<p>Syftet i denna studie var att granska närmare hur kognitiv beteendeterapi (KBT) eventeullt kan leda till att individer gör beteendeförändringar. För att kunna granska kognitiv beteendeterapi i ett sammanhang, valdes sömnprogram som ett exempel där det arbetas med kognitiv beteendeterapi som metod. I studiens undersökning valdes att genomföra intervjuer för att uppnå ett relevant resultat som sedan kan bearbetas och analyseras i denna studie. Metoden var att intervjua två terapeuter som arbetar med KBT, samt göra telefonintervjer med deltagare som medverkat i sömnprogram baserat på KBT. Utifrån intervjuerna kunde sedan en redogörelse och jämförelse utföras på resultatet för att möjligen kunna se hur kognitiv beteendeterapi eventuellt kan påverka individerna till en beteendeförändring. Resultatet visade på att inom kognitiv beteendeterapi finns det olika moment som deltagarna ska följa. Teraputerna tror att det är en kombination mellan alla dessa, som är avgörande för om individen eventullt ska kunna göra en beteendeförändring. Deltagare som medverkat i studiens undersökning, visar i resultatet på att de upplever att inte alla moment är avgöradne för om individen ska kunna göra en beteendeförändring.</p>

Syftet i denna studie var att granska närmare hur kognitiv beteendeterapi (KBT) eventeullt kan leda till att individer gör beteendeförändringar. För att kunna granska kognitiv beteendeterapi i ett sammanhang, valdes sömnprogram som ett exempel där det arbetas med kognitiv beteendeterapi som metod. I studiens undersökning valdes att genomföra intervjuer för att uppnå ett relevant resultat som sedan kan bearbetas och analyseras i denna studie. Metoden var att intervjua två terapeuter som arbetar med KBT, samt göra telefonintervjer med deltagare som medverkat i sömnprogram baserat på KBT. Utifrån intervjuerna kunde sedan en redogörelse och jämförelse utföras på resultatet för att möjligen kunna se hur kognitiv beteendeterapi eventuellt kan påverka individerna till en beteendeförändring. Resultatet visade på att inom kognitiv beteendeterapi finns det olika moment som deltagarna ska följa. Teraputerna tror att det är en kombination mellan alla dessa, som är avgörande för om individen eventullt ska kunna göra en beteendeförändring. Deltagare som medverkat i studiens undersökning, visar i resultatet på att de upplever att inte alla moment är avgöradne för om individen ska kunna göra en beteendeförändring.

Introduktion Delaktighet i arbete är för de allra flesta människor en önskad och viktig aktivitet av många olika anledningar, men för personer med en psykisk sjukdom är inklusionen i arbetslivet begränsad. I Sverige är en psykiatrisk diagnos den vanligaste orsaken till sjukskrivning och värst är situationen för unga personer (2011). Det finns ett mycket stort behov av rehabilitering till arbete för personer med en psykisk sjukdom. En metod för detta är Individual Placement and Support (IPS), som internationellt betraktas som den mest effektiva insatsen för att hjälpa dessa personer till anställning. Syftet med denna avhandling är att undersöka IPS i en socialpsykiatrisk kontext med avseende på arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade utfall, prediktorer för anställning och deltagarnas uppfattning om kompetens i vardagen. Ett ytterligare syfte var att beskriva det kvalitativa innehållet i IPS-insatsen ur klienternas och IPS-coachernas perspektiv.   Metod Forskningsprojektets kontext utgjordes av två IPS-verksamheter, vilka var organiserade i respektive kommuns socialtjänst som tidsbegränsade projekt. Sextiofem män och kvinnor med olika psykiska sjukdomar som deltog i verksamheternas IPS-program inkluderades i studien. Arbetsrelaterade data rapporterades varannan månad av IPS-coacherna under två års uppföljning och innefattade: typ av sysselsättning och omfattning, typ och omfattning av IPS-insats, samt beskrivningar av vad som underlättat respektive försvårat i arbetet med klienterna. Icke arbetsrelaterade data samlades in vid baseline, vid 12 månader och vid 24 månader: psykiatriska symtom, självkänsla, livskvalitet, generellt psykosocialt fungerande, aktivitetskompetens och aktivitetsvärdering, samt delaktighet. Deltagarna intervjuades också vid 12 och 24 månader. Data analyserades i olika kombinationer i de fyra delstudier som är inkluderade i avhandlingen. Mest användes icke-parametrisk statistik, men också Rasch-analyser. I den sista delstudien tillämpades en kvalitativ fallstudiemetodik. Resultat Tjugofem procent var vid något tillfälle under det första året i anställning och ytterligare 14 procent var engagerade i reguljära studier. Alla utom fyra av deltagarna var vid något tillfälle i sysselsättning i någon form, mestadels i arbetsträning på vanlig arbetsplats. Omfattningen av anställning, studier och arbetsträning under det första året varierade mellan endast en vecka till 41 veckor. En liknande variation fanns i antalet timmar i sysselsättning. Deltagare i någon form av sysselsättning vid 12 månader visade positiva förändringar över tid med avseende på psykiatriska symtom (p=0.000) och psykosocialt fungerande (p=0.000). Dessa personer var också mer tillfredsställda med sin sysselsättningssituation (p=0.009). Tre potentiella prediktorer för anställning kunde identifieras, men bara psykiatriska symtom kvarstod som signifikant på en nivå av p&lt;0.05. En lägre grad av psykiatriska symtom ökade oddset med 5.5 för att uppnå anställning under ett år. Generellt skattade deltagarna värdet av att kunna utföra olika aktiviteter i vardagen högre än hur de skattade sin förmåga att utföra dessa. Kliniskt meningsfulla glapp återfanns bland de mest värderade som handlade om att kunna sköta sin ekonomi och sina grundläggande behov, samt att kunna göra det man tycker om att göra. Flera av de aktiviteter som uppfattades som svårast att utföra är relaterade till förmågor av betydelse för att uppnå anställning. Fallstudien illustrerade komplexa processer i IPS-interventionen. En av dessa visade på betydelsen av reflekterade erfarenheter för klienters omkonstruktion av sina aktivitetsidentiteter och betydelsen av kontinuitet för att kunna göra det. Diskussion Deltagandet i IPS-programmen resulterade i sysselsättningsförändringar för de allra flesta av deltagarna, men proportionen i anställning var låg i jämförelse med de allra flesta internationella resultat. Komplexa processer uppstod på vägen i riktning mot arbete och både i de framgångsrika och mindre framgångsrika fallen, avseende anställning, förändrades personernas upplevelse av sig själva som aktörer. IPS är betraktad som evidensbaserad för personer med allvarlig psykisk sjukdom, vilket vanligen inkluderar personer med schizofreni och andra psykossjukdomar, men den undersökta gruppen av deltagare dominerades av personer med olika tillstånd av ångest och depression och relativt många personer hade neuropsykiatriska diagnoser. I kontrast till många andra studier av IPS, identifierades en lägre grad av psykiatriska symtom utgöra en prediktor för att bli anställd. Deltagarnas uppfattning om aktivitetskompetens och värdering av kompetens visade att det fanns glapp däremellan, som är viktiga att uppmärksamma när insatser ges i syfte att främja utvecklingen av värderad kompetens bland personer med psykiskt funktionshinder. Slutsats Denna avhandling representerar ett av de första försöken att studera IPS i en svensk kontext som kännetecknas av att det är socialtjänsten som är delvis ansvarig för psykiatrisk rehabilitering. Interventionen kan betraktas som användbar, men designen på denna studie tillåter inte att dra slutsatser om dess effektivitet. Genom att samla mer detaljerad information från klienters och IPS-coachers erfarenheter är det möjligt att få syn på processer som uppstår i en IPS-intervention och några av de komponenter som är av speciell betydelse för denna. Konsekvenserna av att ha högre grad av psykiatriska symtom tycks vara en barriär mot att bli anställd. En viktig förutsättning för att kunna förverkliga IPS uppfattas vara koordinerade samarbeten mellan de involverade aktörerna.

<p>Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.</p>

Management accounting is performed with the support of enterprise resource planning (ERP) systems. Because of their integrated design and use of joint databases, such systems are often said to present companies with various opportunities for improving operations. In practice, however, difficulties have been encountered in attempting to realize these promised opportunities. Research into the ERP implementation process has explained these problems in terms of a tendency of companies to preserve the status quo instead of realizing change, or as representing the unintended consequences of ERP implementation. However, existing studies are limited in several respects. They define the implementation process as separate, unconnected to the process by which the ERP system was evaluated and chosen in the first place. Furthermore, they limit the process by analyzing it in terms of norms and rules, or power, or as solely cognitive, instead of defining it as complex, comprising all these dimensions at once. A final limitation is that the organization is often defined as a harmonious unit, lacking internal conflict or opposition; if internal conflict is taken into account, it is considered to occur only between different professions in the company, for example, production staff as opposed to accountants. These limitations constrain our knowledge of management accounting change in the setting of ERP systems. The objective of this empirical study is to enhance our knowledge of how a company – consisting of actor groups having different interests and purposes – chooses and implements an ERP system. The study defines this as a structuration process, with a duality between structure and action. Change and stability are co-existent. Social structures are defined as three-dimensional structures in which participation, images of IT systems, and conceptions of IT use as norms are simultaneously present in agency (i.e., speech and behaviour). The actor groups are defined as secondary groups, formal relationships existing between their members. The objective of the study is to create a deeper understanding of how social structures influence the process. A longitudinal case study examined a manufacturer having three distinct business areas. Material was collected mainly through interviews and observation, by also by examining documentation. The use of an abductive approach, aiming to improve theory, resulted in a detailed proposal as to how to operationalize the three modalities of the structuration model. The search for deeper knowledge resulted in the identification of six actor groups and several propositions as to how social structures influence the process. The concepts of uncertainty and practical experience were found to be especially important.

Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.

Titel Att kommunicera svår förändring - Ett medarbetarperspektiv Författare Therése Boija &amp; Fanny Nyberg Handledare Catrin Johansson Examinator Elisabeth Stúr Utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, Mittuniversitetet Syfte Syftet med studie är att ta reda på hur medarbetare från tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förändringen på Vårby bryggeri. Frågeställningar Hur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedläggningen. Metod Studien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestående av 3-5 deltagare från Spendrups medarbetare. Resultat I studien framgår det att Spendrups förändringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgänglig chef. De tillfrågade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det så, men att informationen inte är tillräcklig. Detta har resulterat i ryktesspridning och en del oro, främst på bryggerierna i Vårby och Hällefors. Nyckelord Förändringskommunikation, intern kriskommunikation, medarbetarskap, ryktesspridning, kommunikationsprocesser, förändringsprocesser.

No description available.

The aim of this study was to reach an increased understanding about how the changing process with regards to criminality and violent behaviour of men may look like. The questions on these issues were: (1) How do three men describe the changing process of their life manner from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? (2) How do three professionals from the probation service describe the life changing process of men from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? Our research study was thoroughly done based on a qualitative approach method, interviewing six individuals by following the theme focused interview guidelines. Three men with previous violence and crime records, actors, and three professionals working in the probation service, observers, were interviewed and the selection was intended to highlight the problem from two angles. The interviews were analyzed through social psychology and pattern which describes the process of changes. The results showed that the changing process from violence and criminality is complex and there are indeed several factors likewise major cause such as important circumstances, supporter and mentor, altered self-image and motivation was of great importance. The results correspond with previous research.

We chose to perform a case study in Sweden. The study focuses on how a region with special conditions work to achieve its vision and goals by using marketing strategies for brands. We chose to investigate the island Gotland, which is distinguishes itself from other regions in Sweden because it is an island. The purpose of the stud is to investigate the extent of brand identity Gotland entails with their vision and objective until 2025. We examine how the region´s development programs develop through a document study that contains both steering documents and follow-up reports. The second method we have chosen for the empirical work is conducting interviews with two large Gotlandic businesses and an external consultant. The main results show the factors that underlie the region´s change process is the desire to attract capital. That is- more residents and companies in front of tourists. And the follow-up reports show the region has not fulfilled their goals. Our theoretical frame of reference consists of theories about brands, site marketing, change processes, and change leadership.