Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer. De faktorer som påverkar barnet mest är de som befinner sig inom mikrosystemet, familjen, förskolan, skolan och kompisarna. Familjens betydelse för barnet och också förhållanden som kan påverka barnets utveckling negativt. Uppsatsen undersöker vad pedagoger gör då de har misstanke om att barnet befinner sig i riskzonen för negativ utveckling. Intervjustudien på 8 förskolelärare visar att föräldrakontakten är av stor betydelse vid sådana misstankar.

<p>Focus of this study is an examination of the Swedish school today, its transformation and complexity when also the community outside of school undergoes changes in shape of among other things a different population composition and new political ideas. More specific the aim of the study is to understand how Gustav Adolfsskolan in Landskrona, a compulsory school in south of Sweden, legitimates the language rule that is in effect in the school. It’s a relatively new measure undertaken in the school and both the problems in the school and this measure have been widely discussed in the public media. The theoretical sources of inspiration have come from Weber, Galbraith and Elias and include power relations and dynamics within social mobility when people establishes in new places. The method used is qualitative and the sources of data have been respondents representing different groups of personnel in the school and school documents. The language rule can be summarized as a discipline crisis measure, which the school legitimate with clear arguments, support from parents and by seeing an improvement in the school, which can be indicating obedience by the pupils. Lacks when it comes to legitimate the language rule show in the dissonance around certain aspects, like how important it is and how the process of decision was. The arguments that have occurred have also been relatively one-sided and by that means you miss important aspects that can be problematic.</p>

Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. Därför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien användes en innehållsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet. Dessa sociala problem beskrevs i texterna utifrån teman om förort och kamp. Slutsatserna visar att sociala problem fungerar stigmatiserande för individer och grupper och att detta stigma påverkar såväl livsval och uppfattningen av möjliga livsval. Studiens slutsatser utgör viktig kunskap för det sociala arbetets kontakt med utsatta människor.

Med tre miljarder dataspelande individer världen runt, samt att Kina klassatdataspelsberoende som ett av landets 10 största hälsoproblem (Wincent, 2014), ansåg vi attdetta var av relevans att undersöka. Metoden som användes i studien var en kartläggandelitteraturöversikt. Studiens syfte var att, från olika sociala perspektiv, fördjupa kunskapen omhur nutida forskning belyser dataspelsberoende hos individer, riskfaktorer samt dess relevansför det sociala arbetsfältet. Samt att identifiera tänkbara utmaningar och implikationer somkan uppstå i det praktiska sociala arbetet. Källmaterialet har sedan tematiskt analyserats vilketmöjliggjorde identifieringen av tänkbara konsekvenser och utmaningar för individen och detsociala arbetsfältet. Ett teoretiskt perspektiv om role-sets applicerades för att skapa en djupareförståelse kring hur personer i gamerns liv kan tänkas påverka hur dennes dataspelande blirproblematiskt. 2013 klargjordes symptomen för ”internet gaming disorder” (IGD) i DSM-5.Till följd av det har dataspelsberoende sedan 2018 klassats som en psykisk sjukdom i ICD-11av Världshälsoorganisationen (WHO) och går under benämningen ”Gaming disorder”.Studiens resultat visar på hur personer med dataspelsberoende i större utsträckning lider avpsykisk ohälsa i form av depression, ångest eller dylikt. Flertalet av dessa personer väljer attanvända dataspelandet som självmedicinering, de flyr från verkligheten in i dataspelets värld.Dataspelsberoende har även visat sig bidra till bortprioritering av arbete, studier, familj ochvänner till följd av spelandet, vilket på sikt kan leda till social isolering. Dataspelsberoendekan i många fall ses som ett symptom på redan befintlig problematik, vilket skapar enkomplexitet som vi anser är av vikt att belysa. Därav vill vi medvetandegöra verksamma inomdet sociala arbetsfältet på hur dataspelsberoende är ett komplext problem och belysa vikten avatt undersöka individens livssituation. Målet med studien är att personer meddataspelsberoende ska kunna få rätt stöd och hjälp.

Hemlöshet är ett komplext socialt problem som det inte finns en enhetlig förståelse för. Hur hemlöshet definieras kan påverka hur problemet förstås och hanteras. Situationen för äldre i hemlöshet kan innebära särskilda svårigheter och behov till följd av nedsatt fysisk hälsa, psykisk ohälsa och/eller beroendeproblematik. Hemmet kan också ha en annan betydelse som äldre. I Sverige sker hemlöshetsarbetet i kommunernas äldreomsorg eller socialtjänst och i ideell sektor. Arbetet med hemlösa äldre personer är relativt outforskat i en svensk kontext och uppsatsen har därför ett explorativt förhållningssätt med en socialkonstruktivistisk och kvalitativ ansats. Syftet är att undersöka kommunala och ideella aktörers förståelse av hemlöshet för äldre personer i Sverige. För att undersöka detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med aktörer som på olika sätt arbetar med målgruppen och insamlad empiri har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som använts i analysen består av en teoretisk förståelse för hemlöshet, sociala problem och analytiska begrepp utifrån innebörden av ett hem. Resultatet i denna uppsats visar att det inte finns en gemensam definition av hemlöshet för äldre, med variation av uppfattningen när det gäller långsiktiga men osäkra boendesituationer. För att förstå vad som definierar hemlöshet för äldre konstruerades hemmet som något mer än en fysisk plats att bo på, där det är viktigt att kunna ha egna saker, kunna ha ett eget utrymme och veta att man får stanna för att kunna känna sig trygg. I vissa situationer är det också viktigt med fortsatt förankring till en plats eller livsstil för att känna sig som hemma. Erfarenheter av ärenden och konstruktionen av olika sociala problem påverkar vad aktörerna beskriver att äldre behöver för hjälp. Äldres sociala problem och omvårdnadsbehov påverkar möjligheten att få tillgång till långvariga boendelösningar. Uppsatsens resultat visar att mer kunskap behövs för att kunna utveckla insatser anpassade till målgruppen.

During the study's first stage we noticed that the Swedish term ” utanförskap” was constructed for political purposes, the term’s ambiguity what was first raised our interest. Therefore the aims of this study was to examine how social workers at the social welfare office and the labor market related project Framtid Kronoberg  as well as politicians within the administration of Arbete &amp; Välfärd (Work &amp; Welfare) relates to utanförskap as a social phenomenon. The study’s second aim was to examine how the aforementioned persons consider utanförskap to be counteracted among young adults. The study has shown that the interviewees have different opinions regarding the meaning of utanförskap. Furthermore the study shows that there is a consensus regarding activation as the solution for utanförskap through either employment or by attending labor market related activities. The study has also shown that the activation requirements made by the politicians of the administration, with the purpose of placing young adults on social welfare in labor market activities consists of continuous controls and sanctions when deviation is noted.

The main purpose of this Master´s thesis is to examine how Swedish librari-ans manage and relate to social problems within the service to young visitors. To reach understanding in this subject, qualitative interviews with six Swedish public librarians have been conducted. As a theoretical framework the ideas of interactions and identity have been used. These concepts together with attitude and behavior, form the theoreti-cal model upon which the analysis of the material is based. The outcome of the study shows that social problems exists and affect the library staff’s daily work. Some even compare their work with that of social workers. Another identity that emerges through the analysis is the parental identity that can occur in the meeting with young visitors. In the informants attitude there is a strong desire to treat everyone equally and with re-spect. Another common attitude among the informants is the wish to offer a safe and comfortable environment for the visitors. At the same time, a certain disagreement is visible considering the tolerance of disturbance in the library. The result also shows that the interviewees greatly value the relation skills of their professional identity. However, preparation and experience is revealed as being crucial for the way librarians handle social situations. The results of the thesis indicate that the informants rely heavily on their own personality in their management of social problems. Furthermore, a well-used strategy is proved to be paying every visitor attention. This approach is believed among the informants to create positive and favourable relations. / Program: Bibliotekarie

The purpose of our study is to describe and understand whether, and if so, how social workers in school and in social services construct computer gaming adolescents as a social problem. We chose social workers who encounter adolescents with different problems. We have conducted qualitative interviews with vignettes to capture the social workers' reasoning about computer gaming adolescents and how they handle this in their work. The study shows that all social workers we interviewed had encountered adolescents with troubling computer gaming habits. In the study, all agree that computer gaming becomes a problem when it leads to deviant behaviour such as not going to school, staying up all night and so on. Social workers have adapted their work with computer gaming adolescents after their workplace policies, resources and make efforts to make it manageable to work with. One example of how they make it manageable is that they look at the problem in a context and focus on other factors than the excessive computer gaming such as poor family relationships. In the process of being established as a social problem computer gaming addiction is weak.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vilka sociala problem på de norrländskalandsbygderna som skildras i svenska hiphoptexter, hur de framställs samt på vilket sätt dekan förstås. För att besvara uppsatsens syfte tillämpades en kvalitativ innehållsanalys för attsystematisera det empiriska materialet som texterna utgjorde. För att nå en djupare förståelseför de levnadsförhållanden som skapat sociala problem genomfördes en kvalitativ textanalysutifrån teorierna och begreppen social exkludering, etablerade och outsiders, territoriellstigmatisering samt identitet och skam. Resultaten visade att följande sociala problem skildrasav norrländska hiphopartister: missbruk av alkohol och narkotika, narkotikabruk, ensamhet,psykisk ohälsa, socioekonomiska missförhållanden, kriminalitet och rasism. I analysen avtexterna framkom det även att levnadsförhållandena påverkades av faktorer som fördomarriktade mot Norrland, resursfördelning samt interna intressekonflikter, vilka inte kandefinieras som sociala problem, men som tycktes inverka på artisternas utsagor. Fördomarnasom skildrades i texterna riktade mot de norrländska landsbygderna gav upphov till två olikasätt att reagera; att känna skam eller att mobilisera sig.

Den här studiens syfte var att undersöka vilka sociala problem som uppmärksammas imusiktexterna, samt att ta reda på hur de sociala problemen beskrivs. Vi använde oss av enkvalitativ metod i form av en litteraturstudie. Studien gick ut på att undersöka musiktexterinom genren svensk rapp och hiphop. I studien gick det att identifiera sex stycken olikakategorier av sociala problem. Dessa sociala problem var våld, kriminalitet, alkohol &amp; droger,vapen, segregation och psykisk ohälsa. I studien framkom det att sociala problemframkommer i hög utsträckning i de flesta av de musiktexter som analyserades. I analysen togvi hjälp av teorin om stigma, stämplingsteorin och diskursanalys. / The purpose of this study was to investigate which social problems are noticed in the musiclyrics, and to find out how the social problems are described. We used a qualitative method inthe form of a literature study. The study focused on examining musical texts in the genre ofSwedish rap and hip hop. In the study, it was possible to identify six different categories ofsocial problems. These social problems were violence, crime, alcohol &amp; drugs, weapons,segregation and mental illness. The study showed that social problems appear to a large extentin most of the music texts that were analyzed. In the analysis, we took the help of the theoryof stigma, the stamp theory and discourse analysis.