<p>Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem.</p><p>Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn. Det har ingen betydelse om barnet bedöms som ”svag” eller ”stark”. En del barn som är ”svaga” har blivit lästa mycket för och haft stor tillgång till böcker och skrivredskap och barn som anses ”starka” har i vissa fall aldrig eller mycket lite blivit lästa för och haft lite tillgång till skrivande situationer. De barn som fått bedömningen ett har i många fall behandlats lika som de som fått bedömningen fem. Eftersom förskolans roll i barns första skrivinlärning inte behandlats i denna undersökning så kan den vara förklaringen.</p>

Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem. Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn. Det har ingen betydelse om barnet bedöms som ”svag” eller ”stark”. En del barn som är ”svaga” har blivit lästa mycket för och haft stor tillgång till böcker och skrivredskap och barn som anses ”starka” har i vissa fall aldrig eller mycket lite blivit lästa för och haft lite tillgång till skrivande situationer. De barn som fått bedömningen ett har i många fall behandlats lika som de som fått bedömningen fem. Eftersom förskolans roll i barns första skrivinlärning inte behandlats i denna undersökning så kan den vara förklaringen.

Hemlöshet är ett komplext socialt problem som det inte finns en enhetlig förståelse för. Hur hemlöshet definieras kan påverka hur problemet förstås och hanteras. Situationen för äldre i hemlöshet kan innebära särskilda svårigheter och behov till följd av nedsatt fysisk hälsa, psykisk ohälsa och/eller beroendeproblematik. Hemmet kan också ha en annan betydelse som äldre. I Sverige sker hemlöshetsarbetet i kommunernas äldreomsorg eller socialtjänst och i ideell sektor. Arbetet med hemlösa äldre personer är relativt outforskat i en svensk kontext och uppsatsen har därför ett explorativt förhållningssätt med en socialkonstruktivistisk och kvalitativ ansats. Syftet är att undersöka kommunala och ideella aktörers förståelse av hemlöshet för äldre personer i Sverige. För att undersöka detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med aktörer som på olika sätt arbetar med målgruppen och insamlad empiri har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som använts i analysen består av en teoretisk förståelse för hemlöshet, sociala problem och analytiska begrepp utifrån innebörden av ett hem. Resultatet i denna uppsats visar att det inte finns en gemensam definition av hemlöshet för äldre, med variation av uppfattningen när det gäller långsiktiga men osäkra boendesituationer. För att förstå vad som definierar hemlöshet för äldre konstruerades hemmet som något mer än en fysisk plats att bo på, där det är viktigt att kunna ha egna saker, kunna ha ett eget utrymme och veta att man får stanna för att kunna känna sig trygg. I vissa situationer är det också viktigt med fortsatt förankring till en plats eller livsstil för att känna sig som hemma. Erfarenheter av ärenden och konstruktionen av olika sociala problem påverkar vad aktörerna beskriver att äldre behöver för hjälp. Äldres sociala problem och omvårdnadsbehov påverkar möjligheten att få tillgång till långvariga boendelösningar. Uppsatsens resultat visar att mer kunskap behövs för att kunna utveckla insatser anpassade till målgruppen.

The aim of this study has been to achieve an increased understanding of the meaning of home for people in homelessness. The study is based on texts written by people in homelessness and a qualitative content analysis has been used to process the material. The result has been analysed with an inductive approach, using parts of the analysis method grounded theory. Three aspects of the meaning of home was identified in the texts; control, self-determination and independence. The lack of a home means a major limitation concerning these aspects, according to the texts. An interpretation of the material based on the notion of identity shows that a large part of the meaning of home for some people in homelessness is to protect, maintain and defend the identity. This creates a deeper understanding of those cases where housing solutions that doesn´t involve control, self-determination and independence, are not successful. The concept of empowerment is also used in the analysis, since the content of empowerment can be linked with the three aspects of the meaning of home that the result indicates. The study justifies an increased level of empowerment for people in homelessness.