• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En stödjande kraft i ett arbetsmarknadspolitiskt limbo : En programteoretisk utvärdersingsstudie av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Viva resurs / A supportive force in a labour market programme limbo : A program theoretical evaluation study of the active labour market programme Viva resurs

Rathnow, Alexander, Olofsson, Joel January 2014 (has links)
Denna uppsats är en kvalitativ programteoretisk utvärderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i Umeå kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de ställs inför i sin yrkesroll. Området arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste åren har skett förändringar på den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska människor som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta ställer i sin tur nya krav på kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket i sin tur förändrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv människosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stärka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsområden för verksamheten. Studien kommer fram till att arbetsledare inom Viva resurs identifierar att samordningsproblematiken leder till att vissa människor efter sin tid inom verksamheten slussas vidare runt i systemet utan att komma närmare arbetsmarknaden och att många av dessa regregerar i arbetsförmåga. Slutligen utmynnar studien i slutsatsen att arbetslinjens nuvarande utformning inte står i samklang med de vårdande principer som kännetecknar det sociala arbetet med klienterna.
2

Arbete - Ett lyckligt tillstånd : en kvalitativ studie om klienters perspektiv på sysselsättning och bidragsberoende

Lindfors, Laila, Kjellin, Åsa January 2011 (has links)
Arbete - ”Ett lyckligt tillstånd” Sammanfattning   Bakgrunden till den här studien var att den undersökta kommunen har hög arbetslöshet och har valt ett förfarande av arbetslösa bidragstagare som visat goda resultat ur ett samhällsperspektiv. Klienternas perspektiv blev fokus för studien. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av insatsen Råd och Stöd från Socialtjänsten, på Resurscentrum, ur ett klientperspektiv. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer med nuvarande och tidigare deltagare på Resurscentrum, utifrån en intervjuguide. Resultatet visade att fyra av fem klienter såg positivt på sin anställning på Resurscentrum, medan en klient inte alls var nöjd. De positiva förändringar som intervjupersonerna hänförde till sin anställning var att de stärkts som människor, yrkesmässigt och socialt, men framförallt på det personliga planet. De sa sig se ljusare på framtiden. Den viktigaste slutsatsen som framkom var att människor föredrar att arbeta framför att tillgodose sin försörjning som bidragstagare.   Nyckelord: arbetsrehabilitering, arbetslöshet, aktiveringspolitik, socialbidrag / Work - ”A happy state of mind” Abstract   The purpose of this study was to reach an increased knowledge about the meaning of the municipal efforts, in the work oriented rehabilitation called Resurscentrum. The client’s perspective became the focus of interest in this thesis. The empirical material consists of five qualitative interviews with previous and current clients at Resurscentrum. The interviews were preformed out of an interview guideline. The results showed four out of five clients being satisfied with their employments while one client was very critical. The clients recalled several positive changes to their employments such as growing as human beings, both according to work and their social life. Statements showed a belief in a brighter future for all of the clients. The most important conclusion was the fact that people prefer working instead of receiving social allowances.   Keywords: work rehabilitation, unemployment, activation politics, social allowance
3

Individual placement and support (IPS) i en socialpsykiatrisk kontext : en väg till arbete för personer med psykiskt funktionshinder?

Nygren, Ulla January 2012 (has links)
Introduktion Delaktighet i arbete är för de allra flesta människor en önskad och viktig aktivitet av många olika anledningar, men för personer med en psykisk sjukdom är inklusionen i arbetslivet begränsad. I Sverige är en psykiatrisk diagnos den vanligaste orsaken till sjukskrivning och värst är situationen för unga personer (2011). Det finns ett mycket stort behov av rehabilitering till arbete för personer med en psykisk sjukdom. En metod för detta är Individual Placement and Support (IPS), som internationellt betraktas som den mest effektiva insatsen för att hjälpa dessa personer till anställning. Syftet med denna avhandling är att undersöka IPS i en socialpsykiatrisk kontext med avseende på arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade utfall, prediktorer för anställning och deltagarnas uppfattning om kompetens i vardagen. Ett ytterligare syfte var att beskriva det kvalitativa innehållet i IPS-insatsen ur klienternas och IPS-coachernas perspektiv.   Metod Forskningsprojektets kontext utgjordes av två IPS-verksamheter, vilka var organiserade i respektive kommuns socialtjänst som tidsbegränsade projekt. Sextiofem män och kvinnor med olika psykiska sjukdomar som deltog i verksamheternas IPS-program inkluderades i studien. Arbetsrelaterade data rapporterades varannan månad av IPS-coacherna under två års uppföljning och innefattade: typ av sysselsättning och omfattning, typ och omfattning av IPS-insats, samt beskrivningar av vad som underlättat respektive försvårat i arbetet med klienterna. Icke arbetsrelaterade data samlades in vid baseline, vid 12 månader och vid 24 månader: psykiatriska symtom, självkänsla, livskvalitet, generellt psykosocialt fungerande, aktivitetskompetens och aktivitetsvärdering, samt delaktighet. Deltagarna intervjuades också vid 12 och 24 månader. Data analyserades i olika kombinationer i de fyra delstudier som är inkluderade i avhandlingen. Mest användes icke-parametrisk statistik, men också Rasch-analyser. I den sista delstudien tillämpades en kvalitativ fallstudiemetodik. Resultat Tjugofem procent var vid något tillfälle under det första året i anställning och ytterligare 14 procent var engagerade i reguljära studier. Alla utom fyra av deltagarna var vid något tillfälle i sysselsättning i någon form, mestadels i arbetsträning på vanlig arbetsplats. Omfattningen av anställning, studier och arbetsträning under det första året varierade mellan endast en vecka till 41 veckor. En liknande variation fanns i antalet timmar i sysselsättning. Deltagare i någon form av sysselsättning vid 12 månader visade positiva förändringar över tid med avseende på psykiatriska symtom (p=0.000) och psykosocialt fungerande (p=0.000). Dessa personer var också mer tillfredsställda med sin sysselsättningssituation (p=0.009). Tre potentiella prediktorer för anställning kunde identifieras, men bara psykiatriska symtom kvarstod som signifikant på en nivå av p<0.05. En lägre grad av psykiatriska symtom ökade oddset med 5.5 för att uppnå anställning under ett år. Generellt skattade deltagarna värdet av att kunna utföra olika aktiviteter i vardagen högre än hur de skattade sin förmåga att utföra dessa. Kliniskt meningsfulla glapp återfanns bland de mest värderade som handlade om att kunna sköta sin ekonomi och sina grundläggande behov, samt att kunna göra det man tycker om att göra. Flera av de aktiviteter som uppfattades som svårast att utföra är relaterade till förmågor av betydelse för att uppnå anställning. Fallstudien illustrerade komplexa processer i IPS-interventionen. En av dessa visade på betydelsen av reflekterade erfarenheter för klienters omkonstruktion av sina aktivitetsidentiteter och betydelsen av kontinuitet för att kunna göra det. Diskussion Deltagandet i IPS-programmen resulterade i sysselsättningsförändringar för de allra flesta av deltagarna, men proportionen i anställning var låg i jämförelse med de allra flesta internationella resultat. Komplexa processer uppstod på vägen i riktning mot arbete och både i de framgångsrika och mindre framgångsrika fallen, avseende anställning, förändrades personernas upplevelse av sig själva som aktörer. IPS är betraktad som evidensbaserad för personer med allvarlig psykisk sjukdom, vilket vanligen inkluderar personer med schizofreni och andra psykossjukdomar, men den undersökta gruppen av deltagare dominerades av personer med olika tillstånd av ångest och depression och relativt många personer hade neuropsykiatriska diagnoser. I kontrast till många andra studier av IPS, identifierades en lägre grad av psykiatriska symtom utgöra en prediktor för att bli anställd. Deltagarnas uppfattning om aktivitetskompetens och värdering av kompetens visade att det fanns glapp däremellan, som är viktiga att uppmärksamma när insatser ges i syfte att främja utvecklingen av värderad kompetens bland personer med psykiskt funktionshinder. Slutsats Denna avhandling representerar ett av de första försöken att studera IPS i en svensk kontext som kännetecknas av att det är socialtjänsten som är delvis ansvarig för psykiatrisk rehabilitering. Interventionen kan betraktas som användbar, men designen på denna studie tillåter inte att dra slutsatser om dess effektivitet. Genom att samla mer detaljerad information från klienters och IPS-coachers erfarenheter är det möjligt att få syn på processer som uppstår i en IPS-intervention och några av de komponenter som är av speciell betydelse för denna. Konsekvenserna av att ha högre grad av psykiatriska symtom tycks vara en barriär mot att bli anställd. En viktig förutsättning för att kunna förverkliga IPS uppfattas vara koordinerade samarbeten mellan de involverade aktörerna.
4

Härtill är jag nödd och tvungen : En studie om att vara deltagare i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt / Out of need, not want : A study about being a participant in a work-oriented rehabilitation project

Storm, Anette, Holm, Susanne January 2010 (has links)
<p>Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.</p>
5

Härtill är jag nödd och tvungen : En studie om att vara deltagare i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt / Out of need, not want : A study about being a participant in a work-oriented rehabilitation project

Storm, Anette, Holm, Susanne January 2010 (has links)
Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.
6

IPS - en väg mot arbete : Vad som påverkar arbetsrehabiliteringen utifrån IPS-coachers perspektiv

Kronqvist, Jessica, Markström, Ingrid January 2011 (has links)
ABSTRAKT Personer med psykiskt funktionshinder ärden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer är Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige är ännu bristfällig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som påverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom två IPS-program i norraSverige.  Metoden som användes var attanalysera åtta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt två år med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ”Motivation och förmåga att se värdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering”, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ”Klientcentrerat arbetssätt för att skapa ochupprätthålla klientens motivation, ”Klientens hälsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning”, ”Betingelser för lämplig arbetsplats” och ”Spelregler i samarbetet”. Upprätthållandetav motivation visade sig vara mycket komplext då det påverkas av så mångaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvårt. En slutsats är att metoden IPS och arbetsterapi delar flera centralavärderingar. Framför allt att meningsfull aktivitet påverkar människans hälsaoch bidrar till utveckling, men också att ett klientcentrerat arbetssättmöjliggör skapandet av flexibla strategier som fungerar för den enskildeklienten i det sammanhang där han eller hon ska utföra sina aktiviteter.
7

Nybyggarna : En återspegling av Basta Arbetskooperativ

Sundberg, Tone, Vestlund, Camilla January 2014 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en programledare. Resultatet visade på en återspegling av fem av sex grundstenar där den sjätte exkluderas helt. Resultatet kopplas delvis till Empowerment teori och Empowerment begreppet Advocacy. / The purpose of this study was to find out what happens to the Basta rehabilitation philosophy when it appears in a Tv-program. This paper has a qualitative approach where we use qualitative directed content analysis in collecting data from the Tv show “Nybyggarna”. In the data collection, we used a number of themes, including Basta foundations. Furthermore in the survey process, we arrived at the conclusion that the program shows most of Basta foundations that are the core of Basta rehabilitation philisophyi. In addition, we see that the Tv show both adds to and exclude different things in relation to Basta rehabilitation philosophy, for example the host. The results showed a reflection of five of six pillars where the sixth is completely excluded. The result was linked in part to the empowerment theory and the Empoverment term Advocacy.
8

Samverkan - främjande och hindrande faktorer : En studie som belyser upplevelsen hos personal som arbetar med individer långt från arbetsmarknaden / Cooperation : A study that illustrates the experience of staff working with individuals far from the labor market

Olsson Kronberg, Malin January 2017 (has links)
En person som står långt från arbetsmarknaden kan vara i behov av stöd och insatser från olika delar av välfärdsystemet. Aktörerna Arbetsförmedling, Försäkringskassa, region och kommun arbetar gränsöverskridande kring individer långt från arbetsmarknaden. Syftet med deras samverkan är att skapa bättre förutsättningar till att individerna kommer till arbete – studier – eller sysselsättning. Syftet med studien är att studera om organisationer och regelverk skapar möjligheter eller begränsar hur personal kan utföra sitt dagliga arbete med målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden. Studien bygger på en kvalitativ ansats. Metodvalet vid genomförandet av datainsamlingen är fokusgrupp. Resultatet redovisas baserat från en utförd innehållsanalys. Resultatet fastställer att respondenterna upplever sig inte kunna bemöta personer långt från arbetsmarknaden utifrån en helhetssyn. Upplevelsen hos fokusgruppdeltagarna är att en individ som söker stöd inte kan få en rättvis bedömning av sin arbetsförmåga i förhållande till sina livsförhållande/livsvillkor. Slutsatsen är att respondenterna finner organisatoriska och juridiska hinder för att tillämpa ett biopsykosocialt perspektiv i arbetet med målgruppen.
9

Arbetsterapeuternas erfarenheter av faktorer som påverkar klientens motivation vid arbetsrehabilitering / Occupational therapists’ experiences of factors affecting clients’ motivation during vocational rehabilitation

Kihlström, Charlotte January 2017 (has links)
I takt med att sjukfrånvaron har stigit har även behovet av rehabiliteringsåtgärder i samhället ökat. En viktig förutsättning för en lyckad arbetsrehabilitering har beskrivits vara klientens motivation. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuternas erfarenheter av faktorer som påverkar klientens motivation vid arbetsrehabilitering. En kvalitativ ansats tillämpades där semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med totalt sju arbetsterapeuter. All insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket innebar att materialet transkriberades för att därefter identifiera koder och kategorier. Resultatet sammanställdes enligt de tre huvudkategorierna "Klientens vilja, förmåga och hopp till någon form av förändring”, "Arbetsterapeuternas kunskap, strategier och erfarenheter" och ”Samhällsfaktorer och organisatorisk arbetsmiljö”. Arbetsterapeuterna beskrev hur klientens motivation påverkade processen och även angav riktning för hur arbetsrehabilitering och arbetsåtergång utformades. Resultatet visade att viktiga faktorer för klientens motivation var ekonomisk trygghet samt de krav och förväntningar som fanns i de verksamheter som arbetsterapeuterna befann sig i. I studien framkom att klientens motivation är betydelsefull och kan även anses ange riktning för hur arbetsrehabilitering och återgång i arbete bör utformas. Arbetsterapeuternas nivå på samverkan med andra verksamheter och kunskap om regelverk kan vara av betydelse. Mer tid per klient och förbättrade möjligheter till uppföljning behöver lyftas på organisationsnivå för att få tillräckligt genomslag. / Increasing sick leave have increased the need for rehabilitation. The client's motivation is according to previous studies an important precondition for successful rehabilitation. The aim of the study was to describe occupational therapists’ experiences of factors that affect the client’s motivation during vocational rehabilitation. A qualitative approach was used and seven semi-structured interviews with occupational therapists was conducted. The collected data was analysed through a qualitative content analysis. First, the material was transcribed. Thereafter, codes and categories were identified. The results were compiled into three main categories: ”Client's Will, Abilities and Hope for Change”, "Occupational Therapists' Knowledge, Strategies and Experiences" and ”Social Factors and Organisational Working Environment”. The occupational therapists described how clients' motivation was affecting the process and also indicated how the vocational rehabilitation and return to work was designed. The results showed that the major factors for the client’s motivation was financial security as well as the demands and expectations of the occupational therapists’ organisations. The study reveals that the clients' motivation is a decisive factor within vocational rehabilitation. The level of interaction with other organisations and knowledge about regulations could be important factors. More time per client and improved opportunities for followups needs to be lifted at the organisational level to make sufficient impact.
10

Förekomst och självskattad upplevelse av arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stressrelaterad ohälsa / Incidence and self-rated experience of occupational therapy interventions for women with stress-related disorders

Hägerstrand, Alexandra, Olsson, Cecilia January 2019 (has links)
Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige och stressrelaterade diagnoser står för 49 procent där kvinnor är överrepresenterade. Konsekvenserna av stressrelaterad ohälsa leder till stora problem i vardagen. Där den subjektiva upplevelsen av inkongruens mellan krav och förmåga i aktivitetsutförande samt en obalans i aktivitetsmönster är centrala. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster och kongruens i aktivitetsutförande vara en förutsättning för delaktighet och hälsa. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stressrelaterad ohälsa och deras självskattade upplevelser av interventionerna. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 188 kvinnor insamlades via en egenkonstruerad webbenkät på sociala nätverket Facebook. Enkäten berörde demografisk data samt förekomst och självskattad upplevelse av sju arbetsterapeutiska interventioner. Resultatet visade att 37 procent av respondenterna erhållit någon form av arbetsterapeutisk intervention och i snitt 2.5 interventioner per respondent. Inga statistiska regionala skillnader kunde urskiljas i förekomst av arbetsterapeutiska interventioner. Den mest förekommande interventionen var Tips och råd för att hantera stressiga situationer (31%). Anpassningar på arbetsplatsen, miljö och utförande var den intervention som skattades högst då 13 av de 14 kvinnor (93%) som deltagit i interventionen skattade Mycket bra/Ganska bra. Totalt skattade kvinnorna samtliga arbetsterapeutiska interventioner Mycket bra/Ganska bra (80%). Slutsats: Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner förekom endast bland cirka en tredjedel av de kvinnor som sökt vård relaterat till stressrelaterad ohälsa. Dock ansåg majoriteten att deras upplevelser av interventionerna var positiva vilket indikerar att arbetsterapeutiska interventioner kan vara ett stöd i rehabiliteringen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa. / Mental ill-health is today the most common cause of long-term sick leave in Sweden and stress-related diagnoses account for 49 percent where women are over-represented. The consequences of stress-related ill-health leads to difficulties in everyday life. Where a subjective experience of incongruence between requirements and ability in occupational performance and an imbalance in activity patterns are crucial. Having a balanced activity pattern and experiencing congruence in occupational performance are considered to be essential for experiencing participation and health in occupational therapy theory. The purpose of this study was to explore the incidence of occupational therapy interventions for women with stress-related disorders and their self-rated experiences of the interventions. The method used was a quantitative cross-sectional study where data from 188 women were collected using a self-designed web survey on the social network Facebook. The questionnaire concerned demographic data and the incidence and self-rated experience of seven occupational therapy interventions. The result showed that 37 percent of the respondents had received some form of occupational therapy intervention and on average 2.5 interventions per respondent. There were no statistical regional differences in the incidence of occupational therapy interventions. The most common intervention was Strategies for managing stressful situations (31%). The intervention Workplace adjustments of performance and environment rated highest where 13 out of 14 women (93%) rated Very good/Fairly good. Overall the occupational therapy interventions where rated as Very good/Fairly good (80%). Conclusion: The overall result showed that occupational therapy interventions occurred only among approximately one-third of the women who sought care related to stress-related disorder. However, the majority considered that their experience of the interventions were positive, which indicates that occupational therapy interventions can be a support in the rehabilitation of women with stress-related disorders.

Page generated in 0.1392 seconds