Ledningen för äldreomsorgen i en småländsk kommun menade att antalet avvikelserapporter i förvaltningen var för få och medförde att tillfällen till lärande gick förlorade. Att lära av avvikelser/misstag är ett etablerat förhållningssätt i systematiskt kvalitetsarbete i många branscher. Alla kommuner och regioner/landsting ska ha ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Avvikelserapportering är en del av detta system. Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder för att avvikelserapporteringen skulle bli ett tillfälle till utveckling och lärande. Studien är kvalitativ med en socialkonstruktivistisk syn på kunskap. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper och omfattade 13 personer bland enhetschefer, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultatet visade underrapportering av avvikelser. Att rapporterar uppfattades i förvaltningen som att "sätta dit" en kollega. Personalen avstod ibland från att rapportera. Att värna de goda relationerna på arbetsplatsen var väsentligare. Samtidigt fanns kunskapen om att avvikelser skulle rapporteras enligt lag och erfarenheter av att avvikelserapportering kunde leda till utveckling av verksamheten. Förvaltningskulturen uppvisade ambivalens. Enhetschefer och sjuksköterskor hade flera förslag på åtgärder för att öka avvikelserapporteringen och få till stånd lärande. Någon undersköterska reflekterade över återkopplingens betydelse för lärande och kontinuiteten i ledarskapet. Resultatet relaterades till Illeris´ lärandeteori. Mina slutsatser av studien är att förvaltningen kan öka lärandet genom att göra handlingsplanen för systematiskt kvalitetsarbete känd bland personalen och förvissa sig om att det finns kunskap om avvikelserapporteringen och dess funktion. Förvaltningskulturen behöver genomsyras av ett systemtänkande och inte ett syndabockstänkande. Attityden behöver förändras. Enhetschefers och sjuksköterskors förslag att kommunicera och föra dialog om avvikelser, att återkoppla statistik och förändringar till följd av dem samt att skapa gemensamma rutiner kring dem förefaller vara goda förslag för att öka lärandet. I denna process finns "känslor som hänger kvar" och måste bemötas med tolerans och empati av ledarskapet. Ett politiskt "tryck" eller "efterfrågan" på systematiskt kvalitetsarbete skulle underlätta och stärka utvecklingsprocesser.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur systematiskt kvalitetsarbete i förskolan genomförs och få en djupare förståelse för förskollärares upplevelser och erfarenhet av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Fem förskollärare från fem olika förskolor deltog i studien. I studien har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Det teoretiska perspektivet är baserat på socialkonstruktionism. Resultatet visar att enligt förskollärarnas uppfattning är idén och intentionen med systematiskt kvalitetsarbete god men de upplever det svårt att genomföra i praktiken. Svårigheterna beskrivs bestå i avsaknad av riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete samt brist på tid och kompetens. Studien visar även att förskollärarna använder olika arbetssätt och verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån förskollärarnas erfarenhet och upplevelse av hur systematiskt kvalitetsarbete bedrivs har de svårt att se hur detta arbete kan leda till verksamhetens utveckling.

Syftet med studien är att belysa hur tre olika kommuner på kommunövergripande nivå organiserar arbetet med elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse. Frågeställningarna vi utgått ifrån är; Hur har kommunen organiserat sin plan för elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Vilka framgångsfaktorer ser kommunen i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Denna studie fyller en funktion genom att vi avgränsar oss på organisationsnivå när det gäller elevers läsutveckling. Som blivande speciallärare vill vi lyfta blicken från individ- och gruppnivå till att se vad som säkerställs på organisationsnivå för att alla elever skall lyckas med sin läsutveckling. Vi vill genom denna studie lyfta det som fungerar i kommunerna och skolorganisationen kring elevers läsutveckling. Vi har analyserat kommunernas dokumenterade läsplaner och funnit likheter och skillnader. Vi har även intervjuat två språk- läs- och skrivutvecklare samt en utvecklingsledare för att få deras syn på hur kommunerna organiserar sig kring elevers läsutveckling. Vi har tittat på vilka framgångsfaktorer kommunerna ser i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling och vad de själva anser att de behöver arbeta mer kring. Studiens teoretiska utgångspunkt finns i organisationsutvecklingsteorin. Den metod som använts i studien har en kvalitativ ansats med inspiration av hermeneutiken. Det framkommer ett antal framgångsfaktorer men det som kommunerna lyfter som den största framgångsfaktorn kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse är att läsningen måste genomsyras i alla skolans ämnen och att alla lärare har kompetens kring elevers läsutveckling.

Det systematiska kvalitetsarbetet är en stor del av förskolan och finns reglerat i läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 2016, s14-15). Arbetet är till för att utveckla och förbättra kvaliteten i verksamheten. Under vår utbildning till förskollärare upptäcktes hur stora skillnader det fanns på hur det systematiska kvalitetsarbetet utfördes, beroende på vilken förskola man är verksam på. Vår upplevelse är att det saknas riktlinjer kring hur arbetet ska utföras och användas i verksamheten. Syftet med studien blev därför att undersöka verksamma pedagogers syn på kvalitet i förskolan och hur de använder det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Metoden som användes för att ta reda på pedagogers syn föll på self report, detta för att undvika påverkan utifrån. Intervjuobjekten får chans att berätta fritt om deras upplevelser kring användandet av systematiskt kvalitetsarbete i deras verksamhet. Sammanlagt fick vi tillbaka sex av nio utlämnade self reports. I resultatet kunde vi utläsa att samtliga pedagoger använde sig av systematiskt kvalitetsarbete i deras verksamhet, dock med stora skillnader. Fokus låg ofta på utförande av aktiviteter, förändringar av miljö och rutiner. Enbart två av sex pedagoger lyfte fokus på barns utveckling och lärande, vilket även tidigare studier har påvisat som ett problem. Vi kunde också se att utvärdering av verksamheten sker olika ofta och på olika sätt. De pedagoger som använde sig av dokumentationsverktyget Pluttra upplevde vi hade bättre rutin och kunskap kring hur de kopplar projekt och aktiviteter till läroplansmålen i samband med utvärderingen i det systematiska kvalitetsarbetet. Begreppet kvalitet och de intervjuade pedagogernas syn på kvalitet i förskolan kan kort sammanfattas med att kvalitet är när varje barn ges möjlighet till utveckling anpassat efter det enskilda barnet i samspel med lyhörda och närvarande pedagoger. Något som enbart två av sex pedagoger ansåg sig kunna leva upp till när de arbetade medvetet med läroplansmålen.

Inledning Det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan syftar till att utveckla arbetet genom att synliggöra vilka läroplansmål som uppnåtts samt vilka utvecklingsområden som finns att arbeta vidare med. Under utbildningen till förskollärare har vi upptäckt olikheter i hur arbetet genomförs vilket gjorde oss nyfikna på att studera det här vidare. Då det är lagstadgat att barn ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet väcktes en nyfikenhet om hur förskollärare uppfattar att det genomförs i praktiken. Studiens syfte Studiens syfte är att undersöka i vilka moment förskollärare beskriver att barn deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av verksamma förskollärare, totalt har fem stycken förskollärare ingått i studien. Som sedan analyserats med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultat Förskollärarna i studien beskriver att barn deltar i det systematiska kvalitetsarbetet genom att barn tillåts vara delaktiga i främst dokumentationsarbetet men även också i reflektionen. Ofta synliggörs barns intresse i teamarbetet och i utformningen av lärmiljöer. Respondenterna poängterar att digitala hjälpmedel underlättar barns deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga förskollärare uttrycker sig positivt till att barn deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare önskar förskollärarna större möjligheter för att kunna fortsätta utveckla arbetet i samarbete med barnen.

Fritidshemmet ska enligt styrdokument ägna sig åt systematiskt kvalitetsarbete för att uppnåde nationella målen, hur kvalitetsarbetet ska genomföras i praktiken är dock inte preciserat.Syftet med studien är att öka kunskapen om systematiskt kvalitetsarbete inom fritidshemmet,med utgångspunkt i grundlärare och pedagogers erfarenheter och uppfattningar av att arbetamålstyrt. Studien baseras på tre forskningsfrågor, hur personalen på fritidshemmet arbetarmed systematiskt kvalitetsarbete, vad som är fördelarna med kvalitetsarbetet och vad sombehöver förändras för att kvalitetsarbetet ska kunna utvecklas ytterligare. För att samla in datahar fyra kvalitativa intervjuer med utbildad fritidspersonal genomförts. Resultatet harbearbetats med hjälp av kodning, tematisering och summering. I resultatet synliggörsskillnader i hur det faktiska kvalitetsarbetet genomförs, rektorns betydelse och tid förgemensam planering. Analysen utmärker olika pedagogstilar som respondenterna besittersamt skillnader i hur väl medvetna respondenterna är om verksamhetens mål. Slutsatsernabelyser rektorns betydelse för kvalitetsarbetet, tid för gemensam planering och delaktighet,storlek på barngrupper samt tydlighet och struktur i arbetet.

No description available.

<p>Vi läser sista terminen på Rehabiliteringsvetenskap och idén att skriva om det här ämnet fick vi från en lista med förslag på c-uppsatser från en av lärarna. Vi har tidigare läst 5p ledarskap vilket fick oss intresserade av att studera ledarrollens betydelse när det gäller återgång i arbetet.</p><p>För att komma till rätta med det stora antalet sjukskrivningar visar tidigare studier på hur viktigt det är med en arbetsgivare som tar ansvar över arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Medarbetarnas närmsta chef bör ges befogenhet och utbildning i dessa frågor för att kunna främja både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det är vanligt att fysiska besvär har sitt ursprung i psykosociala orsaker. Syftet med den här studien var att ta reda på hur fyra före detta långtidssjukskrivna individer upplever sin arbetsledares stöd under rehabiliteringsprocessen. Kriterierna för urvalet av intervjupersoner var sjukskrivning minst 1 år, slutförd rehabilitering och återgång i arbete. Vi använde oss av kvalitativa djupintervjuer. Respondenterna upplevde sina arbetsledares betydelse olika under processen, detta verkar bero på hur bra och ”välutbildad” organisationen är inom rehabiliterings- och arbetsmiljöfrågor och hur engagerad och pådrivande arbetsledaren är. Det framgick i berättelserna att arbetsledarna har haft viljan att stötta och hjälpa till under processen, men inte riktigt rätt kunskaper för att göra detta på ett bra och effektivt sätt.</p>

<p>Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten. Resul-taten visade att en del av samarbetena fungerade bra och andra fungerade mindre bra, en viktig slutsats var ur ett systemteoretiskt tolkande, att ju tätare kontakt som fanns mellan frivårdsinspektörerna och deras samar-betspartners, desto bättre upplevde frivårdinspektörerna att samarbetet fun-gerade.</p>

Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten. Resul-taten visade att en del av samarbetena fungerade bra och andra fungerade mindre bra, en viktig slutsats var ur ett systemteoretiskt tolkande, att ju tätare kontakt som fanns mellan frivårdsinspektörerna och deras samar-betspartners, desto bättre upplevde frivårdinspektörerna att samarbetet fun-gerade.