No description available.

No description available.

The aim for this study was to research how the digitalization that came with the covid-19pandemic affected probation service employees' exposure to threat and violence. Thisessay is to be considered a pilot study. This was implemented by a survey sent out toevery probation service office in Swedens probation inspector, which is the first linedirector of each office. The surveys offered both qualitative and quantitative questionsthat were analyzed accordingly. It emerged from the study that the probation inspectors'experience regarding the effects of the digitalization differed, both overall and withinoffices where more than one inspector worked. Other conclusions were that more of therespondents in the survey said that the exposure to threat and violence had increased dueto the digitalization more so than the exposure during the pandemic had increased. Thedigitalization and the pandemic are closely related to each other since the pandemichurried the digitalization, but according to the probation inspectors’ experience theexposure to threat and violence is more linked to the digitalization than the pandemicitself / Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen som tillkommit till följd av covid-19pandemin påverkat personal på frivårdens utsatthet för hot och våld. Uppsatsen är attbetrakta som en pilotstudie. Frågeställningarna vilka var; om kriminalvårdsinspektörer påfrivårdskontor i Sverige upplever en skillnad i personalens utsatthet för hot och våld,besvarades genom en enkätundersökning som skickades ut brevledes till samtligafrivårdskontor i Sverige. Enkäterna analyserades kvantitativt och kvalitativt. I resultatetframkom splittrade bilder av utsattheten och svaren differerade även inom de kontor därfler än en kriminalvårdsinspektör svarat. Andra framträdande slutsatser var att flerrespondenter upplever att utsattheten ökat till följd av digitaliseringen än att utsatthetenav hot och våld under pandemin ökat. Digitaliseringen och pandemin är nära koppladetill varandra i och med att pandemin påskyndat digitaliseringen, men enligtkriminalvårdsinspektörernas upplevelse härleder de en större utsatthet till följd avdigitaliseringen än till pandemin i sig.

<p>Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten. Resul-taten visade att en del av samarbetena fungerade bra och andra fungerade mindre bra, en viktig slutsats var ur ett systemteoretiskt tolkande, att ju tätare kontakt som fanns mellan frivårdsinspektörerna och deras samar-betspartners, desto bättre upplevde frivårdinspektörerna att samarbetet fun-gerade.</p>

Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten. Resul-taten visade att en del av samarbetena fungerade bra och andra fungerade mindre bra, en viktig slutsats var ur ett systemteoretiskt tolkande, att ju tätare kontakt som fanns mellan frivårdsinspektörerna och deras samar-betspartners, desto bättre upplevde frivårdinspektörerna att samarbetet fun-gerade.

Syfte &amp; frågeställning: Huvudsyftet med denna studie är att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvården. Ytterligare ett syfte är att få inblick i frivårdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. Frågeställningarna är: Hur samarbetar kriminalvården och frivården i arbetet med utslussning för sexuellt dömda från anstalter? Hur arbetar frivården med eftervården för sexuellt dömda? Metod: Detta är en kvantitativ studie där enkäter har skickats ut till anstalter och frivårdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. Resultat: Samarbetet mellan frivård och anstalt fungerar bättre än med andra myndigheter och verksamheter. Vissa frivårdsenheter kan erbjuda Relations- och samlevnadsprogrammet, (ROS) som en eftervårdsinsats, övriga frivårdsenheter kan erbjuda andra insatser. Slutsats: En slutsats är att före detta sexualbrottsdömda inte blir lämnade vind för våg. Anstalter och frivårdsenheter arbetar aktivt för denna målgrupp. Dock önskas fler utvärderingar av insatser som tillämpas för målgruppen.

<p><p><p><strong>Syfte & frågeställning:</strong> Huvudsyftet med denna studie är att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvården. Ytterligare ett syfte är att få inblick i frivårdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. Frågeställningarna är: Hur samarbetar kriminalvården och frivården i arbetet med utslussning för sexuellt dömda från anstalter? Hur arbetar frivården med eftervården för sexuellt dömda? <strong>Metod:</strong> Detta är en kvantitativ studie där enkäter har skickats ut till anstalter och frivårdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. <strong>Resultat:</strong> Samarbetet mellan frivård och anstalt fungerar bättre än med andra myndigheter och verksamheter. Vissa frivårdsenheter kan erbjuda Relations- och samlevnadsprogrammet, (ROS) som en eftervårdsinsats, övriga frivårdsenheter kan erbjuda andra insatser. <strong>Slutsats:</strong> En slutsats är att före detta sexualbrottsdömda inte blir lämnade vind för våg. Anstalter och frivårdsenheter arbetar aktivt för denna målgrupp. Dock önskas fler utvärderingar av insatser som tillämpas för målgruppen.<p> </p></p></p></p>

Gängkriminaliteten är ett växande fenomen och tillika ett centralt ämne för dagens kriminalpolitiska debatt. De kriminella nätverken rekryterar allt fler och yngre individer, och deras våldsbaserade framfart drabbar såväl egna medlemmar som övriga samhällsmedborgare. Det krävs ett gediget arbete för att komma åt problematiken, och på individnivå visar en sammantagen beskrivning svårigheterna med att lämna kriminella nätverk. Aktuell, kvalitativ studie syftar till att undersöka vilka motiverande faktorer som frivårdens personal upplever är centrala för individer som ämnar lämna kriminella nätverk, samt hur och i vilken utsträckning frivården arbetar med dessa faktorer. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio deltagare, alla anställda på frivårdskontor runt om i Sverige. De motiverande faktorer (och tillhörande arbete) som framställs som centrala för avhopparprocessen resulterar i tre övergripande kategorier; negativa konsekvenser, prosociala relationer samt psykosocial mognad. Inom ramen för resultat och analys framträder också frivårdens utmaningar gällande arbetet med aktuell målgrupp, vilka lyfts upp i ett separat avsnitt. Tid, resurser, samverkan och timing visar sig vara avgörande för att få klienterna att byta riktning. Flera av resultaten kan ställas i paritet med tidigare forskning, andra berör viktiga aspekter att ta fasta på för framtiden. / <p>2021-01-13</p>

No description available.

No description available.