Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är inte ett arbete som bara ska genomföras och sedan redovisas i slutet av terminen, för att bockas av från arbetsuppgifterna. Det är ett arbete som hela tiden ska hållas levande och som är betydelsefullt för att utveckla verksamhetens kvalitet samt barnens möjligheter till lärande. Att arbetslaget är medvetna om arbetets betydelse och tar ansvar för att det bedrivs och genomförs är viktigt inom kvalitetsarbetet. Det krävs ett gemensamt ansvar kring att synliggöra utvecklingsområden och se till att det planerade arbetet genomförs och fortskrider. Verksamhetens kvalitet ska hela tiden undersökas och utvecklas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla som är inblandade i verksamheten.   Syftet med studien är att bidra med kunskap kring förskolepersonals uppfattning av vad det innebär att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i relation till styrdokumenten i förskolan. Detta har undersökas genom att fyra intervjuer har genomförts utifrån tre forskningsfrågor som inriktar sig på uppfattningar kring begreppet systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom vårt syfte har varit att undersöka uppfattningar, har vi tagit inspiration från den fenomenografiska metoden i vår uppsats. En semistrukturerad intervjumetod har använts till intervjuer med fyra deltagare.   Resultatet visar att det systematiska kvalitetsarbetet är ett omfattande och komplext arbete, som skapar nya möjligheter till förändring och utveckling inom både arbetslaget och barngruppen.   Det finns inte en färdig mall över hur arbetet ska bedrivas. Det är upp till varje förskoleverksamhet att arbeta fram en metod och ett förhållningssätt som bidrar till att de upplever denna process som meningsfull och utvecklande inom den egna verksamheten.

Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna. En majoritet av förskolecheferna och rektorerna svarade att de själva kan påverka valet av utvecklingsarbete, men trots det så visar resultatet att det inte är den egna enhetens analyser som till största del används som utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Det sker sällan ett samarbete med huvudmannen. I de fall det sker ett samarbete används enheternas egna analyser som utgångspunkt i högre grad. / The purpose of this study was to investigate what type of data and materials headmasters in pre-schools, schools, responsible politicians in the municipality or owners of the schools, use when they evaluate and analyze the learning outcomes and national aims at their schools. I also wanted to know to what extent the analyses are connected to the decisions made about school development and who it is that decide what to focus on. In addition, I wanted to find out if there is cooperation between the headmasters and the responsible politicians/owners of the schools?   A questionnaire was given to two groups of headmasters for pre-school and schools studying at the education for headmasters at Karlstad University.   My results show that in schools where they have national tests and grades, statistics on these results are the most important factors for both the school and the politicians/owners in evaluations and analyses. In pre-schools they use interviews and self-assessments. The highest degree factors that decide school development are found to be new decisions made from the parliament, and priorities from politicians and/or owners of the schools. A majority of the pre-school and school headmasters answered that they can decide the focus of their school’s development; still the results show that it is not their own analyses that decide what to develop. It is seldom cooperation between headmasters and politicians/owners. Where there is cooperation the schools’ own analyses are used to a higher degree in the work with school development.

Studiens syfte var att undersöka chefers upplevelser av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) på ett bemanningsföretag inklusive det med kundföretaget delade arbetsmiljöansvaret samt chefernas uppfattning av utmaningar och förbättringsmöjligheter med SAM. Det genomfördes sju intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag och en intervju med en anställd på ett kundföretag. Utifrån tolkningen av chefernas upplevelser framkom det fyra huvudsakliga teman som särskilt berörde studiens syfte. Ett tema var huruvida man arbetar för att säkerställa en god arbetsmiljö genom att använda sig av arbetsmiljöchecklista och riskanalys men också uppmärksamma den psykosociala aspekten. Det handlade också om vikten av arbetsplatsintroduktion för nyanställda både från bemanningsföretagets sida men också från kundföretagets. Ett tredje tema handlade om det gemensamma arbetsmiljöansvaret tillsammans med kundföretaget. Det sista temat handlade om vikten av dokumentation. Under dessa teman lyfts även utmaningar och förbättringsmöjligheter fram utifrån både bemanningsföretagets- och kundföretagets synpunkt.

Syftet med denna studie var att erhålla kunskap om hur rektorer i grundskolan uppfattar fritidspedagogers ansvarsområden inom skolans verksamhet och det uppdrag som anges i styrdokumenten vad gäller barns och elevers tid i skola och fritidshem. Undersökningen utfördes genom att åtta rektorer intervjuades via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fenomengrafiska influenser i analysen. Studien visade på ett uppdrag som utifrån styrdokument bottnar i att se barnen och den grupp de är i och att arbeta med dem i olika sociala sammanhang. Typiska ansvarsområden som anges är delaktighet i samverkan med skolan på olika sätt och att föra dokumentation av verksamheten så den går att utvärdera och utveckla. I intervjuerna framkom att rektorerna ser fritidspedagogerna som kunniga inom området med grupporienterade processer och att de är duktiga på att komplettera skolan på olika sätt samt utgå från uppdraget som finns i styrdokumenten. Andra slutsatser var att det sytematiska kvalitetsarbetet är utmanande att hitta en bra systematik till och dokumentation avverksamheten kan bli bättre. Ytterligare en slutsats var att samverkan kan vara av olika karaktär, ofta är det som resurs fritidspedagogen samverkar.

Syftet med studien var att belysa vilken betydelse resultatet av en bedömning som utförts med hjälp av ett kvalitetssäkringsverktyg har för det systematiska kvalitetsarbetet på privata förskolor enligt pedagoger och förskolechefer. Studien var en fallstudie, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av flervalsmetod, bestående av en enkät som besvarades av 32 pedagoger och intervju med 6 förskolechefer fördelade på 7 privata förskolor. Varje förskola använde sig av ett kvalitetssäkringsverktyg som i studien kallas för SäkerKval. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. I diskussionen ställdes den teoretiska kunskapsramen i relation till det empiriska materialet. Resultatet visade en gemensam syn mellan pedagoger och förskolechefer på kvalitetssäkringsverktygets mål. Med hjälp av kvalitetssäkringsverktyget bedöms förskolornas kvalitet en gång per år. Det visade sig att det fanns delade meningar avseende bedömningsresultatets inverkan och betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefens kunskap om och mottagande av bedömningsresultatet, samt förskolechefens sätt att leda verkade vara avgörande för vilken betydelse pedagogerna såg i bedömningsresultatet och dess inverkan på det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsverktyget verkade ta tid att lära sig, vilket visade sig påverka graden av kompetens inom verktyget och erfarenhetsutväxling på förskolorna. Resultatet tyder även på skillnad mellan pedagoger och förskolechefer på förskolor som fick låga gentemot höga bedömningsresultat, vilket verkade ha inverkan på vilken riktning det systematiska kvalitetsarbetet tog på förskolan. / <p>Godkännandedatum: 2015-09-01</p>

Syftet med denna studie är att skapa fördjupad förståelse för relationen mellandokumentation, pedagogisk dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet i förskolanspraktik. Studien, som är av kvalitativ karaktär, har genomförts i tre olika förskolor somarbetar med dokumentation, pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.Metoden utgjordes av två fokusgrupper och en enskild intervju där ljudinspelning användes.Det empiriska materialet analyserades utifrån ett socialkonstruktionistiskt ochpostmodernistiskt perspektiv, samt med inspiration av innehållsanalys. Resultatet visar i storadrag att vad som dokumenteras var alla förskollärare samstämmiga om, det handlade i förstahand om att dokumentera projekt och andra aktiviteter. Alla deltagande förskolor menade attsyftet med dokumentationerna var att de ska gynna barnen i deras lärande. Förskolor uppgavatt reflektion och återkoppling var viktiga delar vid arbetet med pedagogiskadokumentationer. Studien visar att det krävs en tillbakablick på vad som tidigare gjorts för attuppnå hög kvalitet i förskolan och att kvalitet kan mätas genom pedagogisk dokumentation.Enligt studien är det viktigaste med systematiskt kvalitetsarbete att det blir någontingproduktivt av det som mäts eller utvärderas och att det sker en förändring i verksamheten.Förståelsen för sambandet mellan dokumentation, pedagogisk dokumentation ochsystematiskt kvalitetsarbete skiljer sig mellan de deltagande förskolorna. Bland annatresonerar de kring sina dokumentationer och hur de får in läroplansmålen i dessa, dereflekterar kring hur de jobbar och vad de behöver förbättra. Resultatet visar att ettsystematiskt kvalitetsarbete inte går att utföra utan dokumentationer och pedagogiskadokumentationer, dessa är grunden till att man får syn på saker.

En lansering av ett behov av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är i skeende i och med en omfattande nyproduktion av policydokument, däribland en reviderad läroplan, ny skollag och nytt stödmaterial från Skolverket. Uppsatsens syfte är att granska hur en strukturerad form av kvalitetsarbete konstrueras, legitimeras och realiseras genom språket i olika policydokument, dvs. hur ett systematiskt kvalitetsarbete argumenteras och motiveras. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt och utifrån en diskursanalytisk ansats undersöks vilka ideologiska dilemman och subjektspositioner som förhandlas i talet om systematiskt kvalitetsarbete som diskursiv praktik. En framställning av systematiskt kvalitetsarbete som en definitiv nödvändighet för förskolans organisation framträder i det empiriska materialet genom att olika språkliga utsagor naturaliseras till vardagliga förgivettaganden. Retoriska argument balanserar flera ideologiska dilemman för att kunna etablera behovet av ständig dokumentation och granskning. Exempel på framträdande spänningar är auktoritet kontra demokrati, procedur kontra process och kunskap kontra värden. Behovet framhävs genom olika sanningsanspråk i en normeringsprocess med avsikt att gynna och bidra till en nyliberal marknadsanpassad välfärdism, vilken kan förstås som en konkurrenskraftig nations framtida bästa snarare än det enskilda barnets bästa i nuet. I detta kan urskiljas kvalitetssäkrad och kvalitetssäkrande förskolepersonal samt barn som kvalitetsdeklarerade lärandeprojekt.

<p>This study includes several purposes which are to describe the concept of working environment, explain who is responsible for its functioning and how the working environment should look like. Other purposes the study have is to investigate how the working environment is in both Swedish and the two investigated companies construction sites and to share some operators proposing measures for the shortcomings and problems that exist in the construction sector working environment. To achieve these purposes was a qualitative study made with unstructured observations, interviews and survey where three construction sites were observed. The result shows that the concept of the working environment cover many aspects and is essentially about the environment we live in and experience in our work and this environment can be both an indoor as an outdoor environment. In this work, the concept is divided into four areas; it is the physical, the ergonomic, the psychosocial and the chemical. Since January 2009 applies new rules in the rules for building and construction engineering (1999:3) which argue that the building proprietor can waive his working responsibilities to an entrepreneur. The work environment for the construction sector is governed by regulations and by laws and regulations determined how different parts of the different working environment areas and the working environment process should be. Position in the Swedish and the surveyed construction sites contains many gaps and problems such as time pressures, ignorance of the working environment work, errors in design and planning, priorities of economic gains instead of a good working environment and workers' carelessness and oversight of the security. These outcomes have resulted in high death and accident among the construction workers and cases of fall accidents and musculoskeletal disorders are the most common occupational accidents and diseases. Suggested measures considered are increased safety and health inspections on construction sites which are more difficult today when the reductions are being made in the Work Environment Authority and arrange safety training courses at both secondary and higher education for everyone from the ground to account safety. The study concludes that the construction sector work environment will remain poor because the majority of building proprietor and contractors ignoring the regulatory framework although it is well constructed. What can slightly change the state is to increase punishment and compensation for companies that breach the working environment work.</p>

<p>Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.</p>

No description available.