We chose to perform a case study in Sweden. The study focuses on how a region with special conditions work to achieve its vision and goals by using marketing strategies for brands. We chose to investigate the island Gotland, which is distinguishes itself from other regions in Sweden because it is an island. The purpose of the stud is to investigate the extent of brand identity Gotland entails with their vision and objective until 2025. We examine how the region´s development programs develop through a document study that contains both steering documents and follow-up reports. The second method we have chosen for the empirical work is conducting interviews with two large Gotlandic businesses and an external consultant. The main results show the factors that underlie the region´s change process is the desire to attract capital. That is- more residents and companies in front of tourists. And the follow-up reports show the region has not fulfilled their goals. Our theoretical frame of reference consists of theories about brands, site marketing, change processes, and change leadership.

Kvinnors företag ses som en resurs i regioners och länders utveckling. Tidigare forsk­­­ning har dock visat att kvinnors företag inte växer i lika stor utsträckning som mäns företag. Frågan är då vilka problem och hinder som företagande kvinnor stöter på och som påverkar att deras företag inte utvecklas, samt hur stödjande insatser på bästa sätt kan utformas? Tidigare studier har visat att bristande tillgång till finansiellt kapital varit ett betydande hinder för utveckling av kvinnors företag liksom att företagandet varit manligt kodat, med mannen som företagare som norm i samhället. Dessutom har tidigare studier visat att före­tagande kvinnor har begränsade nätverksrelationer och inte använder dem så effek­tivt samt att de saknar förebilder. Med ett utvecklat socialt kapital ges möjlighet att få tillgång till resurser som kan utveckla kvinnors företag. Tidigare studier om socialt kapital, som ett bidrag till företagsutveckling, fokuserar ofta antin­gen på relationer eller på tillit och det efterfrågas ytterligare studier om processer­ där socialt kapital utveck­las. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur utveckling av socialt kapital kan förstås genom att belysa och analysera vad som utmärker rela­tioner och tillit samt att ge exempel på hur detta kan stimu­leras i utveck­lings­program för företa­gande kvinnor. Avhandlingen utgår ifrån tre genomförda studier. En fallstudie genomfördes under två års tid i ett utvecklingsprogram med företagande kvinnor från Norge och Sverige. En enkät­studie riktades till företagande kvinnor i Norge och Sverige och en annan till pro­jekt­ledare av utvecklingsprojekt för att stimulera kvinnors företagande i Sverige. Avhandlingens resultatet, som presenteras i fyra artiklar, visar att personliga nät­verk, familj och släktingar samt vänner uppfattas som stödjande relationer för företagande kvinnor. De som har ett heterogent nätverk uppvisar en större villig­het att ingå i nya relationer jäm­fört med dem som inte har det och graden av tillit påverkar villigheten att utveckla relationer i utvecklingsprogram. Homogenitet i del­tagargruppen visar sig vara viktigt inledningsvis, medan heterogenitet blir bety­delsefullare efter en tid. När företagaridentiteten utvecklas uppvisas en ökad pro­fessionalisering av företa­gar­ens nätverk. Social aktivitet, med nedlagd tid och enga­gemang i utvecklings­program, bidrar till utveck­lin­g av både relationer och tillit, och tidsaspekten är viktig när det gäller tillit till pro­gram­organisatörer. Utifrån avhandlingens resultat synliggörs flera aspekter av relationer och tillit som kan sti­mu­le­ras i utvecklingsprogram. Uppvisad villighet hos kvinnorna för att utveckla sina företag kan avspegla hur moti­verade och intresserade de är för att medverka i utvecklings­pro­gram. Vid sammansättning av deltagargrupper, i ut­veck­lingsprogram, bör homogenitet och heterogenitet beaktas. Social akti­vitet, genom nedlagd tid och visat engage­mang, är något som stärker utvecklings­pro­cessen av relationer och tillit. Ett sym­bo­liskt dokument, sekre­tess­avtalet, bidrar till ökad tillit. Programorganisa­törer­nas sociala meriter, kom­petens och organisations­tillhörighet är sådant som kan upp­märk­sammas för institutionell tillit liksom även deras sociala aktivitet i pro­grammet. För att stimu­lera utveckling av både relatio­ner och tillit finns det anled­ning att se över pro­grammets upplägg och innehåll. Slutsatserna från avhandlingen visar att företagande kvinnor med ett hete­ro­­gent nät­verk är villiga att ingå i nya relationer, att både relations­byggande och tillitsprocesser har betydelse för utvecklingen av socialt kapital samt att kon­texten behöver beaktas vid utformandet av utvecklingsprogram. / Women’s enterprises are seen as a resource in the development of both regions and countries. Despite this, however, research has shown that women’s businesses do not grow at the same extent as men's businesses. It is therefore of interest to identify the problems and obstacles women entrepreneurs face that negatively affect their companies’ growth, and how supportive efforts should best be structured. Studies have shown that a lack of access to financial capital has been a major obstacle in the development of women's businesses and also that entre­preneurship has been dominantly male-coded, where men as entrepreneurs are seen as the norm in society. In addition, studies have shown that women business owners have limited networks and do not use network contacts as efficiently as men, plus that they lack role models. Developing social capital, leading to in­creased opportunities to gain access to resources, can lead to development in women's businesses. Previous studies on social capital as a contribution to enter­prise development often focus either on relationships or trust and further studies on the development processes from which social capital evolves are therefore nee­ded. The aim of this thesis is to increase the knowledge of how the development of social capital can be understood by illustrating and analyzing the characteristics of relationships and trust, and to give examples of how this can be stimulated in deve­lopment programs for women entrepreneurs. This thesis consists of three studies – a case study was conducted over two years in a development program with women entrepreneurs from Norway and Sweden, a survey was conducted of women business owners in Norway and Sweden, and another survey was conducted of project managers of development projects aimed to stimulate women's entrepreneurship in Sweden. The results from the four papers of this thesis show that personal networks, family, relatives and friends are perceived as supportive relationships for women entrepreneurs. Those who have a heterogeneous network exhibit a greater willing­ness to enter into new relationships than those who do not, and trust affects willing­ness to develop relationships in development programs. Homogeneity of the group of participating women in programs proves to be important initially, while heterogeneity becomes more important over time. When business identity develops, an increased professionalization of the women´s network is shown. Social activity with time spent and engagement in a development program contri­bute to the development of both relationships and trust, and the time aspect is important when it comes to trust in the program's organizers. Based on these results, several aspects of relationships and trust that can be sti­mu­lated in development programs have been identified. A demonstrated willing­ness to evolve can reflect how motivated and interested participants are in partici­pa­ting in a development program. When working with the composition of the group of participants, homogeneity and heterogeneity should be taken into account. Social activity by time spent and commitment shown, is something that strengthens the development of relationships and trust. A confidentiality agree­ment, which was an important symbolic document, contributes to increased trust between all involved in the program. Program organizers´ social credentials, skills and organizational affiliation are aspects that can be recognized for institutional trust as well as their social activity in the program. Stimulating the development of both relationships and trust is an important reason for revising a program´s structure and content. The conclusions from this thesis are that women entrepreneurs with a heterogeneous network demonstrate willingness to enter into new relationships, that both relational and trust-building processes are important for the develop­ment of social capital, and that context needs to be taken into account when designing development programs.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande. För att besvara forskningsfrågorna har det genomförts kvalitativa intervjuer med åtta chefer, varav fyra deltar i programmets första steg och fyra i dess andra steg. Resultatet visar att utvecklingsprogrammet i sig genererat goda förutsättningar för såväl individuellt som organisatoriskt lärande genom att det funnits en relevant och gemensam målsättning och ett upplevt handlings - och beslutsutrymme. Lärprocessen har kännetecknats av diskussion, erfarenhetsutbyte, reflektion, eget skapande och beslutsfattande vilket i sig bidragit till att utveckla ledarskap och samarbete. Resultatet visar dock även att gamification haft en liten betydelse som redskap i detta sammanhang. Slutsatser av uppsatsen är att om gamification ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs det ett relevant syfte, en fungerande teknik samt en behovsanpassning för användarlogik och lärandenivå. Därutöver tycks personligt intresse för att tävla liksom deltagarnas syn på spel i förhållande till sitt yrke ha betydelse för lärande och utveckling.