<p>Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ”Om sociala problem i nya bostadsområden” från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att Andersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats i rapporten från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.</p><p>Nyckelord</p><p>Bostadsbrist</p><p>Miljonprogrammet</p><p>Andersberg</p><p>Sociala Problem</p>

<p>Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.</p>

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ”Om sociala problem i nya bostadsområden” från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att Andersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats i rapporten från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området. Nyckelord Bostadsbrist Miljonprogrammet Andersberg Sociala Problem

Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.

<p><!--StartFragment--><p>Denna studie ämnar undersöka ungdomars uppfattning och medvetenhet om eventuella risker och problem med ett sexualiserat Internetanvändande. För att uppnå ökad förståelse har kvalitativa intervjuer genomförts med elva ungdomar. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv för att få förståelse för hur ungdomar använder Internet som ny social arena samt hur problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande skapas utifrån ungdomarna, deras omgivning, forskning och media. Resultat visar att informanterna är medvetna om risker och problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande och har strategier för att undvika dessa. De ungas kunskap om risker och problem kan ses som konstruerade utifrån strukturer runt ett normalt/avvikande beteende online. Ungdomar är påverkade av rådande samhällsnormer och media både i synen på avvikande beteende samt risker förknippade med Internet. Informanterna har dock genom sitt frekventa Internetanvändande insikt om vissa av de risker som Internet enligt forskningen kan innebära. Detta skiljer sig från forskning som anser unga vara naiva och bekräftar istället den forskning som utpekar vissa grupper av unga som särskilt riskerar råka illa ut på Internet.</p><!--EndFragment--></p>

<!--StartFragment-->Denna studie ämnar undersöka ungdomars uppfattning och medvetenhet om eventuella risker och problem med ett sexualiserat Internetanvändande. För att uppnå ökad förståelse har kvalitativa intervjuer genomförts med elva ungdomar. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv för att få förståelse för hur ungdomar använder Internet som ny social arena samt hur problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande skapas utifrån ungdomarna, deras omgivning, forskning och media. Resultat visar att informanterna är medvetna om risker och problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande och har strategier för att undvika dessa. De ungas kunskap om risker och problem kan ses som konstruerade utifrån strukturer runt ett normalt/avvikande beteende online. Ungdomar är påverkade av rådande samhällsnormer och media både i synen på avvikande beteende samt risker förknippade med Internet. Informanterna har dock genom sitt frekventa Internetanvändande insikt om vissa av de risker som Internet enligt forskningen kan innebära. Detta skiljer sig från forskning som anser unga vara naiva och bekräftar istället den forskning som utpekar vissa grupper av unga som särskilt riskerar råka illa ut på Internet. <!--EndFragment-->

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan. Förskollärarna benämnde begreppet mobbning mer som utanförskap och att det handlar mer om medvetna handlingar bland äldre barn. När det gäller det förebyggande arbetet framkom det fyra centrala delar att arbeta efter som material, likabehandlingsplan, arbetslaget och att vara närvarande bland barnen. I resultatdiskussionen framkommer det att mobbning är ett laddat begrepp och det är vanligt att mobbningstendenser inom barnens sociala samspel upplevs mer som vardagsföreteelser.

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen? För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT. Dock utmanas dessa behandlingsformer av en alternativmedicinsk diskurs. I materialet framstod individen som den som är främst ansvarig för sitt välmående genom att denna tillskrevs uppgiften att övervaka sin hälsa och skaffa sig kunskap om sin sjukdom. En kritik formuleras mot det sätt depression diskuteras i offentligheten då samhällsaspekter – framför allt klass- och genusaspekter – osynliggörs genom att depression nästan uteslutande definieras som ett problem som rör individen.

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys. Resultatet bekräftar hypotesen att individer med en liberal attityd löper större risk för att råka ut för de flesta av de undersökta problemen. Det framgår också att kön, ålder och inkomst är relevanta men att konsumtionsnivå är den variabeln som har störst förklaringsvärde. För att få en modell med större förklaringsvärde föreslås att utöka den befintliga med fler relevanta variabler. Dessutom rekommenderas det att titta närmare på enskilda sociala problem och att undersöka flera dimensioner av inställningen till alkohol.

Focus of this study is an examination of the Swedish school today, its transformation and complexity when also the community outside of school undergoes changes in shape of among other things a different population composition and new political ideas. More specific the aim of the study is to understand how Gustav Adolfsskolan in Landskrona, a compulsory school in south of Sweden, legitimates the language rule that is in effect in the school. It’s a relatively new measure undertaken in the school and both the problems in the school and this measure have been widely discussed in the public media. The theoretical sources of inspiration have come from Weber, Galbraith and Elias and include power relations and dynamics within social mobility when people establishes in new places. The method used is qualitative and the sources of data have been respondents representing different groups of personnel in the school and school documents. The language rule can be summarized as a discipline crisis measure, which the school legitimate with clear arguments, support from parents and by seeing an improvement in the school, which can be indicating obedience by the pupils. Lacks when it comes to legitimate the language rule show in the dissonance around certain aspects, like how important it is and how the process of decision was. The arguments that have occurred have also been relatively one-sided and by that means you miss important aspects that can be problematic.