalade är skyldig, och i misshandelsmålet av ett utländskt namn, vilket förväntades väcka fördomar och därigenom uppfattas som ett indicium i sig. Ud gavs möjligheten att svara huruvida han/hon bedömer den tilltalade som skyldig eller oskyldig och hur säker han/hon är med alternativen säker, tror eller gissar. Resultatet i stöldmålet visar på den förväntade effekten, d.v.s. att en större mängd bevisning ökade ud:s säkerhet för att den tilltalade var skyldig. I misshandelsmålet visar resultatet på en effekt, om än svagare, men motsatt den som förväntades. Hänsyn bör tas till det ringa antalet undersökningsdeltagare.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Dagens sexualbrottslag bygger på att en gärningsperson genom våld eller hot tvingat någon till en sexuell handling. Denna syn ämnar att förändras genom en ny framställd proposition som bygger på att handlingen ska ingås med frivillighet. Huvudsyftet med nya lagförslaget är att alla sexuella handlingar ska ingås med samtycke. Det införs även en ny brottsrubricering, där en gärningsperson ska kunna bli dömd för oaktsam våldtäkt. I 6 kap. 1 § brottsbalken, (1962:700) BrB stadgas att den som genom våld eller hot tilltvingar sig en sexuell handling av annan ska dömas för våldtäkt. Fokus har vid bedömningen av om våldtäkt ska utdömas förts vid om det funnits den grad av tvång som stadgas i lagen. Det uppstår en problematik vid domstolsbedömningen då bristande samtycke är svårt att bevisa. Utöver målsägandens utsaga tas hänsyn till omkringliggande bevisning som stöd för åtalet. Vad denna omfattar är dock otydligt och måste avgöras i det enskilda fallet, härav är stödbevisningsfrågan värd att diskutera. Det är av intresse att utreda hur bevisningen värderas för att uppnå ett uppställt beviskrav. Synen på stödbevis har genom åren gradvis förändrats och det är av vikt att aktualisera denna förändring. Det nya förslaget bringar inslag av en förändrad framtidssyn där bedömningen kan komma att bli annorlunda. I och med skiftet av fokus till att handlingen ska ha ingåtts med bristande samtycke är en framåtblick av intresse att tillgodose vid analys av rättsfall.