<p>Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten. Resul-taten visade att en del av samarbetena fungerade bra och andra fungerade mindre bra, en viktig slutsats var ur ett systemteoretiskt tolkande, att ju tätare kontakt som fanns mellan frivårdsinspektörerna och deras samar-betspartners, desto bättre upplevde frivårdinspektörerna att samarbetet fun-gerade.</p>

Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten. Resul-taten visade att en del av samarbetena fungerade bra och andra fungerade mindre bra, en viktig slutsats var ur ett systemteoretiskt tolkande, att ju tätare kontakt som fanns mellan frivårdsinspektörerna och deras samar-betspartners, desto bättre upplevde frivårdinspektörerna att samarbetet fun-gerade.

This study is an analysis of qualitative interviews with people with neuropsychiatric disabilities/mental illness, as well as persons working with mental health or mental disabilities. The interviews were conducted to investigate how their experience of compliance with the services in the various functions of society is, to clarify whether there is discrimination in the social functions of people with mental disabilities. The questions and the analysis of the results are based on Swedish law, and look at the outcome based on Goffman's theory of the deviant's role and identity, with a narrative theoretical point of departure. The result showed that ignorance and lack of involvement/accessibility of actors in different social functions constitute the main obstacle to avoiding discrimination, and inaccessible social services for people with mental health.

According to the World Health Organization (WHO), violence against women is defined as a public health problem. Violence can be expressed physically, psychologically, sexually, materially and economically and several forms of violence often occur in combination. Violence in close relationships is a particularly major public health problem and the most common form is that women are subjected to violence by a man with whom they have or have had a relationship. This has significant consequences for the exposed woman as well as relatives and society at large.  The aim of the study is to investigate societal actors' perceptions of the preventive work to combat men's violence against women in close relationships. The present study has used a qualitative method with a targeted sample with complementary snowball sample. Six people from different government agencies have been interviewed to create a more in-depth understanding of the preventive work.  The results show that political governance is a central part of preventive work, including through legislation and allocated resources. There are both obstacles and opportunities with the governance and there was a desire for more resources to prevent men's violence against women in close relationships. Success factors for the work are a well-functioning collaboration between the actors working together. Furthermore, there are perceptions that ignorance about violence in close relationships is widespread in society and that more knowledge is needed. It also emerged that knowledge about gender-changing measures is needed already in preschool to prevent violence from occurring.

The aim of this study is to examine how different actors of the society speak about and portrays the Råslätt neighborhood.Further we study how using different terms to describe the area can come to affect the area and its residents. This study is done by using a qualitative method in the form of document analysis based on official documents from three different actors of the society and we also conducted three interviews with representatives from each actor. Different themes are examined that have been identified using a discourse analysis. Through the themes three different discourses were created and identified which are being used by the actors in describing Råslätt. The discourses are then compared with each other. The result shows that there are similarities and differences between the discourses in how Råslätt is described. The result shows that the terms used in the different discourses create different versions of the Råslätt neighborhood. The result also shows that, within the discourses the actors of society consciously relate to their use of languageand that the decision of using or not using a particular term has been made with insight to the risk of stigmatization that might emerge. In conclusion the result shows that the language used by the actors of society affect how they justify their own work.

Gängkriminalitet är ett allt mer uppmärksammat fenomen i samhället och denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällsaktörerna socialtjänst, polis och fritidsverksamhet förstår och tolkar sitt arbete med unga kvinnor i gängkriminalitet utifrån de villkor som finns i arbetet. Detta besvaras genom att studera vilken roll och ansvar de yrkesverksamma ser sig ha i arbetet, vad de ser för utmaningar och hinder samt om arbetet med unga kvinnor respektive män i gäng skiljer sig åt. Till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts, både individuellt och i grupp, med totalt nio respondenter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån en innehållsanalys med den tidigare forskningen och teorianknytning som verktyg. Genom analysen har olika teman kunnat urskiljas, vilka är; defintion av gäng och unga kvinnor, roll och ansvar, utmaningar och hinder samt könsskillnader. Resultatet visar på svårigheten att endast tala om de unga kvinnorna utan att nämna det generella perspektivet. Samhällsaktörerna upplever att de har en viktig roll och ett ansvar i arbetet där identifiering, samverkan och kvinnornas psykiska ohälsa är utmärkande. De utmaningar och hinder som de främst såg var att veta vad ett gäng är och förstå kvinnornas roll, att arbeta motiverande samt att förhålla sig till sekretesslagen som sågs hindra samverkan. Slutligen visade resultatet på att de upplevde att deras arbete skiljer sig gällande kvinnor och män i gäng. Vi vill med denna studie visa på de unga kvinnornas betydande roll för gängens förekomst och att svenska samhällsaktörer upplever att de saknar kunskap i sitt arbete med de unga kvinnorna i gäng, men även gäng på ett generellt plan. Vi ser därmed att det är av vikt att mer forskning bedrivs inom ämnet där könsskillnader tas i beaktning då studien pekar på en förändring i samhället som tyder på att det behövs en ny diskussion gällande gäng med ett större fokus på unga kvinnor.

Våld i ungas partnerrelationer är ett stort problem i dagens samhälle. Det har traditionellt sett fokuserats mer på våld i vuxna partnerrelationer och våld mot barn, vilket har lett till att våld bland unga länge har normaliserats och inte tagits på allvar. Syftet med studien är att få kunskap om samhällsaktörers upplevelser av arbetet med att informera ungdomar om partnervåld samt hur denna information tas emot från ungdomars perspektiv. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer med samhällsaktörer genomförts samt fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9. Datamaterialet har analyserats genom tematisk analys där fyra teman identifierades; ansvar, utmaningar, ungdomars informationskällor och förbättringsmöjligheter samt tillhörande subteman. Resultatet visade att samhällsaktörer ser våld i nära relation bland unga som en viktig fråga men att det inte får tillräckligt mycket fokus på grund av okunskap och avsaknad av forskning inom ämnet. Aktörerna beskriver även att de vill göra mer men att de resursmässigt inte räcker till och att annat därmed prioriteras. Utifrån fokusgruppsintervjuerna framkom det att samhällsaktörerna inte lyckats att nå ut med information om partnervåld i den utsträckning som ungdomarna hade önskat. Ungdomarna kände liten tillit till vuxenvärlden och berättade att de inte kände sig bekväma med att vända sig till personal på skolan eller andra samhällsaktörer vid potentiell utsatthet för partnervåld. De efterfrågade att aktörer lyfte frågan mer och ansåg själva att detta kan förebygga att ungdomar blir utsatta för våld i partnerrelationer. En slutsats som kan dras är att det behövs mer forskning om våld i ungas partnerrelationer och att frågan behöver prioriteras mer av samhällsaktörer för att färre ungdomar ska falla offer för partnervåld. / Youth intimate partner violence is a major problem in the society today. Traditionally there has been more focus on violence in adult partner relationships and violence against children, which has led to violence among adolescents being normalized and not taken seriously for a long time. The aim of the study is to investigate how stakeholders experience the work of informing adolescents about intimate partner violence and how this information is received from the perspective of adolescents. To investigate this, semi-structured interviews with stakeholders have been conducted, as well as focus group interviews with pupils in year 9. The data has been analyzed through a thematic analysis where four themes were identified: responsibilities, challenges, adolescents' sources of information and opportunities for improvement, with associated subthemes. The results showed that stakeholders value youth intimate partner violence as an important question. However, despite that importance the question does not receive much focus due to ignorance and a lack of research on the subject. The stakeholders also describe the desire to do more but that they do not have enough resources and other things are prioritized. Based on the focus group interviews, it emerged that the stakeholders do not succeed in reaching out with information about partner violence to the extent that the adolescents had wished. The adolescents had little trust in the adult world and said that they did not feel comfortable turning to employees at the school or other stakeholders in case of potential victims of intimate partner violence. They requested the stakeholders to raise the issue more and believed this could prevent adolescents from being exposed to violence in partner relationships. A conclusion that can be drawn is the need of more research in youth intimate partner violence and that the issue needs to be prioritized more by stakeholders to prevent adolescents from being victims of partner violence.

Aim: The aim of the study was to explore foreign-born immigrants' experiences of information from Swedish societal actors. Method: A qualitative method with four semi-structured interviews were conducted with students studying SFI (Swedish for immigrants) in a small municipality in Sweden. Data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The data analysis identified six categories; The communication paths from the social actors vary, different social actors' ways of communicating and how different obstacles limit the understanding of information, they need to use different types of support to understand information, education creates the conditions for understanding and there is a variation in how they want the information to be adapted. The study's findings highlighted that foreign-born immigrants are a heterogeneous group, with individual conditions, resources, and experiences. Conclusion: To reduce the unequal gaps in health and ensure that all people receive the information they are entitled to, societal actors must design the information in an appropriate, cultural, and relevant way for foreign-born immigrants. Information adapted for everyone, it is a prerequisite for good and equal health

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat markant de senaste åren bland unga i Sverige och därmed även konsekvenser av psykisk ohälsa enligt forskningen. Flickor är i högre grad drabbade av psykisk ohälsa medan pojkar i högre utsträckning begår suicid. Orsaken till denna ökning är komplex, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor kring varför det ser ut så. Få studier bekräftar eller beskriver arbetsmetoder och tillvägagångssätt samt effekter av samhällsaktörers hälsofrämjande och förebyggande arbete. Syfte: Denna studies syfte är att undersöka hur valda samhällsaktörer inom en region i södra Sverige arbetar hälsofrämjande med psykisk hälsa och suicidprevention hos ungdomar. Följande frågeställningar användes: Hur arbetar samhällsaktörer för att nå ut till ungdomar? Vilka arbetsmetoder använder aktörerna för att främja psykisk hälsa och suicidprevention hos ungdomar? Skiljer sig arbetsmetoderna för att främja psykisk hälsa och suicidprevention mellan pojkar och flickor? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes, som analyserades utifrån innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Fem kategorier växte fram: Utbildning ökar samhällsaktörers kompetens, Arbetsmetoder som stärker ungdomars psykiska hälsa, Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa och suicidprevention, Utmaningar i arbetet med att stärka ungdomars psykiska hälsa och Mål med hälsofrämjande- och suicidpreventivt arbete. Slutsats: Samhällsaktörers gemensamma mål var att stärka unga individer att själva söka hjälp när det förekom ett behov. Ett salutogent fokus var också närvarande samt olika tillvägagångssätt för att nå målet att stärka unga individer. Tillvägagångssätten handlade bland annat om samverkan, kunskapsutveckling och digitala verktyg. / Introduction: Mental illness has increased significantly in recent years among adolescents in Sweden thus also the consequences of mental illness according to research. Girls are more affected by mental illness while boys are more likely to commit suicide. The reason for this increase is complex, but there are still large gaps in knowledge about why it looks this way. Few studies confirm or describe work methods and approaches and effects of community workers health promotion and prevention work. Aim: The purpose of this study is to investigate how selected community workers within a region in southern Sweden work to promote mental health and suicide prevention for adolescents. Following questions were used: How do the community workers reach adolescents? Which approach do the community workers use to promote mental health and suicide prevention to adolescents? Does the method between promoting mental health and suicide prevention differ between boys and girls? Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted, which were analysed based on content analysis with an inductive approach. Result: Five categories emerged: Education increases the competence of community workers, Work methods that strengthen adolescents mental health, Health-promoting efforts for mental health and suicide prevention, Challenges in the work to strengthen adolescents mental health and Goals with health-promoting and suicide-preventive work. Conclusion: Community workers common goal was to empowering adolescents to seek help themselves when needed. A salutogenic focus was present as well as different approaches to reach the goal of empowering adolescents. The approaches were for instance through collaboration, knowledge development and digital tools.