Detta arbete har grundats i ett intresse för utvecklandet av nyare arbetsmetoder i klassrummet med inflytande av elevers val och åsikter. Arbetet har grundats i ett genusperspektiv då vi vill se hur valen kan både likna och skilja sig från varandra, beroende på kön. Syftet har varit att med hjälp av elevers inflytande, uppdatera lärarens synsätt, att man kan använda olika medier i undervisningen. Fokus har legat på barnens perspektiv om hur de väljer olika medier, hur de konsumerar medierna i vardagen och hur detta kan skifta, beroende på kön. Arbetet bygger på intervjuer och enkäter. Studiens resultat struktureras efter elevernas svar på enkäterna, och ligger till grund för analysen där sambandet mellan intervjusvaren och enkäterna analyseras. Detta eftersom det vi ser i enkäterna kan styrkas eller kommenteras med hjälp av  intervjusvaren. Resultatet av arbetet presenterar elevernas resonemang och åsikter kring olika  typ av fiction och vår tolkning av varför det ser ut som det gör och hur det kan användas i  undervisningen. Våra tolkningar av datainsamlingen baseras på syftet med studien samt forskningsöversikten.

No description available.

The aim of my study is to examine how six teachers discuss their choices of work methods in teaching mathematics, as well as the methods they are currently using and what they have based their choices on. This study also covers how these teachers approach educational planning and where they get inspiration for their teaching material, and finally the advantages and disadvantages of each method according to the teachers. To be able to fulfill my purpose of this study some questions had to be considered: How do these teachers approach the planning of studies of mathematics and where do they find ideas for their lesson planning? Which methods do these teachers use in the teaching of mathematics and what are the reasons behind their choices of methods? Which advantages and disadvantages do these teachers see in the methods they use during the teaching of mathematics? This is a qualitative study, mainly based on qualitative research interviews according to an interview guide. Six teachers, from five different elementary schools, grade 1- 3, have been interviewed for this study. When analyzing the assembled data, I have used theories of Vygotskij and Dewey.  The interviewed teachers stated that it is the goals of the syllabus that determine the content of the lessons. The inspiration for the education of mathematics is different between the teachers although many of them reported that the internet is a great source of inspiration. The teachers in this study stated that they primarily work with the textbook, dialogues, group assignments, solving problems and practical mathematics. All the teachers considered these methods to be beneficial for the students’ comprehension. One of my conclusions is that the teachers of my study have diversity in their work method of mathematics. That the students are motivated and interact with each other to learn mathematics are other important aspects of the learning process.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på gymnasiet arbetade med högpresterande elever och hur de motiverade dessa i svenskundervisningen. En kvalitativ metod användes och examensarbetet empiri grundade sig på fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i ämnet svenska. Resultatet visade att god kommunikation, kontinuerlig feedback och diskussioner i grupp/helklass gynnade högpresterande elevers studier och motivation. Att arbeta med öppna uppgifter var även ett bra arbetssätt då samma uppgifter kunde ges till hela klassen och lösas på olika vis och nivåer. Det underlättade också för lärare som överlag kände sig otillräckliga i bemötandet av alla elevers behov. Stöd av speciallärare till dessa elever sågs inte som en möjlighet då tillgången av resurser var ringa. Den inre motivationen ansågs vara en av de högpresterande elevernas styrkor och något som hölls levande genom uppmuntran, elevinflytande och stöd av läraren som bollplank. Den skilda uppfattningen på vad som kännetecknade en högpresterande elev skapade en problematiserad diskussion kring motivation. Utifrån om den var betygsbaserad eller prestationsbaserad visade lärarna skilda inställningar till motivation och arbetssätt i undervisningen. Alla informanter upplevde att de saknade ledning och information om hur de bäst skulle arbeta med denna elevgrupp och slutsaten att skolor behövde arbeta mer inom området kunde dras.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande. Den första frågan svarar vi på genom att låta barnen skriva en serie respektive en saga. Vi har utgått bland annat från Bjökvold (1991) och Vygotskij (1995) då de båda tar upp lekens betydelse för barns lärande. Vi går också in på Gustavsson (2007) som tar upp liknande företeelser som Björkvold då de båda nämner att vi kan vänja oss vid ett arbetssätt som egentligen inte är det optimala för vårt lärande. Genom vårt undervisningsförsök har vi kommit fram till att motivering och varierad upprepning är nyckeln till ett framgångsrikt lärande. / The essay is about an education experiment where a class in class sex has become divided in to two groups. During three lessons, in each group, we have had two different types of education, where group 1 learns through listening, reading, writing and drawing and group 2 learns through singing, movements, drama and working with clay. The education is followed by two tests with two weeks' intervals in order to measure the children's knowledge in both groups. Our aim with the essay is to discuss various work methods in the school. The issues we will reply on are which experiences that favour the children's creative and imagination, if children's learning influences of songs, how the children's learning influences of work with body and hands and how the children’s memory influences off joyful learning. The first question we replies on through letting the children write a series respective fairytale. We’re supporting on Bjökvold's (1991) and Vygotskij's (1995) thoughts then they both take up the children’s plays importance for there learning. Also Gustavsson (2007) takes up similar phenomena like Björkvold then they both mentions that we can get use to an approach that actually is not the optimum for our learning. Through ours education experiment we have come up to that justification and varied repeating is the key to a successfully learning.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vilka arbetsmetoder lärarna använder i samband med högläsning för att främja läsmotivation. Syftet är även att undersöka vilka aspekter av arbetet med högläsning tidigare forskning visar är viktigt för lärare att tänka på vid högläsning i årskurserna F–3. Metoden som används är en litteraturstudie som omfattar åren 2000–2016. Resultaten visar enhälligt att högläsning har en positiv inverkan på elevers läsmotivation. Dessutom framkom att kombinationen högläsning och boksamtal stimulerar till läsmotivation, språkutveckling och utveckling av sociala förmågor. Slutsatsen av denna studie är att forskningsvärlden är överens om att högläsning har positiva effekter på elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

<p>Syftet med studien är att finna en allmän definition för begreppet utåtagerande, finna möjliga: orsaker till utåtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utåtagerande barn i förskolan samt se om det finns någon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger på fem intervjuer gjorda med förskolelärare. I studien definierades utåtagerande barn som impulsiva med svårigheter att kontrollera sitt agerande, lätt att blir arga, agerar på ett negativt sätt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utåtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvårdnadspersonen/omvårdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förväntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utåtagerande barn i främst handlar om förebyggande arbetsmetoder. Studien visade slutligen att det finns en vag koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetoder. Slutsatser är att det gäller att arbeta med relationer och fundera över betydelsen av den pedagogiska ideologin.</p>

Arbetet ger en inblick i hur lärare arbetar med matematik och vilka faktorer som påverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssätt lärare kan tillgå för att matematikkunskap ska uppnås hos elever.

Syftet med studien är att finna en allmän definition för begreppet utåtagerande, finna möjliga: orsaker till utåtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utåtagerande barn i förskolan samt se om det finns någon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger på fem intervjuer gjorda med förskolelärare. I studien definierades utåtagerande barn som impulsiva med svårigheter att kontrollera sitt agerande, lätt att blir arga, agerar på ett negativt sätt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utåtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvårdnadspersonen/omvårdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förväntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utåtagerande barn i främst handlar om förebyggande arbetsmetoder. Studien visade slutligen att det finns en vag koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetoder. Slutsatser är att det gäller att arbeta med relationer och fundera över betydelsen av den pedagogiska ideologin.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra några stycken verksamma lärarestankar kring individualisering i praktiken utifrån frågorna vad? hur? och varför? För att få fram de resultat som ligger till grund för vår studie har vi ur bekvämlighetsurvalintervjuat tio lärare på olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lärarna menar att det är deras uppdrag utifrån läroplanen att individanpassaoch flera av lärarna menade att de även gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrån de intervjuer vi gjorde var att lärarna anpassar efter de behov och olikakunskapsnivåer som finns. Vi fick även se hur svårt flera lärare tycker det är med attindividanpassa, då tiden inte räcker till. I vår studie kunde vi i våra resultat se att lärarnas syn på individualisering ocharbetet med individanpassningen stämmer tämligen väl överens med det vi fann i vårforskningsbakgrund.