En person som står långt från arbetsmarknaden kan vara i behov av stöd och insatser från olika delar av välfärdsystemet. Aktörerna Arbetsförmedling, Försäkringskassa, region och kommun arbetar gränsöverskridande kring individer långt från arbetsmarknaden. Syftet med deras samverkan är att skapa bättre förutsättningar till att individerna kommer till arbete – studier – eller sysselsättning. Syftet med studien är att studera om organisationer och regelverk skapar möjligheter eller begränsar hur personal kan utföra sitt dagliga arbete med målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden. Studien bygger på en kvalitativ ansats. Metodvalet vid genomförandet av datainsamlingen är fokusgrupp. Resultatet redovisas baserat från en utförd innehållsanalys. Resultatet fastställer att respondenterna upplever sig inte kunna bemöta personer långt från arbetsmarknaden utifrån en helhetssyn. Upplevelsen hos fokusgruppdeltagarna är att en individ som söker stöd inte kan få en rättvis bedömning av sin arbetsförmåga i förhållande till sina livsförhållande/livsvillkor. Slutsatsen är att respondenterna finner organisatoriska och juridiska hinder för att tillämpa ett biopsykosocialt perspektiv i arbetet med målgruppen.