Arbete - ”Ett lyckligt tillstånd” Sammanfattning   Bakgrunden till den här studien var att den undersökta kommunen har hög arbetslöshet och har valt ett förfarande av arbetslösa bidragstagare som visat goda resultat ur ett samhällsperspektiv. Klienternas perspektiv blev fokus för studien. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av insatsen Råd och Stöd från Socialtjänsten, på Resurscentrum, ur ett klientperspektiv. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer med nuvarande och tidigare deltagare på Resurscentrum, utifrån en intervjuguide. Resultatet visade att fyra av fem klienter såg positivt på sin anställning på Resurscentrum, medan en klient inte alls var nöjd. De positiva förändringar som intervjupersonerna hänförde till sin anställning var att de stärkts som människor, yrkesmässigt och socialt, men framförallt på det personliga planet. De sa sig se ljusare på framtiden. Den viktigaste slutsatsen som framkom var att människor föredrar att arbeta framför att tillgodose sin försörjning som bidragstagare.   Nyckelord: arbetsrehabilitering, arbetslöshet, aktiveringspolitik, socialbidrag / Work - ”A happy state of mind” Abstract   The purpose of this study was to reach an increased knowledge about the meaning of the municipal efforts, in the work oriented rehabilitation called Resurscentrum. The client’s perspective became the focus of interest in this thesis. The empirical material consists of five qualitative interviews with previous and current clients at Resurscentrum. The interviews were preformed out of an interview guideline. The results showed four out of five clients being satisfied with their employments while one client was very critical. The clients recalled several positive changes to their employments such as growing as human beings, both according to work and their social life. Statements showed a belief in a brighter future for all of the clients. The most important conclusion was the fact that people prefer working instead of receiving social allowances.   Keywords: work rehabilitation, unemployment, activation politics, social allowance

<p>Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.</p>

Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka unga arbetssökandes erfarenheter av Arbetsförmedlingens roll i deras etablering på arbetsmarknaden, samt analysera hur detta kan förstås utifrån en utveckling mot en individualiserad arbetsmarknadspolitik. Studien bygger på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt åtta arbetssökande personer i åldrarna 18-24 år. Studien visar att de arbetssökande upplever en ovisshet i vilken roll Arbetsförmedlingen ska spela i deras arbetssökande, och att deras förväntningar på myndigheten inte besannas i hur det verkligen går till. Ungdomarna i studien upplever att Arbetsförmedlingen ställer krav och har förväntningar på aktivering, vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens utveckling mot en aktiveringspolitik. Centralt i vårt resultat är ungdomarnas syn på sin arbetslöshet som ett individuellt ansvar, vilket enligt vår analys kan tolkas som ett resultat av en individualiserad arbetsmarknadspolitik.Vidare tyder studien på att ungdomarna ser arbete som en del av deras identitetsskapande och en väg till självförverkligande. Detta ställer krav på deras personliga egenskaper och vidare vad som ska ingå i deras personliga varumärke på arbetsmarknaden. / The aim of this study is to examine young job seekers’ experiences with the Public Employment Service’s during their advance into the labor market. We will analyze how these can be understood with regards to an individualized labor market policy. The study is based on two qualitative focus group interviews done with a total of eight job-seeking individuals with an age rage of 18-24 years. The study shows that the young jobseekers are experiencing an uncertainty as to the role of the Public Employment Service during their gateway into the labor market. Furthermore, their expectations for the authority are not being fulfilled. The young individuals in the study find that the Public Employment Service insist on their activation in order to receive benefits. This would explain the labor market's development towards activation policies. The study draws the conclusion that the young jobseekers see their unemployment as an individual responsibility. According to our analysis this can be interpreted as the result of an individualized labor market policy. Furthermore, the study suggests that young people see work as a part of their identity and a step towards self-fulfillment. This results in demands on their personal qualities and what should be included in their personal branding in the labor market.

During the study's first stage we noticed that the Swedish term ” utanförskap” was constructed for political purposes, the term’s ambiguity what was first raised our interest. Therefore the aims of this study was to examine how social workers at the social welfare office and the labor market related project Framtid Kronoberg  as well as politicians within the administration of Arbete &amp; Välfärd (Work &amp; Welfare) relates to utanförskap as a social phenomenon. The study’s second aim was to examine how the aforementioned persons consider utanförskap to be counteracted among young adults. The study has shown that the interviewees have different opinions regarding the meaning of utanförskap. Furthermore the study shows that there is a consensus regarding activation as the solution for utanförskap through either employment or by attending labor market related activities. The study has also shown that the activation requirements made by the politicians of the administration, with the purpose of placing young adults on social welfare in labor market activities consists of continuous controls and sanctions when deviation is noted.

Med bakgrund i hur normer om genus och arbete kan orsaka ojämlikhet på arbetsmarknaden fördjupar sig denna studie i Norrbotten som plats. Syftet är att undersöka hur kommunala arbetsmarknadsenheter i Norrbotten utmanar eller återskapar strukturell ojämlikhet på arbetsmarknaden. Med teoretiska perspektiv på klass, arbete, genus och spatialitet tar begrepp som den ideala arbetaren, könande och ojämlikhetsregimer fasta på hur ojämlikhetkan utmanas eller reproduceras inom dessa organisationer. För att svara på syftet har en fallstudie bestående av tre kommunala arbetsmarknadsenheter i Norrbotten undersökts genom åtta enskilda, semistrukturerade intervjuer med chefer och personal. Kommunerna benämns i studien utifrån deras lokala förutsättningar som Gränskommun, Kustkommun och Inlandskommun. Resultatet visar att de kommunala arbetsmarknadsenheterna har möjlighet att utmana strukturella ojämlikheter på arbetsmarknaden. Exempelvis har personalen möjlighet att se individen bortom sociala kategoriseringar, vilket gör att de kan erbjuda insatser som inte bygger på stereotypa normer utan i stället vad individen säger sig vilja arbeta med. Det visar sig även att arbetsmarknadsenheterna förhåller sig till lokala arbetsmarknadsförutsättningar eftersom verksamheternas mål handlar om att ge deltagarna progression mot arbete. Därmed beskrivs i vissa fall en svår balansgång mellan individens och arbetsmarknadens behov, där för mycket fokus på arbetsmarknadens behov riskerar att reproducera ojämlikhet på arbetsmarknaden. Vidare forskning om aktiveringspolitik föreslås därför fokusera på fler sociala kategorier utöver kön och klass, exempelvis etnicitet. Detta skulle kunna synliggöra på vilket sätt ojämlikhet riskerar att reproduceras i samtidens gröna samhällsutveckling. / Based on how norms about gender and work can cause inequality in the labor market, this study delves into Norrbotten as a place. The aim is to investigate how municipal labour market units in Norrbotten challenge or contribute to structural inequality in the labour market. With theoretical perspectives on class, work, gender and spatiality, concepts such as the ideal worker, gendering and inequality regimes address how inequality can be challenged or reproduced within these organizations. To answer the purpose, a case study consisting of three municipal labour market units in Norrbotten has been investigated through eight individual, semi-structured interviews with managers and staff. The municipalities are named in the study based on their local conditions as Border Municipality, Coastal Municipality and Inland Municipality. The results show that the municipal labour market units have the opportunity to challenge structural inequalities in the labour market. For example, the staff have the opportunity to see the individual beyond social categorizations, which means that they can offer interventions based on what the individual wants to work with, and not stereotypical norms. It also turns out that the labour market units relate to local labour market conditions because the goal of the activities is to give the participants progression towards work. In some cases, this describes a difficult balancing act between the needs of the individual and the needs of the labour market, where too much focus on the needs of the labour market risks reproducing inequality in the labour market. Further research on activation policies is therefore proposed to focus on more social categories in addition to gender and class, such as ethnicity. This could highlight the way in which inequality risks being reproduced in today's green transition. / <p>2024-05-30</p>

Uppsatsen handlar om hur välfärdsstaten förändrats sedan slutet av nittiotalet. Arbetet fokuserar på frågor om arbetsmarknad, arbetslöshet och arbets- marknadspolitik men även på hur sociala investeringar kan förstås som ett nytt sätt att se på sociala insatser. Det teoretiska ramverket utgörs av Jürgen Habermas arbeten om det senkapitalistiska samhällets framväxt, välfärdsstatens förutsättningar och begreppen legitimitet och legitimitetskriser. Uppsatsens syfte är att visa hur man med hjälp av Habermas teorier om det senkapitalistiska samhällets utveckling, legitimitet och legitimitetskriser kan förstå en välfärdsstat under press och framväxten av en aktiveringspolitik. Som en del av detta undersöks i arbetet sociala investeringar som ett socialt fenomen. Arbetet är en litteraturstudie med en teoretisk inriktning och inspiration har tagits från ett kritiskt, undersökande arbetssätt. Den viktigaste slutsatsen är att sociala investeringar kan förstås som en legitimerande insats och som en reaktion för att hantera minskad tilltro till välfärdsstaten.